Miljögifter och återvinning

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Miljögifter.
Miljögifter är skadliga kemiska ämnen för vår miljö. Dessa ämnen är inte bara giftiga för levande organismer, utan det tar även lång tid för ämnena att brytas ner och omvandlas till mindre giftiga. Kemiska ämnen sprids oftast via vatten och luft och kan sedan tas upp av växter, djur och människor och komma in i de naturliga kretsloppen. Förutom att ämnena är giftiga under lång tid kan dem spridas över stora områden.


Föroreningar i vår tillvaro
En stor del av våra föroreningar kommer från motorvägar, därför att bilar kan läcka glykol och olja, dessa ämnen kommer till sjöar via regnet. Oljefläckar kan sträcka sig över stora områden på sjö ytan och kan skada både växter och djur. Olje utsläpp är en av de mest uppmärksammade föroreningarna. När fåglar kommer åt olja klistras deras fjädrar ihop och fågeln förlorar sin isolerings förmåga och kan dö av drunkning och köld, fåglar kan även bli förgiftade när de ska tvättar sig om de får i sig olja. Fåglar har haft det svårt med olja, år 1994-1996 avlivades sammanlagt 60 000 oljeskadade alfåglar enbart längst Gotlandskust.

Åar och floder kan föra med sig kemikalier från jordbruk som till exempel bekämpnings medel och konstgödsel, även kväve och fosfor. Både kväve och fosfor hjälper till att övergöda sjöar och vattendrag.

På stränder finns det också mycket föroreningar fast man inte tänker på det direkt. Det finns vid både sjöstränder och havs stränder, det finns sopor på stränder som plastförpackningar. Burkar och flaskor och kartonger med fler. Dessa sopor kan drivas ut i sjön eller havet och skada och döda djur som sjöfåglar, fiskar och däggdjur. Det kan till och med döda tusentals varje år. Många plastsorter bryts ner väldigt sakta, till exempel en plastmugg som kastas i en sjö kan finnas kvar så länge som 100 år. Djur kan svälja små plastkulor och känna sig mätta och det hindrar dem från att äta ordentligt och det leder oftast till död. Så man borde tänka efter vilken nytta det kan göra om du kastar soporna i soptunnan eller rättare sagt hur mycket skada du gör om du inte gör det. Men nedskräpning av sopor är inte bara farligt för djur utan det påverkar även turismen.

Mer farliga Miljö Gifter.
Det finns dem miljögifterna som är farligare än andra.
Kadmium.
Det kadmium som finns i jorden tags lätt upp av olika växter, den växten som tar mer kadmium än alla andra är tobaksplantan och den har förmågan att lagra den, det innebär att rökare får i sig mer kadmium än alla andra, människokroppen har svårt att bryta ner kadmiun och det lagras ofta i organerna framföralt i njurarna och med tiden kan det göra riktigt stor skada.
Kadiumföreningarkan man hitta i vissa baterier, och det användes även som färg till plaster. Kadium förekommer även i gödsel

Bly.
Bly har används i tusentals år av människan. Blyföreningar fann tidigare i bensin, bara för att bensiinen inte skulle antändas så snabbt motorn ”knackade”. Nu används andra medel till det. I sverige är det fölrbjudet med bly i bensin därför finns det bara blyfri bensin eftersom bly förstör katalysatorreningen i bilen. Men bly finns änfån i stora mängder i bilbatterier och i en jägares blyhagel. Bly skadar människans nervsystem och bildning av blodkoppar
Kvicksilver.
Kvicksilver är en silverglänsande och luktfri tungmetall men det är också ett grundämne, vilket betyder att det inte kan brytas ner. Kvicksilver finns i både flytande form och i gasform på det sättet kan det både spridas med atmosfären och vatten.
Först så visste man inte att kvicksilver var giftigt, då användes det mycket, det användes till exempel som bekämpningsmedel inom jordbruken för att skydda säden mot mögel angrepp och inom massindustrin användes den sombekämpningsmedel mor svampar men 1966 och 1967 förbjöds kvicksilver inom jorbruket och massindustrin
Eftresom gulsparven började försvinna och bli sällsynt bara för den hade knappratt i sig frö från åkern, det var fågelskådarna som slog larm om detta. Och kvicksilver förbjöds och gulsparven började ökade i antal igen.
Och när man änvände kvicksilver inom massaindustrin rann kvicksilvret ut i sjöar, hav och olika vattendrag via fabrikens avlopp och det förgiftade fiskarna, detta pågor fortfarande idag i liten skala fast än det var 30 år sedan kvicksilvret förbjöds. Därför borde man inte äta fisk från sjöar som var eller fortfarande är utsatta. Och specielt gravida kvinnor borde vara extra försiktiga eftersom kvicksilver lätt kommer åt livmodern och går direkt till fostret.

Men spridningen av kvicksilver fortsätter än idag eftersom det kommer ut vid bland annat sopförbränning och amalgamhantering hos tandläkaren, och till en viss del inom de industriella verksamheterna. Batterier innehåller kvicksilver och andra tungmetaller som är skadliga, det är därför man inte får slänga dem i husshållssoporna, utan i speciela behållare för batteri. Mäniskan skadas av kvicksilver i form av skador i hjärnan och i njurarna, symtomer för det kan vara darrningar, oro och sömnlösshet. En hög halt kvicksilver i kroppen kan leda till i värsta fall till döden, eller livslång invaliditet. En stad i Japan på 50-talet blev hundratusentals invånare förgiftade av kvicksilver. De hade förgiftats via fisk de ätit eftresom en kemisk industri hade under en längre tid släppt ut kvicksilver i ksutvattnet. Kvicksilver finns även i gamla termomtrar.
DDT.
DDT blev funnet av en man som hette Pul Muller, och han fick nobelpris för det 1948. Han hade kommit på att DDT var ett effektivt bekämpningsmedel mot den dödliga malariemyggan. Det var så sant så men den var lite för effektiv, senare på 60 talet såd man att DDT påverkar inte bara malariemyggan utan flera djurarter. Man la märket till det tack vare den höga halten av DDT hos fåglar och att deras ägg fick ett mycket tunnare skal. I vissa fall gick även äggen isönder när fåglarna ruvade. Och det vissade även att det rubbade hormonbalansen os sälar och andra däggdjur. Sverige förbjöd DDT på 70 talet så som många andra industri länder men många varma länder änvänder fortfarande DDT och det innebär att det även påverkas oss eftersom det spridds i atmosfären och med flyttfåglarna eftersom dem äter föda som innehåller DDT.
Man har mätt hur mycket DDT det fans i
California sjö lejon (säl) år 1970 och 1990



PCB.

PCB är en miljö och hälsoskadligt ämne som bland annat påverkar immunförsvar och fortplantning. Främst får man i sig PCB via vår föda. Användningen av detta ämne förbjöds 1973, men ämnet finns fortfarande kvar i miljön på grund av att det tar lång tid att brytaner. Det är viktigt att hindra att ytterligare PCB sprids till miljön.
Hus som är byggda 1956-1973 kan innehålla miljö- och hälsofarlig PCB. Fastighetsägarna i sådna hus är ansvarig för att byta ut byggmaterial som kan sprida PCB till omgivningen.
Men PCB användes inte bara i hus utan även i att mjukgöra plaster och i målarfärg. Och sälar påverkades av just PCB i Sverige, sälarnas förmåga att föröka sig försämrades och det gav dem sämre morståndskraft mot sjukdomar.






Återvinning. Varför ska jag återvinna?

När man återvinner återanvänder man en sak.

Papper.
Pappersfibrer kan återvinnas hela 5-7 gånger och det ger en stor energi besparing.
Den energi som sparas är som störrst vid tillverkning av tidningspapper som är baserat på returfibrer, besparingen är 70% energi jämfört vid färskfiberbaserad tillverkning.
Allt tidningspapper som man sammlar in återvinns för tillverkning av nytt tidnings papper eller så blir det iställer mjukpapper. Fast än vi har hög insamling av retur papper måse vi importera för att täcka behoven av papper. Och alla imsamlade pappersförpackningar transporteras till ett kartongbruk som tillverkar matrial till nya förpackningar som till exempel nya cornflakspaket, vällingpaket eller kartong för gipsskivor.


Glas
Man får ingen energitillskott vid förbränning, däremot blir det en energivinst om man matrialåtervinnst
90 % av krossat glas används vid tillverkning av grönt glas.
Allt insamlat glas används till nytt glas och till isolerings matrial som glasull eller microfiller inom betongindustrin.


Aluminium
Man sparar 95 % av energin om man återvinner aluminium och gör nytt matrial av det jämfört om man skulle görra det av helt nya matrial. Om alla som bor i sverige skulle återvinna ett halvt kilo mer aluminium skulle man få ihop hela 4 300 ton mer än vad man får in idag och energin (elen) skulle räcka till 10 000 småhus under ett år. Aluminium går att återvinna hur många gånger som helst.


Stål & Plåt
Gör man stål av återvunnet matrial sparar man 75 % energi jämfört om man skulle göra det av malm. Cirka hälften av världens stål kommer från återvunnet matrial. Och stål är världens mest återvunna matrial. Sparar varje människa som bor i Sverige varje kapsyl dem får/köper så räker det till 2 200 nya personbilar.


Plast
Varje kilo hårdplast som återvinns sparar man en liter olja. Man tillverkar allt möjligt av den plast vi återvinner, Allt från blomkrukor, kontorstolar till diskborstar och bärkassar.






Återvinning. Vad kan jag återvinna?

Man kan återvinna massor av saker:

Ett par exempel som är bra att återvinna:

Glas: Ofärgat
Glas: Färgat
Papper: Kartonger och paper förpackningar.
Tidningar: Saker man kan blädra i
Metall: Som aluminium burkar.
Hårdplast: Hårda plast förpackningar
Mjukplast: Plastpåsar m.m.
Grovsopor: Grova sopor som tv apparater, dem kan man också åka ut med till soptippen
Farligt avfall: Oftast får man åka ut med sån till soptippen. Till exempel målarfärg
Restavfall: allt sånt som inte går och sortera
Trädgårds avfall: Allt som kommer från trädgården som gamla äpplen
Organiska avfall: All mat som blir över lägger man här.

Detta är dem vanligaste man kan hitta i soprum i lägenheter. Men man kan sortera mycket mer än det.

Som:
Däck
Bilbatterier
Brännbart
Elektronik skrot
Och massor annat.



Återvinning. Hur gör...