I takt med en allt mer internationell omvärld och ökad konkurrens har kraven på företagen ökat. Det krävs idag en allt effektivare och mer anpassningsbar organisation. För att företagen skall kunna följa med i utvecklingen och behålla sin konkurrenskraft har ekonomistyrningen och yrket controller kommit att hamna än mer i fokus.
Controllern som benämning kommer från USA och har sitt ursprung i järnvägsbolagen som krävde någon som kunde styra den växande verksamheten. I Sverige kom begreppet controller att etableras på bred front främst under 1970-talet. Trots att yrkesrollen controller används i en allt större omfattning råder det idag en oklarhet kring vad controllerrollen innebär. Genom att problematisera denna diskussion formulerade vi följande två frågor för vår studie:
1. Hur kan man beskriva controllerns roll i förhållande till fältet organisation?
2. Hur har controllerns roll kommit att förändrats inom ramen för ekonomistyrningen?
Syftet med denna studie blir således att genom behandling av relevant litteratur beskriva controllerns roll och med hjälp av empiriskt material belysa controllerns roll i förhållande till handling och arbetsuppgifter. Vår empiriska undersökning bestod av djupintervjuer med fyra verksamma controllerns. Syftet var genom våra samtal att beskriva controllerns roll och dess förändring.
För att beskriva controllerns roll i förhållande till organisationen har vi beskrivit utvecklingen de senaste 30 åren. Samhället har gått från att vara ett typiskt produktions- och industrisamhälle till dagens informationssamhälle. Denna utveckling har genom exempelvis fax, affärssystem, telefon och e-post förändrat controllerns sätt att arbeta. Resultaten från vår empiriska undersökning stämmer till viss del med den teori vi studerat.
Controller har ofta en högre ekonomisk utbildning från universitet eller högskola. Vår studie visar att inriktning på denna inte är avgörande utan det sker en skolning av rollen på arbetet. I dag arbetar controllern främst med analys av budget och rapporter samt lönsamhetsuppföljning och framställning av relevant information för beslutsunderlag. Vår empiriska studie visar att controllern ägnar mindre tid åt strategiarbete än vad litteraturen beskriver. Dagens informationssystem möjliggör för ledningen att kräva rapporter och analyser med allt tätare mellanrum. Detta då omvärldens krav på tätare rapportering ökat och därmed är tidsperspektiven inom företagen allt mer kortsiktiga. Studien visar att controllern i framtiden bör kunna mer än ekonomi, det kommer bland annat att krävas större kunskaper inom ledarskap, organisation och psykologi.
Undersökningen har även visat att controllern i framtiden kommer att behålla sin starka ställning i organisationen då det alltid måste fokuseras på lönsamhet och en effektiv styrning av företagen. Men utf...
