Hepatit c

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hepatit C är en allvarlig lever sjukdom som orsakas av en RNA-virus som biverkar till en inflammation i levern. Inflammationen leder till olika sjukdomar i levern, men kan även i vissa fall orsaka lever cancer. Det leder ofta till levertransplantation. Det är heller inte bara ett enda virus utan det finns i flera varianter, så kallade olika genotyper. Viruset har ett sk ytterhölje som gör att det hela tiden ändras. Detta gör att våra antikroppar som bygger upp immunförsvaret har svårt att göra ett försvar mot detta virus. Det är också därför det har varit svårt att framställa ett bra vaccin mot det. Våra celler dör helt naturligt varje dag i en vanlig åldringsprocess i kroppen som till viss del läcker ut i blodet. Om ett blodprov visar höga värden av asat och alat, som är viktiga leverenzym och som även en viktig funktion i omvandlingen av vårt protein i kroppen, tyder på att man har en leverskada. Oftast gör man då en biopsi för att se om levern är skadad. Biopsi är när man tar små delar av vävnaden i ett organ. Om man har en stor ökning av bindväv på levern så är den smittad. Hepatit C smittar genom framförallt kontakt med blod och blodprodukter. Via intravenöst missbruk, sexuell kontakt, samt från mor till barn under graviditet och förlossning.
Tidigare innan det fanns möjlighet att testa givarblod för hepatit C även genom blodtransfusion. Viruset kan spridas genom tatueringar, Piericingar men även akupunktur.
Den vanligaste smittvägen i Sverige idag är intravenöst missbruk.
Risken för smitta vid sexuell kontakt bedöms som liten. Smittsamheten kan variera beroende på hur hög virusmängden är i blodet hos den enskilde individen.
Sedan år 1990 när sjukdomen blev mera känd testas allt donerat blod i Sverige. Risken att bli smittat sexuellt är liten och även risken mellan mor och barn vid förlossning. I dagsläget finns inget vaccin tillgängligt. En relativt effektiv behandling finns i form av två antivirala medel, interferon-alfa och ribavirin, men trots denna behandling blir bara drygt hälften av de infekterade botade. Svårigheten att behandla effektivt beror sannolikt på att viruset kan förändra sitt utseende genom mutationer så att det inte känns igen av kroppens immunförsvar. Forskarna fann tidigare ett protein i kärnmembranet hos HCV som kan förklara hur viruset kan undvika immunförsvaret under många år. Nu har forskarna identifierat ett kroppseget protein, en receptor i komplementsystemet som kan binda HCV proteinet. Det kroppsegna proteinet som binder till receptorn undertrycker också T cellernas funktioner trots att detta protein och HCV proteinet binder till olika ställen på receptorn.
Vissa varianter av virus har visat sig svårare att behandla än andra. Forskningarna går framåt och idag finns det ganska många läkemedel som man kan försöka bota sjukdomen med. Alla är naturligtvis liknande med interferon. En lovande vaccinkandidat mot kronisk hepatit C presenteras i en aktuell avhandling från Karolinska Institutet. Det nya genetiska vaccinet kan aktivera den del av immunförsvaret som är viktigt för utläkning av hepatit C. Var femte person blir frisk genom att kroppens immunförsvar klarar av att ta bort viruset i kroppen. Hos åtta av tio personer blir sjukdomen kronisk, alltså den finns kvar resten av livet. Men det är inte alla som märker av den utan man kan gå ovetande. Inkubationstiden är 2-24 veckor. De flesta märker inte av sin akuta infektion. Ofta har man inga eller få symtom som trötthet, och endast 15% får gulsot.
Därför kallas ofta hepatit C för den smygande epidemin. Enligt världsorganisationen WHO beräknas 200 miljoner människor vara infekterade av hepatit C. Då alltså ungefär 3 % av jordens befolkning och ungefär tre till fyra miljoner människor blir smittade varje år. I Sverige räknas det med att ca en halv % är smittat, ca 33000 människor men eftersom att sjukdomen inte alltid märks så kan det även var...