Detta examensarbete är utfört hos Autoliv Sverige AB i Vårgårda utanför
Göteborg. Autoliv är världsledande inom säkerhetsprodukter för bilindustrin:
tillverkningen består främst av krockkuddar och säkerhetsbälten. I
produktfloran ingår bland annat en krockkudde vid namn Inflatable Curtain,
vars uppgift är att skydda huvudet vid en sidokollision. Vid en
sidokollision blåses Inflatable Curtain upp med hjälp av en gasmodul,
bestående av en gasgenerator och ett diffusorrör. Sammanfogningen av dessa
två komponenter sker med en, för slutproduktens prestanda mycket kritisk,
kallbearbetande tillverkningsmetod kallad krimpning. Syftet med
examensarbetet har varit att kvalitetssäkra denna krimpningsprocess i tre av
företagets produktionslinor.
För att uppfylla syftet genomfördes först en workshop där grundorsaker till
problemen med krimpningsprocessen identifierades. De grundorsaker som
identifierades angreps därefter med lämpliga verktyg. Försöksplanering har
haft en viktig roll att fylla i examensarbetet. Syftet med de försök som
genomförts har varit att bringa klarhet i toleransgränser för två mått hos
en av gasmodulens krimpar. En duglighetsstudie som syftade till att
identifiera krimpningsrelaterade mått i behov av produktionstekniska
förbättringar har också genomförts. Vidare har en särskild mätstudie
genomförts där syftet var att identifiera en skillnad i krimpresultat mellan
olika krimpmaskiner. Slutligen har även ett studiebesök hos systerbolaget
Autoliv Autoflator AB genomförts för att studera hur detta företag
kvalitetssäkrar sina krimpningsprocesser.
Resultatet av de inledande försöken visade att gasgeneratorn påverkades
under krimpingreppet i den krimpmaskin som användes för försökens
genomförande. Detta kunde inses genom att värmebeständigheten, som användes
som responsvariabel, var sämre hos de krimpta gasgeneratorerna än hos de
okrimpta. Analysen visade att värmebeständigheten främst försämrades av en
liten krimpdiameter, varför den lägre försöksnivån senare kom att höjas för
denna faktor. Vidare antogs problemet bero på variation hos krimpens axiella
läge på gasmodulen, varför ett antal maskinjusteringar gjordes för att
reducera denna variation. Uppföljningsförsök visade att modulernas
värmebeständighet klart förbättrades efter dessa båda justeringar. Utifrån
försöken föreslås därför en revision av den nedre toleransgränsen för
krimpens diameter. När det gäller duglighetsstudien tyder denna på att
krimpens axialläge är det mått som har sämst centrering och högst variation.
För att förbättra detta mått föreslås två produktionstekniska åtgärder som
med fördel kan installeras i berörda krimpmaskiner. Slutligen har under
examensarbetets genomförande framkommi...
