Synen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Ljusets väg in i ögat

Det finns sinnesceller i ögat som skickar nervimpulser till hjärnan, när de träffas av ljus. Ljuset har påverkats av ögats övriga delar innan det har nått fram. Ljusstrålarna bryts en aning när ljuset från ett föremål träffar ögats glasklara hornhinna. Sedan passerar ljuset in genom ögats öppning. Dvs. Pupillen. Pupillen blir större när det är mörkt, för att få in så mycket ljus som möjligt. Pupillen blir mindre när det är ljust, för att vi inte ska bländas av ljuset. Men pupillen regleras inte bara av muskler. Pupillens storlek kan påverkas av känslor och droger också. Vi gråter hela tiden eller ”smågråter” för att inte ögat ska torka ut. Tårvätskan bildas i ögats tårkörtel som finns bakom det övre ögonlocket. När vi blinkar sprids tårvätskan över hela ögat och rinner ner i tårkanaler bakom näsan.

Linsen bryter ljuset

Efter ljuset kommit in i ögat, går det vidare genom den genomskinliga linsen.
Linsen är elastisk, och med hjälp av en som den är fäst i kan den ändra form.
På så sätt kan ljuset brytas olika mycket för att bilden ska bli skarp. När linsen blir smalare är muskeln avslappnad, och vi ser skarpt på långt håll. När linsen blir tjockare är muskeln spänd, och då ser vi skarpt på nära håll.

Synfel

Närsynthet, översynthet, astigmatism och åldersynthet är de vanligaste synfelen. Närsynthet beror oftast på att ögat är för långt så att ljusstrålarna bryts samman framför näthinnan och bilden blir suddig. Man ser bra på nära håll om man är närsynt, men suddigt på långt håll. Det kan avhjälpas med en spridningslins som flyttar bilden bakåt till näthinnan.
Ett översynt öga är oftast för kort. Då samlas ljusstrålarna bakom näthinnan. Istället för en spridningslins som flyttar bilden bakåt, så används en samlingslins vid översynthet så att bildskärpan flyttas fram till näthinnan.
Vid astigmatism är hornhinnan eller linsen inte helt jämnt rundad. Då bryts ljuset oregelbundet, och bilden på näthinnan blir oskarp. Det kan avhjälpas med glasögon eller kontaktlinser.
Åldersynthet bror på att linsen blir stelare med åren och har svårt att ändra form.
I fyrtioårsåldern är det vanligast att det inträffar, och man får svårt att se skarpt på nära håll. Då behöver man läsglasögon.

Skelning

Om musklerna som sköter ögats rörelser inte fungerar som de ska, så skelar man. Ögonen följs då inte åt när ögonen rör sig. Om skelning inte upptäcks i tid och behandlas, finns det risk för att personen som skelar slutar att använda det ögat. Det ögat kan då inte utveckla normal syn.

Sinnesceller

Näthinnan består av ögats sinnesceller: stavar och tappar.
Tappar registrerar färger, så när ljuset är tillräckligt starkt så använder vi tapparna.
Stavar uppfattar svartvitt, så när det är mörkt så använder vi bara stavarna.
Det finns ungefär 130 miljoner stavar och tappar i varje öga. När ljus träffar sinnescellerna leds ljuset vi synnerven till syncentrum i hjärnans nacklob, som bearbetar och tolkar informationen. Vi ser.

Hur hänger synen ihop med hjärnan, ryggmärgen och nervsystemet??