Den pågående globaliseringen är en högst väsentlig fråga för de svenska dagligvaruföretagen. Trots att globala och multinationella aktörer ännu inte har gjort sitt intåg på bred front i Sverige kan en etablering av utländska lågpriskedjor som Lidl och Metro skönjas på den svenska marknaden. Likaså syns en förändring i de svenska aktörernas beteende i form samgåenden, partnerskap och centralisering. Frågor kring vilka fördelar de globala aktörerna har i förhållande till nationella aktörer, samt om det kommer att finnas utrymme för nationella aktörer i framtiden är befogade. Utvecklingen kan också skapa ett behov av nya kompetenser, resurser och strategier hos dagligvaruaktörer, något som vi finner intressant att undersöka.
Syftet med uppsatsen är dels att utföra en strategisk analys av vilka krafter som driver dagligvaruhandelns globalisering och dels att undersöka vilka konsekvenser dessa drivkrafter medför för nationella och globala företag. Vi fokuserar även på frågan om förändringarna inom dagligvarubranschen skapar behov av nya kompetenser, resurser och strategier för nationella och globala aktörer.
Ur analysen har fyra områden av drivkrafter för globalisering framkommit; kostnadsfördelar, teknologi, kapitalmarknad och statlig påverkan, vilka sedan delats upp i mindre beståndsdelar. Vi konstaterar att dessa drivkrafter lett till en utveckling mot konsolidering, butikskonceptualisering, branschglidning, en större andel egna varumärken samt en förskjutning av makten i värdekedjan inom dagligvaruhandeln. Förändringarna inom branschen har vidare lett till att resurser som logistiksystem och logistikrutiner samt varumärkesstrategier blir allt mer värdefulla. Dock leder inte dessa resurser till långsiktigt varaktiga konkurrensfördelar då de är relativt lätta att kopiera. Resurser som vi anser leder till mer långsiktiga konkurrensfördelar är mjuka faktorer som marknads- och kundanpassning samt en god implementeringsförmåga vad gäller koncept och strategier. Ur den avslutande ...
