Sedan den första januari, 1995 då Sverige blev en del av EU-samarbetet, har
medlemskapet i unionen varit en debatterad fråga. I folkomröstningen 1994
röstade 52,3% (SCB) av svenska folket ja, men befolkningen i Norrbotten sa
hela 64,6% nej till ett EU-tillträde. Det innebär att majoriteten av
norrbottningarna inte har bidragit till svenskarnas samtycke till
medlemskapet. Syftet med uppsatsen är att utifrån EU: s grundläggande mål
och intentioner, undersöka EU:s legitimitet i Norrbotten.
Ett legitimitetsunderskott i Norrbotten för EU-medlemskapet bör innebära att
människors värderingar och normer inte överensstämmer med unionens politik.
Därför är det intressant att undersöka om anledningen till Norrbottens nej,
tillsammans med den negativa inställning till EU i övrigt som uppvisas i
diverse statistiska studier, verkligen grundar sig i brist på
överensstämmande värderingar eller om det har helt andra orsaker.
David Beethams teori om legitimitet utgör grundstenen till uppsatsen. Hans
tre dimensioner av begreppet och framför allt hans andra
legitimitetskriterium, rättfärdigande genom överensstämmande värderingar,
är mycket passande för uppsatsämnet. Syftet ska uppnås genom att genomföra
ett tjugotal intervjuer bland norrbottningarna med intentionen att fånga de
sanna värderingarna gällande EU:s politik. För att lyckas med detta ansågs
det nödvändigt att inte nämna ordet EU i intervjufrågorna, då deras
eventuella förutfattade meningar skulle kunna färga respondenternas svar.
Kvantitativt material i form av folkomröstningsresultat och andra
undersökningar om människors åsikter och värderingar om EU har granskats.
Den indirekta undersökningsmetoden och tron på att det ligger andra orsaker
bakom valresultatet och den negativa attityden, gör att hypotesen blir
följande: den finns inte något legitimitetsunderskott för EU hos
befolkningen i Norrbotten.
De slutsatser som kunnat dras är att norrbottningarnas värderingar tycks
överensstämma med EU:s mål och intentioner, trots att valresultatet och
andra undersökningar hävdar motsatsen. Den negativa attityden gentemot EU
kan i stället bero på Norrbottens unika karaktär i Sverige. Det råder
stora skillnader i befolkningstäthet och levnadssätt i jämförelse med
övriga landet och Europa. Dessutom har norrbottningarna tidigare
erfarenheter av missgynnande politiska beslut som tagits från mer centrala
regioner. Misstron mo...
