Finns det ett samband mellan belöningssystem och finansiell aktieägartillväxt i publikasvenska företag? En intressant och högaktuell fråga, som det visade sig, och som kommeratt försöka besvaras i denna uppsats.Inledningsvis undersöktes om det fanns någon relevant svensk statistik som kunde belysade exekutiva ledarnas förtjänstutveckling under senare år. Statistiska Centralbyrånsinkomststatistik gav inte svar på frågan. LO-ekonomernas statistik visade sig vara relevantoch bekräftade mitt antagande att inkomstutveckling för denna grupp varit osedvanligt god.Med antagandet bekräftad och således stärkt i tron ställdes tre frågor som uppsatsens syftevar att besvara:Fråga 1 Hur ser de belöningsmodeller ut som tillämpas av svenska företag avseendeersättningar till medlemmar i företagens exekutiva ledningsgrupper?Fråga 2 Hur förhåller sig de tillämpade belöningsmodellerna till relevant belöningsochmotivationsteori?Fråga 3 Finns det ett samband mellan aktieägarnas finansiella utveckling i dessa företagoch företagens belöningar till den studerade yrkesgruppen?Lämpliga teorier att applicera på de undersökta företagens belöningsmodeller visade sigvara agentteorin och förväntansteorin. Dessa två teorier jämfördes med de fyra undersöktaföretagens, Ericsson, Handelsbanken, IKEA och Skandia belöningssystem genom studierav dessa bolags årsredovisningar för åren 2000-2004. Det visade sig härvid att de företag(två st.) som hade de högsta belöningsnivåerna redovisade sämst resultatutveckling ochnegativ avkastning till aktieägarna, medan det företag (en st.) med den lägstabelöningsnivån, hade en god resultatutveckling och en fördelaktig avkastning tillaktieägarna. För IKEA var studiematerialet för knapphändigt för att kunna uttala sig omhur belöningsnivån utvecklats även om aktieägarens avkastning var den mest fördelaktigabland de undersökta företagen. Samtliga företag, IKEA undantagen, har konstateratsersätta sina exekutiva ledare med grundlön, rörlig lön, anställningsförmåner ochpensionslösningar även om Handelsbanken uppg...
