Bakgrund och problem: En konsekvens av ökad global konkurrens, rörliga växelkurser och
räntefluktuation är att många nya finansiella instrument skapats och användningen av
finansiella instrument har blivit allt vanligare. I takt med att alltmer komplexa finansiella
instrument vuxit fram har frågan om hur finansiella instrument ska hanteras i redovisningen
varit föremål för stor diskussion. I dagsläget behandlar IAS 32 upplysningar om och
klassificering av finansiella instrument och IAS 30 behandlar specifika regler om
upplysningar för banker och liknande finansiella institut. I januari 2006 godkändes en ny
standard, IFRS 7, av EU – kommissionen. IFRS 7 ersätter hela IAS 30 och delar av IAS 32.
IFRS 7 ska börja tillämpas den 1 januari 2007, men tidigare tillämpning uppmuntras.
Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om användare av företagens finansiella rapporter i
och med införandet av IFRS 7 kommer att få tillgång till information som användarna tidigare
inte har haft tillgång till avseende finansiell risk och riskhantering.
Avgränsningar: Undersökningen begränsas till att undersöka vilka upplysningskrav som
finns i IFRS 7 som inte funnits i IAS 32. Dessutom begränsas undersökningen till de delar av
IFRS 7 som behandlar upplysningar om finansiell risk och riskhantering.
Metod: Undersökningen är indelad i två delfrågor. Den första delfrågan undersöks med
kvalitativ metod. Avsnitten om finansiell risk och riskhantering i IFRS 7 jämförs med
motsvarande avsnitt i IAS 32. Den andra delfrågan undersöks med en typ av kvantitativ
metod. I detta avsnitt studeras upplysningar i 62 företags årsredovisningar.
Resultat och slutsatser: Undersökningen visar att de största förändringarna i IFRS 7 i
jämförelse med IAS 32 är att IFRS 7 kräver upplysning om löptidsanalys för finansiella
skulder och känslighetsanalyser för varje typ av marknadsrisk som företaget är utsatt för på
balansdagen. Årsredovisningsstudien visar att vissa företag redan idag lämnar upplysning om
löptidsanalys och/eller känslighetsanalys. Dessa analyser följer dock inte de krav som IFRS 7
ställer. Det innebär att användarna i och med införandet av IFRS 7 kommer att få ta del av
information de tidigare inte har haft tillgång till och att de därmed kommer att få en bättre bild
av företagens finansiella risk. Vad gäller finansiell riskhantering har det inte kunnat urskiljas
att IFRS 7 kommer att innebära någon stor skillnad i upplysningskraven i jämfö...
