Sockerkonsumtion

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sockerkonsumtion


Inledning

”Folket i norr tillsätter för mycket mjöl socker och andra sötsaker.”


Så beskrev en fransk diplomat, som reste till Sverige i mitten av 1630-talet, den svenska kokkonsten. Inte så mycket har förändrats. Idag äter vi i Sverige cirka 43 kilo socker per person om året. 13,7 kilo sockergodis och choklad får vi i oss på ett år. Men den största andelen socker vi äter är gömd i maten, 85 %. Håller vi på att bli beroende av socker?




Sockrets historia
När sockret kom till Europa, först via morerna i Spanien på 1600-talet och sen också med korstågsfararna som lärt sig dricka sött kaffe i arabvärlden. Men man hade redan framställt socker av sockerrör i Indien i flera hundra år.
När sockret kom till Sverige under medeltiden blev sockret en lyxvara. Tidigare hade man bara känt till honung som naturligt sötningsmedel. Det sena 1500-talet strömmade det in socker in från de nya kolonierna och i bakverk och maträtter som tidigare varit helt osötade eller bara smaksatta med honung började man använda socker.



Socker
Socker framställs huvudsakligen ur sockerrör, men i Sverige används istället sockerbetor. Anledningen till att det svenska sockret framställs ur sockerbetor, är att vårt klimat är för kallt för sockerrörsodling.
Det finns fyra olika sockerarter: sackaros (vanligt socker), fruktos (fruktsocker), glukos (druvsocker) och laktos (mjölksocker).
Socker behövs för den är den energin som kroppens celler behöver för att fungera, särklit hjärnan behöver ständigt tillgång till energi. Högst 10 % av vårt dagliga energiintag bör komma från socker. Våra hjärnor är beroende av socker och när det gått alltför lång tid utan mat blir vi ofta retliga och irriterade.
Glykemiskt index är ett mått på hur snabbt blodsockret stiger och sjunker efter en måltid. Glykemiskt index kan hjälpa en att undvika mat som höjer blodsockerhalten för snabbt.
Den som äter mycket snabb kolhydrater som t.ex. socker och vitt mjöl går lätt upp i vikt. Att lära sig att hålla en jämn blodsockernivå är viktigt för att förebygga övervikt, åldersdiabetes, hjärt- kärlsjukdomar och för att känna sig piggare efter maten.
Kolhydrater
Att äta dessert är egentligen bra för kroppen eftersom det hjälper att balansera blodsockerhalten och kolhydraterna i sockret behövs för att bryta ner fettet i huvudrätten. Därmed inte sagt att vi ska vräka i oss efterrätter hela tiden.
När maten man ätit och sockret passerar genom mage och tarm sönderdelas kolhydrater bland annat till druvsocker, som sen kan användas i cellandningen. Energin behövs till cellernas arbete. Om man äter mer kolhydrater än vad kroppen behöver omvandlas överskottet till fett.
Man delar in kolhydraterna i två olika grupper beroende på hur de tas upp av kroppen.
Man skiljer mellan långsamma och snabba kolhydrater, långsamma kolhydrater sönderdelas långsamt till druvsocker i kroppen. I potatis och pasta finns det gott om långsamma kolhydrater. Snabba kolhydrater som snabbt ger druvsocker, finns till exempel i godis och russin. Långsamma kolhydrater är nyttigare än snabba kolhydrater. Det är alltså bättre är äta potatis och pasta än godis och russin. På morgonen är det bra att äta långsamma kolhydrater, och snabba kan va bra till träning. Det finns raffinerat socker (t.ex. Strösocker och bitsocker) och oraffinerat socker (råsocker). Raffinerat socker tillhör det vi kallar snabba kolhydrater. Vitt socker belastar bukspottskörteln som producerar insulin och sockeromsättningen.



Sockerkonsumtion
Socker är en naturprodukt som finns i stort sett i alla livsmedel, förutom i olja och vanligt vatten. Det innebär att socker finns naturligt men att det används också som smaktillsatts. Det är en anledning till att socker används i en mängd olika livsmedel, i allt från köttbullar, ketchup och salladsdressing, till yoghurt och frukostflingor. I ketchup finns det mer socker än i choklad och det finns socker tom. i vissa tandkrämer.

I det mesta vi äter får vi i oss socker. Här är en ungefärlig beräkning på en del söta saker i vår vardag:

Produkt Mängd Sockerbitar
Mjölk 1 dl 2 st
Juice 2 dl 6 st
Kräm 1,5 dl 7,5 st
Blåbärssoppa 1,5 dl 7,5 st
Fruktyoghurt 1,5 dl 6 st
Läsk 25 cl 7,5 st
Glass 1 port. 5-6 st
Saft 2 dl 6 st
Oboy 1 msk 2 st
Bulle 1 5 st
Chokladpudding 1 port. 5,5 st

Idag anser WHO att vi ska äta 16 sockerbitar per dag men i snitt äter vi 50 sockerbitar per dag.

Sockerberoende
Socker beroende är ingen erkänd sjukdom. Vissa kallar det för modeord medan andra anser att man kan bli lika beroende och på samma sätt som av alkohol. Faktum är dock att socker kan aktivera olika belöningssystem i vår hjärna som beroendeframkallande droger gör. Om detta sedan blir till ett beroende är omdiskuterat.
Om du vänjer kroppen att äta söt och kolhydratrik mat kan det vara svårt att sluta. Sockret påverkar även dopaminsystemet som har en lugnande och smärtstillande effekt. Viss anser att man kan bli deprimerad och rastlös, få magont och huvudvärk. Socker kan ha samma effekt som opium på hjärnan därför får godis, glass och vitt bröd att känna oss nöjda, glada och lugna. Våra belönings- och lustsystem är som gjorda för socker och fett och därför kan suget efter detta utvecklas till ett beroende.



Sockrets negativa effekter:
· Sämre immunförsvar
· Förhöjt blodtryck
· Högre kolesterolvärden
· För hög blodsockerhalt
· Försämrar upptaget av protein och blodets förmåga att transportera ämnen
· Höjning av blodfetter i blodet
· Kan ge rynkor och grått hår
· Orsakar hyperaktivitet, oro, koncentrationssvårigheter och retligt humör hos barn.
· Kan Orsaka depression
· Kan orsaka svampinfektioner
· Kan leda till benskörhet
· Åderförkalkning och hjärtkärlsbesvär
· Huvudvärk och migrän
· Risk att utveckla Parkinson ökar
· Socker orsakar karies
· Moderns sockerkonsumtion under graviditeten kan påverka fostrets tillväxt.
· Sockerkonsumtion har samband med diabetes, demens, njursvikt

Alternativ till socker
Vissa anser att lightprodukter och sötningsmedel är bra för att tex. gå ner i vikt och sluta med socker. Andra att de inte hjälper ett dugg eller att de är fettbildande på andra sätt. Det finns olika ersättningsmedel för socker och många av dessa saknar fettbildande energi och kalorier.
Sackarin är t.ex. 350 ggr sötare än socker men tas inte alls upp av människokroppen. Aspartam är 180-200 ggr sötare än socker och har använts mycket i livsmedelsprodukter och drycker. På senare tid har man lagt fram teorier om att sackarin och aspartam är cancerframkallande.
Problemet med sötningsmedel är kanske inte först och främst att de kan vara giftiga utan att de stör ämnesomsättningen. När kroppen känner den söta smaken gör den sig beredd att smälta kolhydrater men det kommer inga. Detta gör att ett beroende kan upprätthållas.
Xylitol är bra för tänderna och är inte fettbildande trots att det ger energi men det ger en kall känsla i munnen. Fruktos eller fruktsocker är inte ett syntetiskt framtaget socker som ändå har lågt glykemiskt index och som går att använda t.ex. bakning.


Avslutning
En mätt och belåten kropp förleds inte in i småätande som orsakar ökad vikt och svängningar i blodsockerhalten. Om man ger efter för suget blir problemet bara värre. Om blodsockerhalten höjs alltför snabbt faller den lika snabbt igen och då blir man bara tröttare och tröttare. Det vi behöver för att må bra är inte snabba kalorier från läsk skräpmat utan långsamma. Den stora boven bakom övervikt är fortfarande fett men socker är medskyldigt eftersom det retar oss att vilja ha mer än vi borde. Debatten kring vår sockerkonsumtion har dock påverkat svenskarnas vanor. Försäljningen av sötade livsmedel som fr...