Företagsskandaler i USA som Enron och Worldcom påverkade inte bara världens börser utan även förtroendet för näringslivets som sådant. I ett försök att förebygga en liknande utveckling i Sverige tillsatte regeringen en förtroendekommission 2002 vars syfte var att skapa en uppfatt¬ning om hur för¬troendet för närings¬livet såg ut i Sverige men även vilken beredskap näringslivet själv hade för att stärka förtroendet. Som ett resultat av kommissionens arbete presenterades en Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) som primärt hade två övergripande syften. Dels ska den bidra till en förbättrad styrning av svenska bo¬lag, men även att på den internationella marknaden höja kunskapen om och fram¬för allt för¬tro¬en¬det för svensk bolagsstyrning. Koden började gälla från och med den 1 juli 2005 och i år presenteras de första bolagsstyrningsrapporterna. Vi utgår i vår uppsats från synsättet att styrelserna kan antingen anamma eller förkasta Koden som redskap och att inställningen som sådan får konsekvenser för förtroendet på kapital¬mark¬nad¬en. Syftet med vår uppsats är därför att undersöka hur implementeringen av Koden har påverkat styrelsens arbete och för¬utsätt¬ningar, samt om detta kan bidra till ett ökat förtroende för näringslivet på kapitalmarknaden. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att samla vår empiri där vi har intervjuat åtta styr¬else¬¬¬medlemmar som är verksamma i totalt 23 av börsens 85 bolag som i år ska följa Koden. För att fördjupa denna information så har vi även varit i kontakt med tre konsulter från revisions¬byråer som till vardags arbetar med bolagsstyrningsfrågor. Som grund för analysen av våra empiriska data har vi använt oss av dels det teoretiska ramverket som omger Koden, men även agentteorin, institutionell teori, företagsetik samt vetenskapliga artiklar inom ämnet. Utifrån den¬na analys har vi kommit fram till ett antal slutsatser. Vår undersökning visar att styrelsens arbete formaliserats och blivit mer transparent vilket kan påverka för¬troendet positivt. Revisionsutskotten har strukturerat och systematiserat styrelsens arbete och trots problemen med rapporten om den interna kontrollen så finns det mycket som talar för att revisionsutskottet kommer att minska förekomsten av missvisande ekonomisk information vilket bör få en positiv effekt när det gäller förtroendet. Det finns inga uppgifter i vår studie som talar för att valberedningen, i dess nuvarande ut¬form¬ning, kommer att få någon effekt för förtroendet. Ersättningsutskottet i sig har resulterat i en ökad kvalitet när det gäller löne- och incitamentsprogram för ledande befattningshavare, men det finns inget som talar för att utskotten kommer att resultera i att nivån på ersättningarna sjunker eftersom dessa ...
