Examensarbetets syfte är att finna en lämplig metod för
produktionsplanering av substrattillverkningen i det nya sortimentet på AB
Kemikalia. Även med vilken frekvens, vecko- eller månadsbeställning,
kunderna bör lägga sina order ska undersökas. Målet med examensarbetet är
att ge förslag på en produktionsplanering som uppfyller följande tre
kriterier:
- Jämnare beläggning (kapa topparna)
- Ökad effektivitet i tillverkningen
- Fortsatt hög leveransservice
För att få en bild av produkterna i nya sortimentet gjordes en ABC-analys.
Volymvärdet för varje produkt beräknades och utifrån storleken på
volymvärdet gjordes en indelning av produkterna i A-, B- och C-klass.
Efterfrågan analyserades genom teorier om mönster i efterfrågan och med
hjälp av olika prognosmetoder. Ekonomiska orderkvantiteten beräknades i ett
försök till att bestämma tillverkningskvantiteter för produkterna.
Resultatet av beräkningarna visar på att lageromsättningshastigheten är för
låg för att den ekonomiska orderkvantiteten ska kunna användas som
partiformningsmetod. Istället styrs tillverkningskvantiteten vid varje
tillverkningstillfälle av efterfrågan under färskhetstiden. Eftersom
analyserna som produkterna används till måste utföras inom en viss tid,
måste kunderna ha tillgång till produkter när prover kommer in på analys.
Om inte leveransservicenivån är tillräckligt hög för alla produkter kan AB
Kemikalias positions som leverantör ifrågasättas. Istället delades
produkterna med lång hållbarhetstid in i två kategorier:
- Produkter som beställs av både kunder som lägger
månadsbeställningar samt kunder som lägger veckobeställningar
- Produkter som bara beställs av kunder som lägger
månadsbeställningar
Produktionsplaneringsmetoder som har övervägts är kanban, cyklisk
planering, nettobehovsplanering samt beställningspunktsystem med både
kontinuerlig och periodisk inspektion. Med det periodiska
beställningspunktsystemet går det att få en jämnare beläggning i
produktionen, om tillverkningen planeras så att produkterna tillverkas
olika produktionsveckor. Som periodlängd väljs i så fall färskhetstiden så
att tillverkningskvantiteten maximeras. På så sätt blir produktionen
effektivare och produktionskapaciteten ökar. Problemet är att bestämma ett
målvärde för tillverkningskvantiteten. Målvärdets storlek styrs av
efterfrågan under färskhetstiden och måste täcka beställnings-,
prognoskvantiteter och osäkerhet i efterfrågan fram till nästa
tillverkningstillfälle. För att detta ska gå måste målvärdet uppdateras
regelbundet och på så sätt uppnås hög leveransservice. Därför väljs
periodiskt beställningspunktsystem som planeringsmetod.
Kartläggningen av tilläggsorder och akutorder visar på att tilläggsorder
inte förekommer frekvent samt att akutorder förekommer i princip inte alls.
På så sätt ger månadsbeställningarna en rättvisande bild av efterfrågan och
det finns ingen anledning att sluta med dem. Den största gruppen av
produkter är 30-dagarsprodukterna i kategori 1. För att jämna ut
beläggningen i produktionen under de olika produktionsveckorna, måste
tillverkningen av övriga produkter läggas om. Tillverkningen av 30-
dagarsprodukter som tillverkas i fulla satser kan styras så att delar av
tillverkningen läggs på produktionsvecka 2 och 4, då beläggningen tidigare
varit lägre. Tillverkningen av 30-dagarsprodukterna i kategori 2 läggs på
produktionsvecka 2 och 4, eftersom säkerheten i efterfrågan från
månadsbeställarna är högre än för produkter som även veckobeställare lägger
order på. 60-dagarsprodukterna läggs också på produktionsvecka 2 och 4 av
utjämningsskäl.
Den nya produktionsplaneringen baseras på att så stora
tillverkningskvantiteter som lageromsättningshastigheten tillåter
tillverkas vid varje tillverkningstillfälle. För att skydda mot variationer
i efterfrågan mellan tillverkningstillfällena används säkerhetslager. På så
sätt kommer målet med en effektivare produktion att uppnås....
