Detta arbete syftar till att undersöka uttagsföljsamheten till
engångsrecept med hjälp av receptinsamling som omfattar alla typer av
läkemedel. Ett delsyfte var att undersöka om det finns någon skillnad i
uttagsföljsamhet mellan e-recept och vanliga pappersrecept. Data från
engångsrecept expedierade under februari-mars 2005 samlades in på apoteket
Laxen i Boden. För varje recept registrerades patientens ålder, kön,
preparatnamn, ATC-kod, typ av förskrivare samt antal dagar mellan utskrift
och uthämtande. Uppgifter från recepten registrerades i en Excel-fil. I
denna studie har följsamhet definierats som att skillnaden mellan
utskriftsdatum och utköpsdatum för engångsrecept var högst 5 dagar. Om
längre tid förflutit klassificerades kunden som oföljsam. Det totala
antalet insamlade recept är 2563 stycken. Den totala uttagsföljsamheten var
90 %. Män har signifikant lägre oföljsamhet än kvinnor. Åldersgruppen 0-9
har den lägsta oföljsamheten (3 %) och åldersgruppen 90 år och äldre har
högst oföljsamhet (18 %). Skillnaden i följsamhet mellan olika
förskrivarkategorier varierar mellan 73 % och 96 %. Följsamheten mellan
olika läkemedelsgrupper varierade mellan 97 % för antibakteriella medel och
71 % för antikonceptionella medel. Kunder med e-recept har signifikant
lägre oföljsamhet än kunder med vanliga pappersrecept (9 % respektive 15
%). Studien visar att uttagsföljsamheten är hög för engångsrecept. Kvinnor
är mer oföljsamma än män. Det är liten variation mellan olika
åldersgrupper. Det är högre oföljsamhet bland ungdomar och de äldsta. Den
dominerande förskrivarkategorin är läkare med 90 % av alla recept. Kunder
med recept från läkare har en oföljsamhet på 10 %. För antibiotika ses det
största antalet recept och den högsta följsamheten och den lägsta
följsamheten ses för köns...
