Bakgrund och problem: Rederinäringen är en betydelsefull bransch i Sverige och
tillsammans med dess kringnäringar sysselsätter den cirka 18 000 personer. De senaste åren
har rederinäringen haft en gynnsam utveckling och fartyg kan ses som de enskilt viktigaste
tillgångarna i ett rederi. Värderingen av fartyg styrs i svenska onoterade bolag av två
rekommendationer BFNAR 2001:3 och RR 12. Dessa anger att tillgången skall skrivas av
under dess nyttjandeperiod. En annan rekommendation är skriven av Sveriges Redareförening
där det anges att ett fartyg skall skrivas av på 25 år och försiktighetsprincipen skall gälla. Den
svenska fartygsflottan innehåller många olika sorters fartyg som har olika
användningsområden, exempelvis färjor och tankfartyg. Detta resonemang har resulterat i
frågorna: Hur väljer svenska onoterade rederier att göra avskrivningar på sina fartyg? Hur
bedöms avskrivningstiden, restvärde och avskrivningsmetod för dessa fartyg och vad
påverkar dessa redovisningsval?
Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska hur svenska onoterade rederier väljer att göra
avskrivningar på sina fartyg genom att undersöka hur avskrivningstid, avskrivningsmetod och
restvärde bestäms samt de underliggande faktorer som påverkar rederiernas redovisningsval.
Avgränsningar: I uppsatsen undersöks svenska onoterade rederier. Endast
redovisningsmässiga avskrivningarna har tagits i beaktande och inte de skattemässiga.
Metod: En statistisk undersökning av onoterade rederiers årsredovisningar och intervjuer med
aktörer inom branschen har genomförts, vilka tillsammans med litteratur om rederibranschen
och redovisningsval har bidragit till att problemfrågan kan besvaras.
Analys och slutsats: Analyskapitlet behandlar hur rederierna skriver av fartyg utifrån
problemformuleringens två underfrågor. Analysen leder fram till en slutsats som visar att det i
svenska onoterade rederier finns en stor spridning av avskrivningstider med en trend mot
kortare avskrivningstider än den av Sveriges Redareförening rekommenderade
avskrivningstiden på 25 år. Redovisningen av avskrivningar på fartyg påverkas i första hand
av kreditgivare och lastägare samt av rederiägarnas och företagsledningarnas vilja att behålla
det intjänade kapitalet i företaget. Denna påverkan kan resultera i att rederierna inte handlar i
enlighet med de gällande redovisningsrekommendationerna och i dessa fall kan
avskrivningarnas rättvisande bild ifrågasättas.
Förslag till vidare forskning: Undersökningen visar att det finns intressenter och faktorer
som påverkar...
