Näringsämnen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Protein

Protein är viktigt för kroppen på många sätt. Proteinet bygger upp och ersätter vävnader, det ger energi och bildar hormoner och enzymer. Med att protein bygger upp vävnader menas att det är en viktig byggsten i musklerna och andra material som bygger upp kroppen. Det av proteinet som inte används för att bygga upp nya vävnader eller underhålla eller ersätta de gamla
använder kroppen som energi.
En del av proteinet används även till att tillverka enzymer. Enzymerna är små ämnen som sätter igång alla olika reaktioner i kroppen, till exempel nedbrytningsprocessen av det gamla och dåliga proteinet i cellerna. Om det inte fanns enzymer skulle många, och livsnödvändiga processer i kroppen aldrig sätta igång, och vi skulle få allvarliga sjukdomar.
I blodet finns även en till mycket viktig form av protein, hemoglobin. Hemoglobinet ansvarar för att transportera runt syret i kroppen.
Protein finns i alla former av kött, i fisk och fågel samt i ägg, mjölk, ost, linser, bönor, ärtor, bröd, gryn och pasta.
Protein består av olika, långa kombinationer av aminosyror. Många av proteinerna kan kroppen därför tillverka själv genom att vid matspjälkningen dela upp proteinet i aminosyror. Sedan kan kroppen själv pussla ihop de olika aminosyrorna till nya och annorlunda proteiner. Kroppen kan också omvandla en aminosyra till en annan.
Men 8 av det tjugotal aminosyror som finns kan kroppen inte tillverka själv.
De måste vi tillföra genom maten, för kroppen behöver dem. Vissa livsmedel innehåller alla åtta aminosyrorna, som även kallas essentiella aminosyror. Ett sådant livsmedel kallas fullvärdigt. Dit hör livsmedlena vi får från djurriket. Andra protein-livsmedel innehåller inte alla de essentiella aminosyrorna och kallas därför icke fullvärdiga.
Om man är vegetarian är det viktigt att äta alla de växter som innehåller protein för att få i sig alla de essentiella aminosyrorna.

Fett
Fett innehåller mest energi av alla näringsämnen, och i kroppen omvandlas det till energi. Om man äter mer energi än man behöver omvandlas därför energin till fett, eftersom kroppen kan lagra mest energi på minsta möjliga plats på det sättet.
Det behövs även för att kroppen ska ha användning för de fettlösliga vitaminerna A, D, E, K.
Fettet skyddar vårt skelett vid fall och slag. Det hjälper oss också att hålla värmen då fettet under huden isolerar och skyddar kroppen från kyla.
Fett brukar delas upp i tre grupper; mättat, omättat och fleromättat fett. Fett är till stor del uppbyggt av kol. I mättat fett delar kolatomen alla sina elektroner med olika atomer. Men i omättat fett delar kolatomen istället två elektroner med samma kolatom. Det kallas en dubbelbindning. Om alla fettmolekylerna innehåller en dubbelbindning var kallas fettet omättat. När det finns fler än två dubbelbindningar i en och samma fettmolekyl är det fleromättat fett.
Skillnaden mellan omättat och mättat fett är alltså att det mättade fettet innehåller fler atomer än det omättade. Det gör att det mättade fettet oftast är fast i rumstemperatur, men det omättade fettet finns oftast bara i flytande form. Exempel på mättat fett är smör, ost, ister, kokosfett. Omättat och fleromättat fett finns i; olivolja, rapsolja, majsolja och margarin samt i fisk och fågel. Det är nyttigare med omättade fetter, man bör äta mer av dem än av det mättade fettet. Det finns vissa fettsyror som bara finns i omättat fett som är viktiga för att man ska fungera normalt. Därför är det extra viktigt att äta de omättade fetterna. De två essentiella fettsyrorna heter Omega-3 och Omega -6.



Kolhydrater

Kolhydrater ger kroppen energi snabbt, det som kroppen snabbast kan utvinna energi ur är kolhydrater.
Socker, stärkelse och kostfibrer är tre olika sorters kolhydrater. Stärkelsen och sockret kan kroppen utvinna energi ur, men kostfiber använder kroppen istället mest för att fylla magen, vi blir helt enkelt bara mätta av kostfibrer. Dessutom håller kostfibrer igång tarmarna och ökar salivavsöndringen så vi inte får hål i tänderna.

Det finns olika typer av sockerarter. Man delar upp dem i enkla och sammansatta sockerarter. Båda sockerarterna ger lika mycket energi, men det går olika snabbt för kroppen att utvinna energin så att vi får användning av den. De enkla sockerarterna är fruktos, glukos och galaktos. De kan tas upp i blodet på en gång när man ätit dem, och därför är de bra att äta om man behöver energi snabbt. Glukos finns i frukt, bär och honung. Fruktos finns i frukt, bär, honung och grönsaker. Galaktos finns i mjölk.
De sammansatta sockerarterna är sackaros, maltos och laktos. De måste kroppen bryta ner till någon av de enkla sockerarterna innan den kommer åt energin. Sackaros finns i socker från sockerbetor och sockerrör. Maltos bildas i säd när det gror, och galaktos hittar man i mjölk.

Stärkelse är en sjunde sockerart som är sammansatt och finns i bröd, pasta, ris, mjöl, gryn, potatis och rotfrukter.För att kroppen ska få ut energi av stärkelse måste den brytas ner till glukos. Stärkelse är den nyttigaste sockerarten eftersom de livsmedel som den finns i innehåller andra viktiga näringsämnen. Energin från stärkelse räcker även länge eftersom det tar tid för kroppen att komma åt den. Det gör att man får lite energi i taget under lång tid istället för allt på en gång. Det ger även kroppen tid att använda den så att energin inte förvandlas till fett istället.

Fibrer finns i skal och cellväggar i frukt, grönsaker, rotfrukter och grovt mjöl. Även de delas in i två grupper, lösliga och olösliga. De lösliga kostfibrerna finns i havre korn och frukt. De påverkar blodkolesterol, blodsocker och insulinnivån. De olösliga kostfibrerna finns i sädeskornens ytterskikt. De håller magen i trim och minskar risken för förstoppning.
Det är bra att äta kostfibrer eftersom man blir mätt snabbt, utan att få någon energi som man sedan inte gör sig av med. Om man bara äter sig mätt på stärkelse och sedan inte rör sig så pass mycket att man gör av med energin omvandlas den till fett. Det gör att man på sikt blir överviktig. Man måste dessutom äta mer stärkelse för att bli mätt än om man skulle äta kostfibrer.

Vitaminer

Vitaminerna kontrollerar kroppens funktioner, och blir i kroppen till verktyg i processen att omvandla fett, protein och kolhydrater till energi, bla. Det finns tretton olika vitaminer som kroppen måste ha. Fyra av dem, A, D, E, och K lagras i fettvävnader i kroppen. De nio andra vitaminerna löser sig i vatten och därför måste man äta dem ofta så att man inte får brist. Eftersom de är just vattenlösliga följer de med ut när man kissar, men de fettlösliga vitaminerna stannar i fettvävnaderna, de försvinner nästan aldrig iväg. Därför behöver man inte äta dem lika ofta som de vattenlösliga.

Vitamin A: Hjälper ögat att se i mörker, är viktig för tillväxten och ökar motståndskraften vid infektioner.
A-vitamin finns i lever, ägg, smör och margarin, samt fet fisk. I gröna grönsaker, tomat,
nypon, paprika och morot finns det ämnen som i kroppen kan omvandlas till A-vitamin.

Vitamin D: Det behövs för benstommens uppbyggnad, och tändernas mineralisering.
För att få i sig D-vitamin ska man äta fet fisk, samt smör och margarin.
Det bildas också D-vitamin när solstrålarna träffar huden. Därför är det ovanligt med brist.

Vitamin E: Skyddar de fleromättade fettsyrorna mot påverkan av syret. Vetegroddar, matolja, havregryn,
grovt mjöl och bladgrönsaker innehåller mycket av E-vitamin.

Vitamin K: Gör att blodet stelnar. Vitamin K får man från gröna grönsaker, lever och baljväxter.

Vitamin B2, B1 och B6: B-vitaminerna är en stor grupp av vitaminer, med lite olika funktioner. De hjälper
till med energiomsättningen, det behövs för att nervsystemet ska fungera, det är viktigt för
huden och stimulerar aptiten. B-vitamin finns i jäst, ärter och bönor, bladgrönsaker, mjölk,
magert kött, bröd och ägg. Om man får i sig B1(tiamin) , B2(riboflavin) , och B6 som också
kallas pyridoxin kan man vara säker på att man också ätit tillräckligt av de andra
B-vitaminerna.

Vitamin C: Behövs för att bilda kroppsvävnader, hålla blodkärlen hållfasta, det ger motstånskraft mot
Infektionssjukdopmar och hjälper kroppen att tillgodogöra sig järnet från maten. Det finns i
svarta vinbär, hjortron, nypon, jordgubbar, citrusfrukter, paprika och potatis.

Det finns ett rekommenderat dagligt intag av alla vitaminer, men äter man vanlig mat behöver man inte oroa sig för att man inte fått i sig tillräckligt av vitaminerna.

Mineraler

Några av mineralerna finns i relativt stora mängder i kroppen, det är de som utgör stommen i skelett och tänder. De mineraler som finns i störst mängd i kroppen är kalcium, fosfor, natrium.
Men kroppen innehåller även många andra mineraler, men i mycket små mängder. De mineralerna kallas spårämnen. Järn, zink, magnesium, kalium, selen, jod och fluor är de viktigaste mineralerna i gruppen spårämnen.

Skelettet är uppbyggt av kalcium, så det är viktigt att få i sig mycket kalcium så att man inte får skört skelett. Det är viktigt för att muskler, nerver och celler ska fungera. Utan kalcium kan heller inte blodet koagulera. Man får i sig kalcium genom att äta mjölkprodukter och ost, räkor, musslor, broccoli, sallad och andra grönsaker.

Fosfor har ungefär samma funktioner som kalcium, men hjälper även till vid tändernas mineralisering, cellernas tillväxt och funktion och kolhydraternas nedbrytning. Några av de här funktionerna har även kalcium, och äter man de livsmedel som innehåller kalcium får man i sig tillräckligt med fosfor.

Natrium är nödvändigt för vatten och syrebalansen i kroppen och nervfunktionen. Natrium får man i sig när man äter vanligt koksalt.

Järn finns i hemoglobin, ämnet som för runt syret i kroppen. De livsmedel som innehåller allra mest järn är blodkorv, blodpudding, lever, njure, magert nöt, ren och älgkött, i fullkornsbröd och grönsaker. Om man äter citrusfrukter som är rika på C-vitamin samtidigt som man äter livsmedel som innehåller järn underlättar man för kroppen att ta upp järnet ur maten. Vissa livsmedel försvårar upptaget av järn. Bland dem finns kli, grovt mjöl, kaffe och te.

Magnesium hjälper både muskler och nerver att fungera normalt. Det finns i de flesta livsmedel, men mest magnesium finns det i spenat och mangold.

Kalium gör att muskler och njurar fungerar normalt. Det finns i nästan alla grönsaker, fisk, kött, sksaldjur och spannmålsprodukter.
Zink samarbetar med insulinet så att kolhydratsomsättningen regleras på ett bra sätt. För att få i sig zink ska man äta fullkornsmjöl, kli, kött, och fisk.

Selen behöver kroppen för att skydda cellerna mot påverkan av syre, och för att immunförsvaret ska fungera. Det finns i kött, havsfisk, räkor, lever och ägg.

Jod finns i skölkörtelns hormoner. De hormonerna kontrollerar ämnesomsättningen, och är också viktigt för tillväxt och utveckling. Salt innehåller oftast tillsats av jod och saltvattensfisk innehåller jod helt naturligt.

Fluor finns i dr...