Fossila bränslen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vad är fossila bränslen, och hur används de?

Till fossila bränslen hör:

· Naturgas
· Olja
· Kol

Naturgas och olja består av döda djur och växter, som under miljoner år legat under högt tryck, t.ex. på havsbottnen. Kolföreningarna i växt- och djurdelarna omvandlas under sådana omständigheter till olja och naturgas.
Oljan och gasen återfinns i täta bergarter där bränslena inte kan tränga genom. Eftersom att oljan och gasen strävar uppåt, tränger den lätt genom porösa bergarter, och försvinner ut i atmosfären.
Olja och naturgas kan inte bara hittas till havs, utan även i källor på land, som en gång i tiden legat under vatten.
Oljan man utvinner ur bergrunden kallas råolja, och från den kan man sedan få fram olika bränslen. För att få fram dessa bränslen, måste oljan raffineras, d.v.s. att man värmer upp den tills den förgasas. Gasen leds sedan upp i ett rör, där den med tiden svalnar, och slutligen övergår i vätska. Bensin och fotogen är exempel på vad man kan få för bränslen genom oljeraffinering.
Naturgas är en genomskinlig och lätt gas. Den är lättantändlig och behöver inte behandlas innan användning. Naturgas är dessutom tills större delen uppbyggd av metan, vilken i sin tur innehåller väldigt lite kolatomer. Detta gör att naturgas inte lämnar någon restprodukt eller förorening efter sig.

Kol bildas på annat sätt än olja och naturgasen, nämligen av torv.
Torv består av växtdelar som har undgått att förmultna helt, genom lagring i syrefattig miljö. När torv hamnar långt ner i marken, bildas efter lång tid brunkol, som till slut omvandlas till stenkol.
Brunkol är alltså en smutsigare form av kol, som används mycket i öststaterna, vilket kan märkas på deras atmosfär.

Fossila bränslen är ingen outtömlig källa, som aldrig kommer ta slut. Det har tagit extremt lång tid för naturen att skapa dessa bränslen, och bara ett par hundra år för människan att använda upp större delen av dem.
Våra fossila bränslen kommer så småningom att ta helt slut, och att producera nya kommer ta längre tid än vad vi kan föreställa oss.


Utbredning av fossila bränslen i Sverige och världen.

Från början var användningen av fossila bränslen enorm. Man hade hittat ett billigt och bra sätt att producera värme och energi på. Framtiden såg ljus ut.
Men så började man upptäcka att något inte stod rätt till. Sjöar förändrades, fiskar dog. Undersökningar visade att medeltemperaturen höjdes.
Man insåg faran med fossila bränslen.
Sedan dess har användningen minskat avsevärt i de flesta delarna av världen, men fortfarande används det flitigt i öststaterna, både av ekonomiska och politiska skäl.
Inom bilindustrin används fossila bränslen mycket, varför det är viktigt att hitta nya sätt att driva bilar på.

Även om användningen har minskat, kvarstår skadorna. Naturen tar mycket längre tid på sig att bygga upp skadorna, än vad det tar att orsaka dem.



Detta diagram visar pH-värdet i nederbörden i Sverige, mellan åren 1970-2000. Här kan vi tydligt se att nederbörden var som surast mellan 1980-1990. Det var då som användningen av fossila bränslen var som störst, och bilindustrin expanderade.


pH år 2000 SO4-S år 2000




Här kan vi se var nederbörden är som surast, samt var i Sverige nederbörden haft högst sulfathalt. Vad man lätt ser, är att sydsverige är mest drabbat i båda fallen. En orsak till detta kan vara att sydsverige ligger nära folk- och industritäta områden, där utsläppen är stora.




För- och nackdelar

Fördelar med fossila bränslen:

Naturgas:
· mindre utsläpp av kol- och kvävedioxid, jämfort med förbränning av kol och olja
· flexibelt
· effektivt
· billigt
· innehåller inga hälsofarliga ämnen som tungmetaller

Olja och kol:
· lätt att hantera
· lätt att transportera
· billigt

Det återkommande argumentet på den positiva sidan, är i alla de tre sorterna av fossila ämnen, att det är billigt. Troligen är det också därför det har använts, och fortfarande används i så omfattande mängd.

Nackdelar med fossila bränslen:

· fossila bränslen är sinande energikällor, d.v.s. att de kommer ta slut innan det hunnit bildas nytt
· Förbränning av fossila bränslen är en bidragande orsak till växthuseffekten
· Förbränningen orsakar försurning
· Oljeutsläpp

Närmare förklaring på växthuseffekten, försurning och oljeutsläpp:

Växthuseffekten

Människan bidrar till växthuseffekten genom att släppa ut koldioxid.
Koldioxiden vi släpper ut, absorberar värmen från solljusenergin, och gör att vi får temperaturhöjningar på jorden. Ett visst mått av växthuseffekt är nödvändigt för människans överlevnad på jorden(utan den hade vi haft en medeltemperatur på ca –18 grader) , men eftersom vi redan har en naturlig växthuseffekt från vattenånga, kan vårt utsläpp av växthusgaser lätt bli droppen som får bägaren att rinna över. Även om koldioxid bara står för ca 20% av växthuseffekten, medan vattenånga står för ca 80%, kan det rubba den balans vi behöver.



Försurning

När fossila bränslen förbränns, frigörs svavel- och kvävedioxid. I atmosfären omvandlas de till svavelsyra, respektive salpetersyra. Slutligen sönderdelas de till vätejoner, nitratjoner och sulfat, som återvänder till jorden i form av regn eller snö.
Effekterna av försurning är bl.a. försurning i sjöar, vilket orsakar att i stort sett alla former av liv dör ut. Nedbrytarna dör ut, och den naturliga framställningen av fossila bränslen bli ännu mer tidskrävande.
För ca 60 år sedan, började man kalka sjöar för att balansera pH-värdet. Detta anses som en bra metod, och har haft tillfredsställande resultat. Det är dock ingen långsiktig lösning på problemen med försurning.

Oljeutsläpp

Rengöring av fartygs oljetankar, gör att olja sprids i våra hav. När fåglar kommer i kontakt med olja, förlorar de sitt skydd mot kyla, och för det mesta dör oljeskadade fåglar av antingen köldskador eller genom avlivning.
En del olja sjunker, och hamnar på havsbottnen. Där tar oljan dör på bl.a. fiskrom och musslor.
Alltså är oljeutsläpp ett hot mot marina ekosystem. Skadorna kan vara mycket svåra, om inte omöjliga, att reparera.


Effekter på framtiden

På senare tid har man insett faran med förbränning av fossila bränslen, och därför har man minskat på förbränningen, och även börjat komma med alternativa energikällor.
Ett fortsatt bruk av fossila bränslen hade kunnat ha ödesdigra effekter på jorden, men som tidigare nämnt har vi ett begränsat lager av dessa bränslen, som förmodligen hade tagit slut innan vi hunnit orsaka större skador på jorden än vad vi redan har gjort.
Men låt oss bortse från dessa faktum, och se vilka skador vi hade kunnat orsaka;
För det första hade de lågt liggande landytorna, blivit vattentäckta. Ett resultat av den ökade växthuseffekten. Städer, byar och skogar hade totalförstörts.
Försurningen ...