Syfte
Vi vill finna vilka variabler som påverkade styrelsens ersättningar och om ersättningarna förbättrade företagets prestationer.
Metod
Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. Vårt material byggde vi upp utifrån en deduktiv ansats.
Teori
Vi använde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. Utifrån teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vårt första steg var teorin uppdelade på åtta hypoteser baserade på vad som påverkade ersättningarna. Det var ägarstruktur, nomineringskommittéer, företagets storlek, styrelsens storlek, styrelseledamotens ålder, styrelseledamöternas tillhörighet, styrelseledamöternas mandattid och kompetens. I det sista steget testade vi de fem prestationsvariablernas; bruttomarginal, rörelsemarginal, ROA, ROE och aktieavkastningen. Vi ville se hur mycket de påverkades av ersättningsvariablerna; styrelsens arvode, ordförandes arvode, styrelseledamöternas aktieinnehav, styrelseledamöternas konvertibelinnehav och optionsinnehav.
Slutsatser
Vi fann att ägarstrukturen med institutionerna, privatpersoner under fem procent aktieinnehav och ägare med anställning hade en stor påverkan på ersättningens nivå. Emellertid var det endast institutioner som påverkade ersättningarna positivt. Vi fann också att företagets storlek, styrelsens storlek samt styrelseledamotens kompetens hade stor positiv betydelse för ersättningarna. Däremot kunde vi inte finna några tecken på att ersättningarnas nivå påverkade prestationerna. Våran slutsats är därför att de publika företagen inrättar en nomineringskommitté, med utvärderingsvariabler där styrelseledamotens kompetens sätts i fokus. Dessutom ska prestationernas baseras utifrån hur de har ly...
