Tobak

16 röster
28657 visningar
uppladdat: 2005-12-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Tobak




Tobak 1
Historia 3
Tobakssorter 4
Nikotin, tjära, kolmonoxid och cyanväte 4
Nikotin 4
Tjära 5
Kolmonoxid 5
Cyanväte 5
Rökare 6
Tobaksbolagen 7
Svensk tobakspolitik 8
Miljöförstöring 8
Statistik över tobak och rökning 9
Rökningen minskar i västländerna men ökar i öst 10
Mindre kvinnliga rökare i Norge och Danmark 11
Tobaksproduktionen ökar 12
Andel (%) dagligrökare bland ungdomar 12
Tobakslagen 13
Rökfria miljöer 14
Rökfri arbetsmiljö 15
Handel 15
Marknadsföring 16
Produktkontroll m m 16
Varningstexter på tobak 17

Historia

Christofer Columbus tänkte hitta en väg till Indien för att se om han kunde ta med sig kryddor tillbaka till Europa för att tjäna pengar. Han tog med sig dödsdömda fångar i skeppen som seglare för de trodde att om man seglade tillräckligt långt åt ett håll skulle man ramla ner för ett stup och aldrig komma tillbaka. Han reste och till slut kom han till Indien, trodde han. Han hade kommit till Västindien där han träffade indianer och dem rökte han pipa med. Indianerna ansåg att röka pipa med varandra var en religiös handling och en stor fredssymbol. Han tyckte det var en njutning när han rökt en stund. Han tänkte ”Tar man med tobaken hem till Portugal och Europa så skulle man kunna tjäna stora pengar”. Så han reste till slut hemåt med tobak och tobaksplantor. När han kom hem och sålde tobaken fick bara kungligheter röka. Men med tiden började även vanligt folk röka och man satte upp tobaksodlingar.

Senare på 1600-talet började man odla tobak i Amerika (Virginia och Maryland) och Brasilien.1601 började man importera tobak till Sverige från andra länder. Då började man också röka pipa. 1724 började man även odla tobak i Sveriges sydligaste delar (Blekinge, Skåne och Halland). Man tjänade mycket pengar på att odla tobak.

På 1800-talet så började man rulla cigaretter för hand. Då kunde man göra ca 2000/dag. Men dem som odlade tobak tyckte att man borde kunna göra flera än 2000/dag. I slutet på 1800-talet så gjorde man en maskin som kunde göra 200 000 cigaretter/dag. I Gävle fanns då en fabrik som man rullade cigaretter i. De var först med och köpa in cigarettmaskinen. Då steg vinsterna i höjden fabriken började tjäna mycket pengar. Men det var cheferna som tog hand om den mesta vinsten och blev rika. Eftersom de var först i Sverige med en sån maskin så gick de snabbt förbi sina konkurrenter. Detta var år 1904.







Tobakssorter

I världen finns det ca 70 st olika tobakssorter. Virginia, Maryland, Bond och Philip Morris är vanligast. När man ska göra tobak har det betydelse Hur man torkar dem. Det vanligaste är att man stänger in dem i en lada som man eldar i. Men en del låter dem soltorkas. Skillnaden blir hur mycket nikotin det blir i tobaken. Eftersom att det är nikotinet som gör att man blir beroende är det bland det viktigaste vid torkningen. När man skördar får man gå efter några steg:
• Man skördar bladen
• Man torkar dem sedan i lada eller i solen

Allt innehåll i tobak beror på:
• Tobakssorten (plantan)
• Jorden där tobaken odlas
• Hur mycket gödningsmedel som använts
• Hur mycket bekämpningsmedel som använts


Nikotin, tjära, kolmonoxid och cyanväte

Dessa ämnen finns i tobaksröken när man röker. Att röka är nästan säkrast om man inte vill andas in rök. För 75 % av röken från rökaren sprids i rummet så att alla andra skadas av den. Det kallas passiv rökning. Särskilt de som har astma kan det vara farligt för med för mycket passiv rökning. Då kan de få ett så kallat astmaanfall. Det finns ca 4000 kemiska ämnen i tobaksröken. Ca 50 av dem är cancerframkallande och 2000 är direkt skadliga för kroppen. Det är nästan lika farligt att utsättas för passiv rökning länge som att själv röka.


Nikotin
Nikotinet är uppkallat efter Jean Nicot. Det är nikotinet i cigaretterna som är beroendeframkallande. Nikotinet är som en genomskinlig olja och om man pressar ut nikotinet från 4 st cigaretter, lägger vätskan i en spruta och sprutar direkt in i blodet så dör man omedelbart. Nikotinet gör också så att blodcirkulationen försämras och hjärtat får jobba hårdare. Förr i tiden användes nikotinet som insektsgift. Kroppens kärl dras ihop när man får nikotin i sig och då får hjärtat också jobba hårdare för att kroppen får för högt blodtryck. I en portion (snus) så är det mellan 0,5-1,0 mg nikotin i Sverige. Mindre än hälften av all nikotin som finns i snuset försvinner när man snusar. Bara 10-20 % av det nikotin som finns i snuset från början kommer in via munslemshinnan och tas upp i blodet. Det betyder att endast 1,0-2,0 mg nikotin kommer in i blodet från en portion på 10,0 gram innehållande ca 10 mg nikotin.


Tjära

Tjäran bildas när kemikalier möts. Dem möts när cigaretten brinner. Tjäran är som en svart smörja. Man lagar båtar med tjära. Det finns 100-tals ämnen i tjära. Ett av dem är bensyren som är cancerframkallande. Tjäran förstör kroppens flimmerhår. Det gör att smuts, gift och damm kommer ner i lungorna och man får ”rökhosta”. För att göra vägar använder man tjäran till asfalten. Tjäran framställs genom organiska ämnen som stenkol och trä. Tjära används även i tvål och godis.


Kolmonoxid

Kolmonoxid är en slags gas som finns i bl a bilavgaser. Gasen luktar inget och är smaklös. Gasen bildas vid förbränning av kol. Gasen finns i små mängder och finns i naturgas och vulkangas. Gasen antänder vid 607°C. Att den är så giftig beror på att den binder ca 250 gånger starkare än syre till dem röda blodkropparna. Då stoppas syret att komma till kroppens vävnader och syrebrist uppstår. Kolmonoxid stör också cellandningen genom att blockera cytokromoxidassystemet*. Om man har blir påverkad av kolmonoxid får man yrsel, huvudvärk och illamående m.m. Medan man kan bli medvetslös, få kramper, andnings och cirkulations vikt händer när man får för mycket i sig. Personen får även sämre kondition av kolmonoxiden och man kan få syrebrist i kroppen om man får för mycket i sig. Andas man in för mycket räcker det för att kroppen kan skadas allvarligt.


Cyanväte

Cyanväte är en slags gas. Gasen var för ett bekämpningsmedel mot vägglöss. Amerika avrättar dödsdömds fångar med gasen. Dem sprutar in gasen i blodet och personen dör. Cyanväte finns i bittermandel och det är mycket farligt att äta för mycket av denna mandel. Bittermandel innehåller en glykosid som enzymatiskt bryts ner när man tuggar på den eller hackar den i vatten varpå det bildas socker, cyanväte och bensoesyra. När kaliumcyanid utsätts för syra bildas också cyanväte. Cyanvätet hindrar cellernas syreförbrukning och alla organismer, vare sig det är vägglöss eller annat, kvävs.

*En grupp enzymer, som finns i de flesta levande celler och deltar i den inre andningen som syreöverförare
Positiva effekter av rökning

Om en van rökare röker blir personen på bättre humör. Personen blir även lugnare när han/hon röker. Vana rökare får bättre koncentration för tillfället om de röker. Det är uppiggande och de flesta rökare ser det som en njutning, och en del tycker även att det är gott.


Rökare

1,1 miljarder människor i världen är rökare just nu och 1/3 av Sveriges befolkning röker också. I Sverige röker 1 miljon människor dagligen. I Sverige dör ca 6400 personer pga rökning. Ca 500 människor dör pga passiv rökning men i världen så börjar folk inse vad rökning kan göra med dem och deras liv. De har även insett hur miljön skadas och problemen som kommer när regnskogarna försvinner. Vi måste sluta röka för de enda som tjänar på det är tobaksbolagen och nu har folk börjat inse det. Alla tobaksbolagscheferna blir rika på miljöns, människors och jordens bekostnad.























Tobaksbolagen

Eftersom det 1,1 miljard människor röker behövs det många cigaretter. Närmare bestämt ca 5500 miljarder cigaretter/år. Och de som säljer cigaretterna, dvs. tobaksbolagen tjänar mycket pengar på det. Om man lägger ihop alla pengarna som tobaksbolagen tjänar på ett år, är det ca 170 miljarder dollar/år. Det är 1 229 100 000 000 Svenska kronor, och det är över en biljard som den tjänar på ett år för att vi röker och snusar så att kroppen skadas. Tobaksbolagen bryr sig inte om någon dör, det enda dem vill är att tjäna mer och mer pengar och slippa att bli stämda. De största tillverkarna är:
• Kina odlar mest tobak med 3,16 miljoner ton tobak
• USA odlar 0,76 miljoner ton tobak
• Brasilien odlar 0,58 miljoner ton tobak

Eftersom så mycket tobak odlas köper man väldigt mycket med tobak också. Dem länder som röker mest tobak är:
• Kina
• Japan
• Ryssland
• USA
• Tyskland

Dem största tillverkarna av tobak är:
• Marlboro som tillverkas av Philip Morris (USA)
• Prince
• Blend
• Ett annat svenskt tobaksbolag är Swedish match och Gallaher Sweden AB som tillverkar cigaretter
• Och som snustillverkare är det svenska bolaget Gothiatek som gör i stort sett alla kända svenska märken som Göteborgs, Grovsnus och General











Svensk tobakspolitik


I början av 1900-talet börjar folk att undra ”är tobak farligt för kroppen?”. Det tar ändå 50 år innan man börjar forska om tobaken. På 1950-talet drar forskningen igång och 1960 hittar det cancerframkallande ämnen i cigaretter och rök, alltså från tobaken. Då vet man att det är farligt att röka och snusa. Så regeringen drar igång en upplysningskampanj, för att folk ska få veta att det är farligt med rökning. Man ger folket i Sverige en upplysning, att rökning är farligt, men det funkade inte. Då visste man inte att rökning är beroendeframkallande. Så man tar till andra åtgärder. Man sätter till varningstexter men det fungerar inte heller. Regeringen stiftar en åldersgräns men föräldrarna ger ändå tobak till sina barn. Dem sätter till en lag om skatt för alla som röker men det funkar inte heller. Man låter folk få komma till personer som kan hjälpa dem att sluta som vill. Så till slut så får dem reda på att tobak är beroendeframkallande, som man nu kallar nikotin. Man gör produkter som hjälper en att minska nikotinberoendet i kroppen. Och då kanske man börjar använda dem produkterna istället så att man använder dem och då skadas åtminstone inte kroppen. Så man gör nikotintuggummin och nikotinplåster men dem blir inte heller så många som använder. Så man förbjuder sedan 1993 reklam i tv för att börja röka och snusa. Och nu så gör man istället så att man gör reklam för nikotintuggummin och plåster.



Miljöförstöring



När man odlar tobak och sedan när man skördat dem skadas miljön. Detta händer när man inte bryr sig om miljön när man odlar tobak:

• Trädskövling av regnskogar
• När man har skördat tobaken kan man inte odla på samma ställe igen förrän om några år och när jorden blir så torr blir det lätt översvämningar
• När regnskogen försvinner rubbas ekosystemet och området drabbas väldigt lätt av torka
• Alla tropiska växter som lever i regnskogen och bara kan överleva där dör och kanske helt och hållet utrotas
• Och när man använder bekämpningsmedel och gödningsmedel förorenas marken och vattnet i området

När allt detta händer skadas naturen för att bolag ska tjäna pengar.




Statistik över tobak och rökning



Här kommer lite statistik över tobak.








Alla dessa människor dog pga tobak, bara i Sverige. Med den här takten skulle ca 12 600 dö år 2035. Det är fler män än kvinnor som dör. Men för kvinnor har fler och fler dödsfallen ökat de senaste 25 åren.








Rökningen minskar i västländerna men ökar i öst


Eftersom ca 1, 1 miljarder människor röker motsvarar det ca 1/3 av jordens befolkning som är över 15 år. Varje år dör ca 5 miljoner rökare en förtidig död på grund av tobak. I Sverige röker ca 1 miljon människor dagligen och ca 400 beräknas dö varje år av sjukdomar som har tillkomligt pga rökning. Minst 500 personer avlider av sjukdomar pga. passiv rökning. Eftersom folk över hela jorden röker så blir det många cigaretter per dag. Ca 15 miljoner cigaretter/dag. I dem flesta av länderna där rökning förekommer dominerar de manliga rökarna fortfarande. Männen i Kina leder världshälsoorganisationens statisk över flest manliga rökare med 67 % medan bara 4 % av kvinnorna röker och rökningen minskar däremot hos de svenska kvinnorna. Sverige är ett av dem väldigt få länder där fler kvinnor än män röker. Av all vuxna svenskar mellan 16 och 84 år så röker 17 % av männen medan 18 % av kvinnorna röker i Sverige. Dem resultaten har Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden, ULF. Dessa siffror är från 2003. Sverige var det första landet i världen som nådde världshälsoorganisationens mål att mindre än 20 % av befolkningen röker. Det gjordes en till undersökning för 2004 och då kom man fram till att 14 % av männen och 19 % av kvinnorna som röker mellan 16 och 84 år.

• Den första svenska undersökningen bland rökare gjordes 1946 och då rökte 50 % av männen och 9 % av kvinnorna. Nästa undersökning gjordes 1963 så var 49 % av männen och 23 % av kvinnorna rökare.

2003 visade Socialstyrelsen statistik över rökrelaterade dödsfall i Sverige, i åldersgruppen 16-84 år från 1990-1992 till 1999-2000. Den undersökningen visar att männen i Sverige har minskat i dödsfall. Och det är därför att mindre och mindre män röker och för kvinnorna så har dödsfallen ökat. Av alla dem kvinnor som röker så har allt fler och fler slutat på senare år.








Mindre kvinnliga rökare i Norge och Danmark



Norge hade flest kvinnliga rökare i Europa med 32 % och den minskade till 25 % 2003. I Danmark har de kvinnliga rökarna minskat till 24 % (2003) medan 39 % av alla kvinnor i Grekland rökte (2001). Grekland är det land som har mest rökare i procent.
I denna ordning kommer länderna med flest vuxna kvinnliga rökare i Europa (2001):
1. Grekland 39 %
2. Slovakien 32 %
3. Tyskland 28 %
4. Holland 27 %

Och i Grekland rökte det faktiskt också flest vuxna män i Europa (2001).
1. Grekland 51 %
2. Lettland 49 %
3. Slovakien 48 %
4. Litauen 44 %
5. Ungern 42 %

Det största antalet i världen finns i länderna där tobaken odlas (800 miljoner). Kina ligger i täten med ca 300 miljoner människor som röker. Men dem som röker i utvecklingsländerna tjänar inte så mycket pengar. Därför så röker dem desto mindre, men det är fler som röker. Och de som bor i utvecklingsländerna har inte heller så stort behov av cigaretter. I genomsnitt så räcker det med 9 cigaretter för dem medan folket i köpländerna röker ca 22 cigaretter/dag.

• 1998 var förbrukningen av cigaretter per vuxen rökare och år (2001) störst i Vitryssland, Grekland, Ungern, Bulgarien, Spanien, Schweiz och Slovenien med ca 2 500 cigaretter/ person







Tobaksproduktionen ökar


Tobaksproduktionen ökar hela tiden i världen. Nu odlar fler än 100 länder tobak.

Mellan 60 och 80 % av tobaken som odlas används för cigarettillverkning. Kina är dem som tillverkar mest tobak, närmare bestämt 32 % av världsproduktionen. Och eftersom det tillverkas 5 500 miljarder cigaretter/år så är det ca 1 7600 000 000 miljoner cigaretter som Kina gör på ett år. Efter Kina kommer USA med 13 % och världens största cigarettexportör, Philip Morris. 13 % av världsproduktionen är ca 7150 000 000 miljoner cigaretter. Andra stora länder som exporterar cigaretter är Hongkong, Nederländerna, Tyskland och Storbritannien. I Sverige så tillverkar man inte cigaretter längre.
Andel (%) dagligrökare bland ungdomar

Undersökningen gjordes 1983-2004. Den omfattar eleverna i årskurs 9. Alla som är med i denna undersökning ska fylla eller har fyllt 16 år.

(källa: CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning)

Allt räknas i procent (%)




Resultaten är preliminära.

Excelfilerna här visar ifrån detaljerade besked om hur många som aldrig rökt, bara prövat, slutat, som röker varje dag, nästan varje dag, bara under helgerna, bara på fester eller bara ibland. I den preliminära rapporten från CAN för 2004 så röker 30 % av flickorna, när alla dessa kategorier summeras. Det är ingen förändring sedan 2003. Bland pojkarna röker totalt 18 %, en minskning med två % -enheter sedan 2003.
Tobakslagen



Tobakslagen (1 993:581) trädde i kraft den 1 juli 1993. Året efter, den 1 juli 1994 kom en ny lag om skärpningar i tobakslagen, bl a ett förbud mot tobaksannonseringen. Och den 1 januari 1997 infördes åldersgränsen om att man måste vara 18 år för att få köpa tobak. 2002 kom ännu fler skärpningar om tobakslagen, bl a ett förbud mot indirekt reklam (tobaksbolagen betalar för att man ska röka med deras cigaretter i en känd fil och att publiken måste se deras märke). Och 2004 skärptes lagen igen och denna gången var det från den 1 Juni så är det rökförbud på alla serveringar i landet.




















Rökfria miljöer


Rökning är förbjuden i följande:

• Lokaler för barnomsorg och skola ( t o m gymnasieskolan) rökning är inte heller tillåten på skolgårdar och liknande områden utomhus vid förskolor och fritidshem
• Gemensamma områden på ålderdomshem och andra ställen (t.ex. apotek, vårdcentraler) inrikes kollektivtrafik, även väntsalar och liknande
• På färdmedel i inrikes kollektivtrafik eller i lokaler och andra utrymmen avsedda för att användas av dem som reser med såna färdmedel
• Rökrum ska finnas i områden där endast personal får vara och för patienter, resenärer och motsvarande (men inte för elever i skolor) Men det finns ingen skyldighet att skaffa rökrum
• Samma regler (d v s i en i princip rökfri miljö med möjlighet att skaffa rökrum) gäller för offentliga lokaler d v s lokaler i varuhus, idrotts eller kulturevenemang, möteslokaler, bibliotek och liknande lokaler där allmänheten har tillåtelse att vistats på
• Möjligheten att inrätta områden för rökning varken på skolgården eller i lokalerna där eleverna vistas
• På hotell och liknande ska det finnas rökfria rum och liknande ställen där rökning är förbjuden. På restauranger och serveringar (bara inne och oavsett storlek) ska det sedan i juni 2003 finnas ett eller flera områden där rökning är förbjuden och från den 1 juni 2005 ska det vara förbjudet på serveringar att röka överhuvudtaget, men med möjlighet att inrätta avskilda rökrum utan servering
• Den som trots tillsägelse bryter mot rökförbud får avvisas ur lokalen
• Statens folkhälsoinstitut är en central tillsynsmyndighet när det gäller rökregler i dessa lokaler (men inte i lokaler på arbetsplatser där endast personal har tillträde) Dem omedelbara tillsynen görs av kommunen, som –liksom i övrig tillsyn –kan utfärda förbud och förelägganden och även ge böter och länsstyrelsen ansvarar för den regionala tillsynen
• Riksdagen sa att år 2002 som sitt mål att alla restauranger och andra sorters serveringar ska vara rökfria år 2004. Men däremot så ska rökning i rum tillåtas i särskilt avskilda rum där det ej sker servering. Man utredde om detta mål kunde uppnås frivilligt. Om det inte gjordes frivilligt så skulle en lagstiftning övervägas. En arbetsgrupp från Statens folkhälsoinstitut utredde frågan och kom fram till att en lagstiftning var nödvändig


I maj 2004 så bestämde sig riksdagen för att rökning är förbjuden i restauranger och andra serveringar från den 1 juni 2005, men om serveringen sker utomhus så får man röka. Rökning tillåts i rum där servering ej förekommer och dem som sätter sig där inne och röker får ej ta med mat eller dryck in. Rummen får bara utgöra en liten del av lokalen. Dem ska finnas där besökare inte behöver passera igenom. Arbetstagare ska bara undantagsvis behöva vistats där.

Rökfri arbetsmiljö

• Arbetsgivaren kan ej utsätta en arbetare som mot sin vilja inte vill vistas i lokaler där tobaksrökning sker i den arbetslokal eller liknande utrymme där arbetaren är verksam
• Tillsynen om detta görs av Arbetsmiljöverket liksom i övrig tillsyn kan utfärda förbud och förelägganden och även förelägga vite

Lagen är utformad av EU (Europeiska unionen) så att deras regler ska gälla. Detta innebär följande:

Varningstext ska finnas på paketets båda sidor vilket gäller alla tobaksvara som är avsedda att rökas. Varje text ska vara tydlig och lättläst i stora bokstäver och även svart-vitt tryck inom en svart ram. På paketets mes tydliga yta ska det finnas en varningstext som motsvara minst 30 % av ytan: ”rökning dödar” och ”rökning skadar allvarligt dig själv och personer i din omgivning”. På paketets näst mest synliga yta ska det finnas en annan text som motsvarar minst 40 % av ytan, på annars snus och andra tobaksvaror räcker det endast med en varningstext. En innehållsdeklaration ska finnas på paketet om hur mycket innehållet av tjära, kolmonoxid och nikotin. Statens folkhälsoinstitut svarar för tillsynen över bestämmelserna om varningstexter och innehållsdeklaration.

Handel

Dem som säljer tobaksvaror till konsumenter har en skyldighet att anmäla det till kommunen. Tobaksvaror får varken säljas eller utlämnas till personer under 18 år. Tobak får inte heller införas i landet av den som inte fyllt 18 år.

Den som lämnar ut tobaksvaror ska veta att personen som får tobaken har fyllt minst 18 år. Finns det någon speciell anledning att lämna ut tobaksvaror till en person under 18 år så får man ändå inte göra det. Langning i större skala (köpa billig tobak och sedan sälja dyrt till t.ex. ungdomar under 18 år)eller vinstsyfte är förbjuden. Men det är inte förbjudet för föräldrar att lämna ut tobaksvaror till sina barn.

Det är kommunen som ansvarar för att t.ex. butiker inte säljer tobak till personer under 18 år. Kommunen har rätt att ta ut en avgift för sin tillsyn av anmälningspliktig verksamhet. Olaglig försäljning kan anmälas till kommunen som då kan utfärda ett förbud som även senare kan ge honom böter. Det betyder att om man fortsätter sälja till ungdomar kan han få betala dryga böter. Länsstyrelsen är det som måste kolla så att alla följer lagen inom sin region. Statens folkhälsoinstitut är annars en central tillsynsmyndighet. Olaglig försäljning kan anmälas till polisen. Den som säljer tobak till personer under 18 år kan straffas med böter eller, i vissa svåra fall, med fängelse i högst 6 månader. [Lagen (1994:1563) om tobaksskatt föreskriver att cigaretter inte får tillhandahållas för försäljning i något annat än i originalförpackning med en särskild märkning med uppgift om högsta detaljhandelspris. Detta medför att det är förbjudet att sälja cigaretter styckvis]


Marknadsföring

Tobaksreklam är förbjuden i tidningar, tidsskrifter, radio, TV och liknande. Tobaksreklamen ska annars präglas ”särskild måttfullhet”. Med detta menar man att det är förbjudet att göra reklam utomhus (med undantag för säljställen som kiosker), mot direktreklam (det vill säga reklamförsändelser direkt till konsumenter), mot tobaksreklam vid sportevenemang, på bio eller liknande ställen och områden. Samma regler gäller även vid indirekt tobaksreklam, dvs. när det finns inslag om tobak när man marknadsför andra varor eller tjänster. Konsumentverket är till...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Tobak

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2009-03-13

    källan?

  • Inactive member 2010-06-01

    Konkret, lätt tillgänglig information och på det hela att bra arbete men synd att språkliga misstag drar ner det. För att vara riktigt bra och göra bakgrundsarbetet rättvisa skulle det bara behövas lite korrigering av grammatik, stavning och meningsbyggnad detta skulle höja helhetsintrycket väsentligt. Ändra grammatiska fel som "dem" istället för "de" och plocka bort en del upprepande meningar som känns som utfyllnad (se ex. upprepningarna om tillverkning av 200 cigaretter/dag....). Lägg lite tid på att utveckla sättet att skriva och korrekt språk så har du en toppnotering nästa gång. Fint och noggrant bakgrundsarbete. Tack för all intressant info!

Källhänvisning

Inactive member [2005-12-12]   Tobak
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5177 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×