Syftet med uppsatsen är att undersöka sambandet mellan ägarstrukturen och öppenheten vad gäller incitamentsprogram. Studien är genomförd som en kvantitativ undersökning av företagens redovisning av optionsprogram. Femtio årsredovisningar har granskats, resultatet presenteras i diagramform, sekundärdata är insamlat från forskningsartiklar. Uppsatsen grundas på ett teoretiskt ramverk kring reglering av redovisning. Vi har utgått ifrån en regleringsmodell av Streeck och Schmitter, vilken senare vidareutvecklats av bl. a. följande forskare: Puxty et al., Willmott et al., Jönsson och Wahlström. Den empiriska studien visar att skillnaderna i öppenhet kring redovisning av optionsprogram inte beror på ägarstruktur, studien visar också att öppenheten var snarlik hos de â?herrelösaâ? respektive de ägarstarka företagen. Ã?ppenheten kan föregås av praxis, framtvingas av lagar eller också bero på kombination av båda. Det finns inget som visar att praxis är relevant endast för ägarstarka företag, den är av samma vikt för båda ägarstrukturerna. Vi har sett i år undersökning att praxis i många fall föregår reglering, men också att reglering behövs för att ett visst beteende skall bli en norm (RR 29), vilket visar på att det sker maktförskjutning från staten till associationer/föreningar och vice versa. Detta bekräftar den tidigare forskningen.

1766 visningar
uppladdat: 2005-01-11

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Syftet med uppsatsen är att undersöka sambandet mellan ägarstrukturen och öppenheten vad gäller incitamentsprogram. Studien är genomförd som en kvantitativ undersökning av företagens redovisning av optionsprogram. Femtio årsredovisningar har granskats, resultatet presenteras i diagramform, sekundärdata är insamlat från forskningsartiklar. Uppsatsen grundas på ett teoretiskt ramverk kring reglering av redovisning. Vi har utgått ifrån en regleringsmodell av Streeck och Schmitter, vilken senare vidareutvecklats av bl. a. följande forskare: Puxty et al., Willmott et al., Jönsson och Wahlström. Den empiriska studien visar att skillnaderna i öppenhet kring redovisning av optionsprogram inte beror på ägarstruktur, studien visar också att öppenheten var snarlik hos de ?herrelösa? respektive de ägarstarka företagen. Ã?ppenheten kan föregås av praxis, framtvingas av lagar eller också bero på kombination av båda. Det finns inget som visar att praxis är relevant endast för ägarstarka företag, den är av samma vikt för båda ägarstrukturerna. Vi har sett i år undersökning att praxis i många fall föregår reglering, men också att reglering behövs för att ett visst beteende skall bli en norm (RR 29), vilket visar ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Syftet med uppsatsen är att undersöka sambandet mellan ägarstrukturen och öppenheten vad gäller incitamentsprogram. Studien är genomförd som en kvantitativ undersökning av företagens redovisning av optionsprogram. Femtio årsredovisningar har granskats, resultatet presenteras i diagramform, sekundärdata är insamlat från forskningsartiklar. Uppsatsen grundas på ett teoretiskt ramverk kring reglering av redovisning. Vi har utgått ifrån en regleringsmodell av Streeck och Schmitter, vilken senare vidareutvecklats av bl. a. följande forskare: Puxty et al., Willmott et al., Jönsson och Wahlström. Den empiriska studien visar att skillnaderna i öppenhet kring redovisning av optionsprogram inte beror på ägarstruktur, studien visar också att öppenheten var snarlik hos de â?herrelösaâ? respektive de ägarstarka företagen. Ã?ppenheten kan föregås av praxis, framtvingas av lagar eller också bero på kombination av båda. Det finns inget som visar att praxis är relevant endast för ägarstarka företag, den är av samma vikt för båda ägarstrukturerna. Vi har sett i år undersökning att praxis i många fall föregår reglering, men också att reglering behövs för att ett visst beteende skall bli en norm (RR 29), vilket visar på att det sker maktförskjutning från staten till associationer/föreningar och vice versa. Detta bekräftar den tidigare forskningen.

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2005-01-11] Syftet med uppsatsen är att undersöka sambandet mellan ägarstrukturen och öppenheten vad gäller incitamentsprogram. Studien är genomförd som en kvantitativ undersökning av företagens redovisning av optionsprogram. Femtio årsredovisningar har granskats, resultatet presenteras i diagramform, sekundärdata är insamlat från forskningsartiklar. Uppsatsen grundas på ett teoretiskt ramverk kring reglering av redovisning. Vi har utgått ifrån en regleringsmodell av Streeck och Schmitter, vilken senare vidareutvecklats av bl. a. följande forskare: Puxty et al., Willmott et al., Jönsson och Wahlström. Den empiriska studien visar att skillnaderna i öppenhet kring redovisning av optionsprogram inte beror på ägarstruktur, studien visar också att öppenheten var snarlik hos de â?herrelösaâ? respektive de ägarstarka företagen. Ã?ppenheten kan föregås av praxis, framtvingas av lagar eller också bero på kombination av båda. Det finns inget som visar att praxis är relevant endast för ägarstarka företag, den är av samma vikt för båda ägarstrukturerna. Vi har sett i år undersökning att praxis i många fall föregår reglering, men också att reglering behövs för att ett visst beteende skall bli en norm (RR 29), vilket visar på att det sker maktförskjutning från staten till associationer/föreningar och vice versa. Detta bekräftar den tidigare forskningen.
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=53643 [2024-05-07]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera