Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet på Möllevången, ett område i Malmös innerstad, och syftet är att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förändring i ett samhälle där modernitetens sammanhang ifrågasätts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur världen uppfattas. Frågeställningen lyder: Hur kan vi förstå förhållandet mellan plats och politisk identitet på Möllevången?
Uppsatsen utgår från en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. Här diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men även hur identitetsskapandet påverkas av sociala relationer och maktförhållanden.
Analysen grundar sig på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda på Möllevången, och bygger på fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen. Det empiriska materialet illustrerar delvis den inledande teoretiska diskussionen, men det visar även på hur informanternas erfarenheter från den specifika platsen påverkar hur politiska identiteter skapas och uppfattas. I analysen konstateras att Möllevången representerar olika saker för informanterna, beroende på deras individuella politiska identiteter och kopplingar till politiska sammanhang och rörelser. Samtidigt blir det även tydligt att Möllevången kan uppfattas som ett community. Närheten och interaktionen mellan politiskt engagerade personer skapar en rörelsekultur där det finns gemensamma referenser och ambitioner att skapa möjligheter för att ifrågasätta exkluderande gränser i samhället. Informanternas reflexivitet och vilja att skapa ett "öppet samhälle" diskuteras genomgående i analysen. Det framgår också hur de lokala aktivisternas politi...
