Kvinnan och samhället - Kvinnorörelsens upprinnelse genom industrialismen och kvinnorollens förändring

9 röster
94310 visningar
uppladdat: 2005-12-06
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Titel

Kvinnan och samhället

- Kvinnorörelsens upprinnelse genom industrialismen och kvinnorollens förändring



Form

SPECIALARBETE

Kurs Svenska C

Komvux, Enköping

2000-12-10



Författare

Camilla Wiman Bengtsson













SAMMANDRAG

Kvinnan och samhället är en undersökning, där utgångspunkten för arbetet har varit att ta reda på hur förändringen har varit för kvinnan, från att vara låst vid hem och barn under mannens förmyndarskap på 1800-talet till att vara en yrkesarbetande och dubbelarbetande kvinna på 1900-talet. Följdfrågor har rört sig om vad kvinnorörelsen innebär, vilka för- eller nackdelar och konsekvenser reformerna medfört - hur könsrollerna förändrats och främst då kvinnorollen. Resultatet i denna undersökning grundar sig på uppgifter från skrivet material, främst från läroböcker i historia och kvinnohistoria.

Under 1800-talet i Sverige kom flera folkrörelser igång. En av dessa var kvinnorörelsen, vilken har sin upprinnelse i England under 1700-talets upplysningstid och har påverkats av liberalismen och dess tankar om mänskliga rättigheter. En annan var arbetarrörelsen, vilken med socialismens hjälp kom att stärka arbetarnas rättigheter.

På 1850-talet tog kvinnorörelsen form på allvar och kvinnofrågorna började få ett allmänt intresse bland människor. Kvinnors rösträtt blev den centrala frågan. På ett genombrytande sätt kom rösträtten att förändra hela samhällsstrukturen. Kvinnan blev inte längre betraktad som en andra klassens varelse. Under 1800-1900-talet genomfördes dessutom ett flertal andra reformer, vilka har rört sig om kvinnans ekonomiska och juridiska ställning i familjen och i samhället. Hon fick bland annat rätt till utbildning och yrkesarbete.

I samhällsutvecklingen från 1700-talet fram till 2000-talet, kan man uttyda stora förändringar i mäns och kvinnors roller. Detta har skapat konflikter och känsla av rollförlust. Kvinnan har gått från sin plats i hemmet ut till yrkeslivet. Detta har medfört en stressad tillvaro med dubbelarbete. Ute i arbetslivet har hon fortsatt sin kamp för jämställdhet. Kvinnan har utvecklats och stärkt sin position i förhållande till mannen, medan mannen ofta har backat tillbaka.







INNEHÅLL

Sammandrag s 1

Innehållsförteckning s 2

1 Inledning s 3

1.1 Syfte s 3

2 Bakgrund s 3-4

3 Metod och material s 4

4 Resultat s 5-10

4.1 Kvinnorörelsen s 5

4.1.1 Kvinnohistoria s 5

4.1.2 Kvinnorörelsens upprinnelse s 5

4.1.3 Fredrika Bremer och andra pionjärer i Sverige s 6
4.1.4 Kvinnors rösträtt s 6

4.1.5 Fler reformer i Sverige s 7

4.1.5.1 Förmyndarskapet s 7

4.1.5.2 Arbete och skola s 7

4.1.5.3 Kyrkan s 7

4.1.5.4 Senare reformer s 7

4.2 Kvinnan och samhället s 8

4.2.1 Könsroller s 8

4.2.2 Kvinnans ställning s 8

4.2.3 Landsbygdens kvinnor s 8-9

4.2.4 Arbetarkvinnan s 9-10

4.2.5 Medelklasskvinnan s 10

5 Diskussion av resultat s 11-13

5.1 Från 1800-talet, förbi 1900-talet på väg mot 2000-talet s 11-13

6 Avslutning s 13

Källförteckning s 14











1 INLEDNING

1.1 Syfte

Som ett före detta lågavlönat vårdsbiträde, som har fått skador av slitsamt arbete och måste fundera över min fortsatta yrkesverksamhet, och som därför har suttit på skolbänken igen i flera år, och som dessutom är mamma till tre barn, är jag en ganska representativ kvinna i dagens samhälle, tycker jag. Nu står jag här, beredd att fortsätta min yrkesbana i livet, efter att ha kämpat mig igenom motsvarande ett treårigt program på gymnasieskolan. Den som skaffat sig minst gymnasiekompetens, bör ha större möjligheter på arbetsmarknaden, är det inte så? "Min" skola har varit bland annat Komvux i Enköping, och min huvudinriktning för studierna har varit samhällsvetenskaplig-ekonomisk.

Under höstterminen 2000 har jag läst kurs Svenska C, i vilken det ingår att göra ett specialarbete. Samma termin har jag också läst kurs Historia A och där ingår att göra ett fördjupningsarbete i något inom historien. Jag har för enkelhetens skull valt samma ämne i de båda arbetena, om än mer preciserat och utförligt i mitt specialarbete.

Utbildning har inte alltid prioriterats eller ens ansetts vara nödvändigt för "det arbetande folket" och särskilt kvinnor. Inte heller yrkesarbete har alltid varit möjligt för kvinnor. Jag fick en idé, att jämföra min ställning med andra kvinnors, i liknande situation, ställning i tiden. Var det bättre förr? Eller har kvinnor fått det bättre genom reformerna? Därför har jag valt en fråga, vilken är (för min personliga del) intressant, har en historia samt dessutom är aktuell idag:


Hur har förändringen varit - från att vara en kvinna låst vid hem och barn under mannens förmyndarskap på 1800-talet till att vara en yrkesarbetande och dubbelarbetande kvinna på 1900-talet?

Mina följdfrågor blir därför:


Hur har könsrollerna förändrats, och främst då kvinnorollen?


Vad är kvinnohistoria och vad innebär kvinnorörelsen?


Vilka för och/eller nackdelar kan man tyda med kvinnorörelsens reformer?


Vilka är konsekvenserna?







2 Bakgrund

Under 1900-talet övergick samhället från industrisamhälle alltmer till dagens kunskapssamhälle. Om man tittar på den ekonomiska utvecklingen på marknaden, så är ny förfinad teknik och ökad konkurrens två av krafterna bakom förändringen. Det räcker inte längre att man har materiella resurser, utan man tittar mer på de personella. Det nya konceptet för företagen är alltså att förena och utveckla medarbetarnas kompetens, för att på så sätt nå framgång. Den som skaffat sig minst gymnasiekompetens (men helst också en yrkesutbildning ovanpå denna grundutbildning som gymnasiet utgör), bör alltså ha större möjligheter på arbetsmarknaden. Och företagen bör därmed också ha lättare att utvecklas och konkurrera på marknaden, när de har chans att finna och anställa kompetent personal. Att detta stämmer, har inte minst alla arbetsmarknadspolitiska åtgärder visat. Kunskapslyftet är en av dessa åtgärder.

För bara ett tiotal år sedan räckte det med nioårig grundskola för att få arbete, och för fyrtio år sedan räckte det att ha sjuårig folkskola, och före det, när det var bara 6-årig skolgång, så hade människor ändå arbete. Dock säger jag ingenting om att människor inte skulle ha haft kunskap förr. De hade kanske inte skolkunskap, men de hade andra värdefulla kunskaper och erfarenheter, om jordbruk till exempel.

På 1700-talet, före industrialismen, bodde 90 procent av Sveriges befolkning på landsbygden, i byar med självhushållning. Var och en sysslade med sin sak och hade sitt område. Gårdar och yrken gick i arv; och bonden lärde sina söner och smeden sina lärlingar...Utbildning var heller inte i första hand tänkt för kvinnan. Hon skulle ändå inte arbeta med något yrkesarbete eller inom handeln. Hennes uppgift var att ta hand om hem och barn. Alla behövde inte kunna läsa och skriva. - Det räckte med att prästen kunde. Eller att någon i familjen kunde läsa hjälpligt (husbonden själv).

Under 1800-talet i Sverige kom flera folkrörelser igång. En av dessa var kvinnorörelsen, vilken har sin upprinnelse i England under 1700-talets upplysningstid och har påverkats av liberalismen och dess tankar om mänskliga rättigheter. En annan var arbetarrörelsen, vilken med socialismens hjälp kom att stärka arbetarnas rättigheter.

Möjlighet till utbildning och till yrkesarbete även för kvinnor, är ett par av kvinnofrågorna, vilka genomförts med hjälp av lagändringar och politiska reformer. Arbetarrörelsen och kvinnorörelsen och dess förespråkare har bidragit till stora förändringar i samhället. Kvinnorna har med sin kamp påverkat samhällsordningen. Det rör sig om frågor om jämställdhet och om människors lika värde, om frihet och mänskliga rättigheter.





3 METOD OCH MATERIAL

Jag ifrån min frågeställning i inledningen och väljer att närmast studera förhållanden och förändringar för kvinnor i Sverige. Mitt mål med den här undersökningen är naturligtvis att jag, efter att mitt arbete är färdigt, skall kunna besvara den fråga jag har ställt i början.

Jag försöker hålla en röd tråd genom texten för att den skall vara roligare att läsa och lättare att förstå. En del reformer, under 1900-talets senare del, från -60-talet och framåt, kommer jag att utelämna eller inte beskriva särskilt ingående i resultatdelen av texten. Mitt arbete skulle bli alldeles för stort om jag inte gjorde denna begränsning. Men 1900-talets senare hälft är ännu så "färsk", att många ändå minns den som igår. Därför behöver jag inte ödsla kraft på att beskriva detaljer från den perioden. I min diskussion däremot, reflekterar jag över senare händelser, som konsekvenser av reformerna. Detta ger en bild av ett slags före och efter kvinnoemancipationen.

I sex veckor har jag sökt i böcker och på Internet, läst, arbetat med 1800-talet på lektionstid, vilket resulterat i muntligt framförande, och där jag med stor lyhördhet också lyssnat på mina klasskamraters redovisningar. Jag har mest använt mig av läroböcker i historia och kvinnohistoria, när jag byggt upp underlaget i min text. En del fakta har jag plockat ur lexikon. Någon fältstudie har jag inte gjort, annars kunde det ha varit ett bra komplement till böckerna. Sedan har jag funderat och funderat samt i två veckors tid skrivit ned, ställt samman och bearbetat texten. Kan jag glädja någon annan med mitt arbete, utom mig själv och min lärarinna, så är det välkommet.





4 RESULTAT

4.1 Kvinnorörelsen

4.1.1 Kvinnohistoria

Historia (av grekiska histori´a, forskning), är som ett akademiskt ämne studiet av människans kulturella och samhällsbyggande verksamhet i förfluten tid. Sedan 1920-talet har svensk historieforskning en stark källkritisk inriktning, där myter rensats ut och bara fakta godtagits. Kvarlevor och berättande källor studeras således kritiskt för att bedöma källans värde.

Med 1960-talet kom ett ökat intresse för teori samt ekonomiska och sociala förhållanden. Intresset för arbetarrörelsen och kvinnans situation växte fram. Ämnet Kvinnohistoria infördes som akademiskt ämne i Göteborg 1983 och är idag ett av de stora forskningsfälten inom historia. Ämnet omfattar kvinnans ställning i familj och samhälle från äldsta tid fram till våra dagar och även historien sedd ur kvinnoperspektiv.

Kvinnohistoria och kvinnovetenskap har fått näring från den växande kvinnorörelsen, och kvinnoforskningen har utvecklats växelvis med denna. I Sverige är kvinnoforskningen organiserad genom "forum för kvinnoforskning", vid universiteten. I Göteborg finns sedan 1958 ett arkiv för kvinnoforskning, Kvinnohistoriska samlingarna, ingående i Göteborgs universitetsbibliotek.

4.1.2 Kvinnorörelsens upprinnelse

Kvinnorörelsen är kvinnors samverkan för att uppnå full jämställdhet med männen, politiskt, ekonomiskt och juridiskt. Kvinnorörelsen har sitt ursprung i upplysningstiden på 1700-talet, liberalismen och idéerna om mänskliga rättigheter. Med industrialismen på 1800-talet fick kvinnorörelsen sitt egentliga genombrott.

Kvinnofrigörelse (kvinnoemancipation) är att kvinnan vinner frihet från manligt förmyndarskap. En föregångare för kvinnofrigörelsen var engelskan Mary Wollenstonecraft. Hon skrev A Vindication of the Rights of Women, som utkom 1792. Där tar hon främst upp kvinnors rätt till utbildning.

Först med en officiell förklaring om kvinnors rättigheter var USA. Denna utfärdades vid kvinnokongressen i Seneca Falls 1848.

När filosofen John Stuart Mills 1869 gav ut boken On the Subjection of Women, där han tar upp om kvinnornas underordnade ställning, tog kvinnorörelsen ny fart i England.



4.1.3 Fredrika Bremer och andra pionjärer i Sverige

En av pionjärerna för kvinnorörelsen i Sverige var Carl Jonas Love Almqvist som i Det går an, 1838, talade för kvinnors rätt bland annat till näringsfrihet.

Den största pionjären för kvinnorörelsen i Sverige var Fredrika Bremer (1801-1965). Hon växte upp på godset Årsta utanför Stockholm, utbildade sig litterärt och blev författare. I sina reseskildringar beskriver hon, från sina resor till bland annat USA och Palestina, den nya och den gamla världen. 1856 väckte hon debatt med sin roman Hertha. Kvinnofrågorna kom då att få ett allmänt intresse bland folk.

Sophie Adlersparre grundade 1859 Tidskrift för hemmet - vilken senare bytte namn till Hertha efter Fredrika Bremers roman - samt stiftade Fredrika-Bremer-förbundet 1884. Kvinnosaken - kvinnors kamp för bättre villkor i samhället - skulle komma att bli ett begrepp på 1880-talet i Sverige.

Flera kvinnoorganisationer och föreningar kom att växa fram under 1900-talet i Sverige. Feminismen tog form med början i USA och Women´s Liberation Movement, vidare till de danska Rödstrumporna och till Grupp 8 i Sverige. Begrepp som kvinnokultur och kvinnoperspektiv har formats ur rörelsen och kvinnor har bildat nätverk över hela jorden. Kvinnans "roll" i samhället, är ett uttryck som växte fram under 60-talet, när kvinnorörelsen tog ny fart igen efter en tids avstannande. Under 70-talet talade man om kvinnokamp eller kvinnoförtryck.

4.1.4 Kvinnors rösträtt

Rösträttsfrågan blev kvinnorörelsens centrala fråga. Här var USA först - delstaten Wyoming - med att ge kvinnor rösträtt i 1869. I England började kvinnorna också kräva rösträtt på 1860-talet. Det skulle dock dröja cirka femtio år till innan de fick rösträtt. De så kallade suffragetterna, i början av 1900-talet, med Emmeline Pankhurst i förgrunden tog till drastiska metoder för att genomdriva rösträtten. Bland annat hungerstrejkade de, kedjade de fast sig vid parlamentet, demonstrerade och gjorde våldsamt motstånd mot polisen. Först 1918 fick kvinnor rösträtt i Storbritannien, och då tack vare att de visat sin duglighet under första världskriget, då de genom sina insatser gjort ett starkt intryck på männen och därmed också de beslutande. Av de nordiska länderna var Finland, Norge och Danmark före England med kvinnlig rösträtt (1906, 1913 respektive 1915). Sverige var sist med år 1921. I länderna i södra Europa fick kvinnor rösträtt ännu senare, först efter andra världskriget.


4.1.5 Fler reformer i Sverige

4.1.5.1 Förmyndarskapet

Alla kvinnor, gifta som ogifta, stod under mannens förmyndarskap. 1845 kom förbättringar som lika arvsrätt för män och kvinnor, men en gift kvinna stod fortfarande under sin mans förmyndarskap och kunde inte själv bestämma över sin egendom utan att hon först blev änka. En ogift kvinna stod under sin fars, brors eller annan nära mans förmyndarskap.

1858 kunde en ogift kvinna bli myndigförklarad vid 25 års ålder om hon ansökte om det vid domstol. 1884 blev en ogift kvinna myndig vid 21 års ålder liksom mannen. Den gifta kvinnan kvarstod dock under mannens förmyndarskap - husbondevälde - ända fram till 1920, då en ny äktenskapslag gav hustrun samma juridiska och ekonomiska ställning som mannen - hon fick nu liksom han försörjningsbörda. 1949 skulle modern erkännas, vid sidan av fadern, som målsman och förmyndare för sina barn.

4.1.5.2 Arbete och skola

1842 införde liberalerna Folkskolestadgan, vilken gjorde det möjligt för barn ur de fattigare samhällsgrupperna att få bildning, både pojkar och flickor.

Först fick kvinnor inte driva handel (utom krogrörelse), och de var utestängda från högre utbildning. 1846 drev liberalerna igenom näringsfrihetsreformer och avskaffade skråväsendet. Detta gjorde det möjligt för vem som helst, även för kvinnor, att yrkesarbeta (att bli hantverkare eller att driva handel). 1919 kom en lag om 8 timmars arbetsdag för anställda inom industri, men den gällde inte för de som var anställda i hushåll eller hemhjälp. 1925 fick kvinnor rätt att ta statstjänst, senare också att avlägga akademisk examen. De kunde utbilda sig till och arbeta som bland annat barnmorskor, sjuksköterskor och folkskollärarinnor.



4.1.5.3 Kyrkan

1858 blev det tillåtet at gå ur Svenska kyrkan om man samtidigt gick in i ett annat erkänt religiöst samfund. 1958 kom en ny lag om att kvinnor fick bli präster. Den infördes 1959 i Svenska Kyrkan, trots många prästers motstånd. (Svenska kyrkan var då statskyrka!).

4.1.5.4 Senare reformer

Pensionsförsäkring, sjukförsäkring och moderskapspenning är exempel på socialpolitiska reformer som kom under 1900-talet. 1960-70-talen innebar också stora förändringar som Föräldraförsäkringen, lagen om Fri abort samt Jämställdhetslagen. JämO kom 1980.


4.2 Kvinnan och samhället

4.2.1 Könsroller

Könsroller är ett system av sociala normer, mönster och förväntningar på kvinnors och mäns beteende i en kultur. Könsrollerna kan vara en konsekvens av den biologiska skillnaden. En annan orsak till indelning i könsroller kan vara den sociala inlärningen - uppfostran. När olika roller "krockar" med varandra, uppstår en konflikt. Rollerna går inte att förena med varandra och man kan uppleva förvirring eller en känsla av otillräcklighet. Likaså kan en rollförlust bli en stor omställning.

Normer är oskrivna regler som talar om för oss hur vi skall uppföra oss. En människas skiftande värderingar har också betydelse för hur man ser på omvärlden och sig själv. Det finns alltid en del gemensamma normer och värderingar i en kultur.

4.2.2 Kvinnans ställning

Kvinnans ställning på 1800-talet reglerades av lagar inom familje- och arvsrätt som härhörde från medeltiden. Synen på kvinnan byggde mycket på bibliska tolkningar av kvinnans underordnade ställning som till exempel att mannen är kvinnans huvud och att kvinnan är till för mannen (1 Mos. 3:16; 1 Kor. 11: 3, 11:8-9, 14:34-35; 1 Tim. 2:9-15). Den starka maktposition som kyrkan hade alltsedan medeltiden och fortfarande på 1800-talet spelade en stor roll för att de traditionella rollerna kunde hållas vid liv. 1800-talets kvinna var dels den moderliga och dels den jungfruliga gestalten. Detta härstammade ur kristendomen, och då mest ur katolicismen och bilden av Guds Heliga Moder - Jungfru Maria. Konflikten stod i motsägelsen mellan modern och jungfrun. Den moderliga krävde ju att man hade samlag, och sex var inte något eftersträvansvärt. Detta försökte man lösa genom att förklara sex utom äktenskapet för synd och skam. Detta ledde i sin tur till att utomäktenskapliga barn enligt lagen inte längre hade samma rätt till arv efter sina far som inomäktenskapliga.

4.2.3 Landsbygdens kvinnor

På landsbygden hade kyrkan inte alltid den makt som det var tänkt. Kyrkans vilja att äktenskapet skulle vara det enda rätta för ett par och att all sexuell samvaro och sammanlevnad i andra former var synd, brydde sig den vanliga enkla människan inte så mycket om - bara man var ordentlig. Prästerna på landsbygden hade heller inget intresse av att ge sig på kvinnor som födde utomäktenskapliga barn, så länge det fanns en fader till barnet som planerat att gifta sig med kvinnan längre fram. Kanske äktenskapet aldrig blev av, men förlovningen (eller trolovningen), vilken var ett löfte om äktenskap, hade egentligen samma värde som äktenskapet självt Däremot var det nog allvarligare i de högre stånden om en kvinna hade sex utanför äktenskapet, allra helst om blev med barn, för då syntes ju skammen. Å andra sidan fanns det kanske större möjlighet för den högre ståndskvinnan att dölja graviditeten. Skammen var kvinnans, inte mannens.

I bondehemmet som husfru på gården och i arbetarhemmet delade man och hustru i praktiken allt arbete och ansvar. Samtidigt visade man varandra förtroende och respekt när man inte blandade sig i den andres uppgifter, utan lät den andre sköta sitt. Man efterföljde inte heller här kyrkan eller lagarna så strikt - detta skulle ju kunna hindra samarbetet och skapa negativa konsekvenser för överlevnaden. Men varken män eller kvinnor i bondesamhället eller i arbetarklassen har egentligen varit särskilt fria. I sitt anletes svett har de arbetat 12 timmar om dygnet eller mer. Många åldrades och dog tidigt, i 40-årsåldern, utslitna av ständigt arbete, dålig mat, fattigdom och sjukdom och för kvinnorna också av ständigt barnafödande.

Folk från landsbygden började röra på sig. Männen drogs kanske inte ut i krig, åtminstone inte under 1800-talets senare hälft då det rådde fred, men de gick ut på arbetsvandring och var borta längre tider för arbete på gårdar, i skogen, med transporter och i gruvor. Ogifta kvinnor tjänade ofta som piga på gårdarna. Gifta kvinnor fick oftast stanna hemma och ta hand om hem och barn, och dessutom hela resten av hushållet med allt ifrån att plöja och odla grödor, att ha hand om ekonomin till att vårda sina inhysta gamlingar. De fattigaste och skröpligaste bodde inhysta på gårdarna där de arbetade så gott de kunde. Fattigvårdslagen krävde att socknen tog hand om de sina och man gjorde hellre så här än att betala för att sätta dem på fattigstuga. Fattigdom, missväxt och sjukdom var ett faktum. Det var egentligen inte kvinnans uppgift att ta ansvar för ekonomin eller att fatta stora beslut om driften av gården, eftersom hon inte hade befogenheten att syssla med ekonomiska eller juridiska problem. Men i sin makes frånvaro måste hon ju göra detta och han måste också ha förväntat sig att hon skulle klara det.

4.2.4 Arbetarkvinnan

Skiftet av åkermarken och allmänningarna gjorde att byarna blev utspridda. De egendomslösa började bli vanliga på landsbygden, som torpare och backstugusittare, fattighjon eller inhysesfolk samt tjänstehjon (dit även statare räknades). Största delen av landsbygdens befolkning var icke jordägande (och därmed ej heller representerade i riksdagen).

Med industrialiseringen drog sig folk så småningom mer och mer in mot städerna och närmare fabrikerna för att ta arbete. Många av dem var de egendomslösa och det var dessa människor som blev de nya arbetarna. Hela familjer flyttade till arbetsorten. Istället för att man och hustru skulle behöva leva åtskilda längre tider, som de tvingades till under arbetsvandringens tid, kunde de nu få vara tillsammans. Även kvinnorna började ta enklare arbeten i fabrikerna. Ofta stod de vid löpande band, och oftast med mycket lägre lön än männen hade. Arbeterskorna kunde också ta arbete som till exempel tvätterskor och hemhjälperskor. Dessa människor var den nya arbetarklassen.

Till en början bodde människor trångt och smutsigt och sjukdomarna härjade i epidemier - inte bara på landsbygden utan än mer i städerna - där Kolera och Tuberkulos var bland de värsta. Befolkningen ökade trots allt under framför allt senare delen av 1800-talet på grund av att mortaliteten blev lägre. Detta berodde på att det rådde fred och inga män dog i krig förstås, men viktigast var förbättrad mat (potatisen), förbättrad hygien, vård och mediciner (man hade bland annat börjat vaccinera mot smittkoppor och senare tuberkulos), förbättrade bostäder och kläder.

Men folk förblev fattiga i staden (och på landet). Så småningom skulle arbetarna genom socialismens framgångar och genom arbetarrörelsen också börja kräva sina rättigheter och bättre vilkor i arbetssituationen och i samhället. Då först blev till exempel rösträtten för kvinnor aktuell, ett av medlen att förändra sin situation. Reglering av arbetstiden var en annan fråga.

En beskrivning av den fabriksarbetande kvinnan kan man få om man läser ett utdrag ur Förslag till lag angående förbud mot kvinnors användande nattetid i vissa industriella företag (1907). Utdraget är hämtat från Gunhild Kyles uppsats Kvinnoliv i staden II (Handbok i svensk kvinnohistoria: s 99-100).



Arbeterskan bör infinna sig i fabriken t ex klockan 7 f m för att där börja sitt arbete. Dessförinnan skall hon kläda sig själf, ställa i ordning morgonmåltiden för familjens medlemmar, öfvervaka barnens påklädning, själf intaga sin morgonmåltid samt bädda upp sängarna och städa rummen. Dessa göromål äfvensom vägen till fabriken taga omkring två timmar i anspråk, hvadan hon alltså måste stiga upp klockan 5 om morgonen. Arbetstiden på förmiddagen är afbruten af en rast på t ex en half timma för intagande af ett mellanmål. Vid 1-tiden brukar middagsrasten börja, och är denna ofta bestämd till 1 1/2 timma. På denna tid skall arbeterskan gå fram och tillbaka mellan fabriken och hemmet, lägga sista handen vid middagsmålets tillagning, själf intaga detta mål samt tillse, att barnen få hvad de behöfva. Vid 1/2 3-tiden tager arbetet åter sin början för att sedan fortgå till klockan 8 em. ---

--- Efter ett sådant arbete torde en natthvila af 7 timmar icke kunna anses vara för mycket; arbeterskan-husmodern bör därföre gå till sängs klockan 10 e m och har sålunda två timmar till sin disposition för att gå hem från fabriken samt för utförandet af alla de sysslor, som barnens och hemmets vård gifvetvis kräfva; tillredandet af kvällsmåltid, rengörandet af kök, köksattiralj och matkärl, iordningsställandet af spis och lampa, uppköpen för morgondagen, tillsyn öfver att barnen vederbörligen komma isäng m m, som hvarje kväll måste taga hennes omsorg.



Som Gunhild Kyle säger i samband med detta utdrag, får vi "en uppfattning om fördelningen av hushållsarbetet, eller snarare bristen på fördelning, mellan man och hustru. Det var hon som svarade för familjens överlevnad från dag till dag. Redan vid denna tid framträdde det kvinnliga dubbelarbetet".



4.2.5 Medelklasskvinnan

Ståndssamhället var försvunnet och istället började klassamhället att ta form. Borgarna bestod inte längre bara av den gamla sortens borgare: köpmän och hantverkare. Yrkena hade suddats ut genom skråväsendets avskaffande - Hantverkare ärvde inte längre sitt yrke. Även kvinnorna kunde börja utöva hantverk och bedriva handel. Det gällde för kvinnor i städerna liksom för kvinnor på landsbygden. (De senare kunde till exempel driva en lanthandel.) Nu kunde vem som helst som hade pengar och/eller en bra affärsidé starta ett företag, bygga fabriker och producera varor. De nyrika i städerna kunde köpa fastigheter ute i förorterna och bo i vackra hem. Den liberala borgarklassen tog sig fram - den nya medelklassen. Stadskvinnan kände sig kanske mer bunden till hemmet och av förmyndarskapet - trots humanismen och liberalismen - än den i praktiken "friare" bondekvinnan - och kanske just därför engagerade hon sig mer i debatten för att bevaka sina mänskliga rättigheter. Hon ville jämställas med mannen. Hon tyckte att kvinnan var lika kapabel som mannen, att till exempel avgöra vem som skulle styra landet.

(Källor resonemang kap 4, bl a uppsatser i Handbok i svensk kvinnohistoria, se källfört.)





5 DISKUSSION AV RESULTAT

5.1 Från 1800-talet, förbi 1900-talet på väg mot 2000-talet…

Man har ofta romantiserat bilden av 1800-talet. Inte minst i konstnären Carl Larsons målningar ser man detta. Men jag tänker närmare på de gamla värderingarna, som till exempel att mannen förväntades vara villig att skydda sin kvinna och att ta hand om henne och sina barn. Han skulle också ta ansvar för familjens försörjning. Kvinnan skulle heller inte behöva bekymra sig över hur det skulle gå för hon hade sin man att luta sig emot. Han skulle vara den som bestämde och den som skulle fatta viktiga beslut. Han var stor och stark, och förnuftig, en "riktig" karl, rättvis och bra.

För en flicka som är född på 1960-talet (liksom jag själv), och växer upp då, får sådana föråldrade värderingar ståta i tidningar som Starlet, på film och på TV. Denna beskyddande man - gentleman eller prins - finns bara i fantasin. Inte utan att flickan känner sig vilsen när hon som kvinna måste bli så självständig och självgående på en gång. Hon vill ju inte jämt vara den medvetna och förnuftiga, ansvarsfulla och pådrivande. Hon kanske fortfarande behöver vara den medkännande, svagare, ibland. Hon vill inte alltid ha samma press på sig att behöva försörja familjen, hon vill ju faktiskt hinna umgås med sina barn också och inte bara lämna bort dem till förskolan eller dagmamman!


Hon ville uppnå frihet och jämställdhet, det var det som var meningen!

Den biologiska skillnaden (till exempel mannens muskelstyrka) och kvinnans uppgift som barnaföderska, kan vara en naturlig förklaring till att kvinnan traditionellt har haft huvudansvaret för barn, hem och hushåll medan mannen haft huvudansvaret för försörjningen och familjens skydd. En annan förklaring kan vara religionen och prästerskapets/kyrkans makt, då Kyrkan har "uppfostrat" människorna till att ha vissa beteendemönster. Denna kyrkans position har sedan förstärkts av samhällets politiska och ekonomiska uppbyggnad. Normer och värderingar i ett samhälle förändras och med tiden också lagarna. Eller är det tvärtom lagarna som styr vilka värderingar man skall ha?

Vad gäller mannens förmyndarskap torde 1800-talets medelklasskvinna ha lidit mest av det. Det var också bland borgarkvinnorna som kvinnorörelsen först tog form. Gamla värderingar och traditioner gjorde att kvinnan ofta stannade hemma med barnen och att mannen stod för skydd och försörjning. Fast hon ville och fast det var möjligt för henne att arbeta utanför hemmet, behövde hon det inte för försörjningens skull. OBS! Borgar-kvinnor ville ut och arbeta fast de inte behövde! Detta skulle komma att helt förändras. Framåt 1900-talets slut gick det inte att leva på en lön längre. Nu måste både mannen och kvinnan arbeta utanför hemmet för att klara försörjningen. Hemmafruar började kallas för "lyxhustrur"! Man skulle ju göra rätt för sig! För landsbygdskvinnor och arbetarkvinnor är försörjningsbördan ingenting nytt. De var tvungna att arbeta. De har alltid dubbelarbetat! Däremot har de inte alltid yrkesarbetat. Det kan ha varit en fördel för kvinnan, speciellt på landsbygden, att ha tryggheten i mannens förmyndarskap.

Kvinnan hade förmodligen också trygghet i prästen, kyrkan och religionen. Prästen var en auktoritet som både man och kvinna hade stor respekt för. Trots detta vågade kvinnan sätta sig upp emot traditionerna…

Kvinnorörelsen och dess reformer, och då framför allt genombrottet med kvinnlig rösträtt, måste ha vänt upp och ned på hela samhällsbilden! Kvinnorna fick ju plötsligt erkännande som riktiga människor på jorden och inte som en andra klassens varelser! Detta ställde till det för kyrkan och prästerna. Kanske är kvinnoprästmotståndet under 1900-talet ett uttryck för kyrkan att vilja ta tillbaka en del av sin makt och kontroll. De mest konservativa prästerna lutar sig mot lösryckta citat ur Bibeln - och vägrar att öppna ögonen för samhällsförändringen och dess naturliga bearbetning av historien! En kvinna på biblisk tid och hennes liv och leverne då går ju inte att sätta in i 1900-talets samhälle, där rollerna näst intill kastats om!

Även politiskt kanske det är så att vissa konservativa strömningar i motsats till de sociala och liberala är ett uttryck för ett vilset letande efter det som varit. Detta märks senare under 1900-talet i mäns och kvinnors sökande efter sina nya roller. När förmyndarskapet avskaffades i och med den nya äktenskapslagen 1920 och då jämställde män och kvinnor ekonomiskt och juridiskt, måste detta ändå ha framstått som ett famlande i mörker - eftersom rätten för en kvinna att vara vårdnadshavare till sina egna barn inte infördes förrän 1949, nästan 30 år senare! Vad var hon tidigare då? Barnvakt? Nu stod hon ju plötsligt där och hade liksom mannen försörjningsplikt gentemot sin make och sina barn. Skulle hon inte ens då räknas som målsman?

Pendeln har sedan svängt och det är detta som spökat i rättssalarna senare under 1900-talet när äkta par skiljt sig och tvistat om vårdnaden om barnen. Männen har helt enkelt försökt ta tillbaka lite av sin makt när de stridit om sin papparoll och vårdnaden. Papporna kom i kläm senare, men mammorna gjorde det tidigare. Ofta har det slutat med att barnen kommit i kläm istället. Detta i sin tur har lett till att man senare med hjälp av lagstiftning tvingat föräldrar att samarbeta och att ha gemensam vårdnad om barnen. Här kan man tala om rollkonflikter och rollförlust! Inte minst föräldraförsäkringen är bevis på att mannen först dragit sig tillbaka litet i väntan på att hitta sin nya roll, och sedan försökt finna den i papparollen. Vid 1900-talets slut hade mannen rätt till halva föräldrapenningen och det fanns en månad som bara pappan fick ta ut!

Ett annat bevis på att männen envist klamrat sig fast vid det som varit är att män fortfarande ofta har högre lön än kvinnor för lika arbete. Det är en gammal nedärvd orättvisa, har jag lärt, vilken råkade hänga med in i industrisamhället på 1900-talet. Den kommer sig nog av att kvinnorna är fysiskt svagare och därför inte skulle orka med att arbeta lika hårt som männen. Det är en uppfattning som inte stämmer överens med 1900-talets kvinnors slit i vården till exempel och inte heller med 1800-talets bondekvinnas slit på gården.

Jag föreställer mig att torparkvinnan eller arbetarkvinnan på 1800-talet har mycket gemensamt med arbetarkvinnan på 1900-talet. Båda sliter för att få ihop till brödfödan, med hårt arbete och låg lön, som det knappt går att leva på, och med ett arbete som det inte är någon status på. Båda kommer hem trötta efter dagens arbete. Båda fortsätter att arbeta när de kommer hem. Så här ser det ut som jag tänker mig det:

Kvinnan på 1800-t. stressar hem framåt kvällen efter arbete på någon fabrik eller gård, hämtar sina barn hos någon granne (eller så är de ensamma hemma och tar hand om varandra),handlar, lagar mat, diskar, plockar undan, städar, tvättar, tar hand om barnen och sina gamla föräldrar eller svärföräldrar som är inneboende eller sitter på fattigstugan…

Kvinnan på 1900-t. stressar hem framåt kvällen efter arbete på någon fabrik eller i vården, iväg efter barnen på dagis (eller så är de ensamma hemma och tar hand om varandra), handlar, lagar mat, diskar, plockar undan, städar, tvättar, tar hand om barnen och hälsar på sin gamla mamma på servicehuset… och så vidare och så vidare.


Kvinnorna slits mellan sina olika roller: den yrkesarbetande, hustrun, dottern, mamman...

Man åldras och dör inte lika ung på 1900-talet som tidigare. De hygieniska förhållandena, boendet, maten och vården förbättras. Kvinnorna föder heller inte lika många barn. Men sjukdomarna som härjade vilt under 1800-talet, farsoterna, har bytts ut mot andra och nya så kallade folksjukdomar. De fabriksarbetande kvinnorna drabbas ofta eftersom de har monotona sysslor vid löpande band och detta kan leda till förslitningsskador. Speciellt kvinnor i vård och omsorg är väldigt pressade och har också förmåga att lasta på sig alldeles för mycket, och detta leder ofta till stressrelaterade sjukdomar.

Upptäckten av P-pillerna var ett avgörande kliv för kvinnorna in i männens värld, där de inte längre hade ensamrätt på fri sex. Men viktigare ändå var lagstiftningen om den fria aborten. Kvinnan skulle nu själv få bestämma om sin egen kropp! Hon kunde välja att ta bort barnet eller att behålla det. I samband med abortfrågan har det kommit protester ifrån prästerna, men även ifrån oss "vanliga" (sådana som jag). Det bildades två läger, för och emot. Dessa gällde egentligen inte kvinnans rätt att få göra vad hon ville med sin kropp! Det gällde inte heller några hänsyn till den blivande pappan! Nej, detta gällde vad hon gjorde mot barnet! - Om det var mord eller ej! Med detta kom diskussionen igång om när ett barn blir ett barn. - När är det en människa? Det kan ju vara i befruktningsögonblicket, eller först när embryots hjärta har börjat slå, när embryot övergår till att vara ett foster, eller när det färdiga fostret föds fram och då i sitt första andetag blir till ett barn.





6 AVSLUTNING

Kampen för alla dessa kvinnosakskvinnor på 1800-1900-talen handlade verkligen om kvinnornas frigörelse från männens förtryck! Rösträtten för kvinnor var en central och avgörande fråga. Framgångarna har stärkt kvinnan och gett henne självförtroende och självkänsla i position till mannen, medan mannen ofta har backat tillbaka istället för att utvecklas. Både kvinnor och män har upplevt rollkonflikter och känt på rollförluster. Kvinnan, och även mannen, har känt sig stressad av utve...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kvinnan och samhället - Kvinnorörelsens upprinnelse genom industrialismen och kvinnorollens förändring

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2009-04-03

    Långt arbete!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!LÅNGT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!1

  • Lollo El-Saghir 2020-05-19

    Bra arbete!

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2005-12-06]   Kvinnan och samhället - Kvinnorörelsens upprinnelse genom industrialismen och kvinnorollens förändring
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5056 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×