Meteorologi

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning


Detta är ett arbete som handlar om meteorologi.
Bl.a. handlar det om olika sorters moln och vad högtryck och lågtryck är mm.
Jag har också gjort ett antal undersökningar som man får läsa om lite senare i arbetet.
Själv tycker jag att meteorologi är intressant men att det kan vara lite krångligt att förstå vissa saker ibland.
Vi har också fått göra två undersökningar om temperaturen.
Den ena undersökningen skulle vi göra så här:
Vi skulle ta temperaturen en gång i timmen i åtta timmar och sedan göra ett diagram.
Verkar det intressant?


Högtryck


Högtrycksområden rör sig i allmänhet ganska sakta.
När det är högtryck brukar det betyda att vädret blir varmt och soligt, men på sommaren kan man ibland mena att det blir så kallade värmeåskväder.
På vintern kan nätterna bli mycket kalla i ett högtryck med vackert väder.
Det beror på att värmen från jorden då strålar ut i världsrymden utan hinder.
Det bildas ofta dimmoln i högtrycken på vintern. Och det är för att det inte blir så kallt då som det annars skulle blivit, eftersom molen fungerar som ett skydd och håller kvar värmen på jorden.
När man ser vädret på tv är ordet högtryck förkortat, och det står då ett stort H på de områden det är högtryck.


Lågtryck


Lågtrycksområden bildas ute över Atlanten i ett område mellan Storbritannien och Island. Därifrån rör de sig mot Skandinavien. Oftast medför de regnigt och blåsigt väder.
Svårigheten att förutse vilken väg ett lågtryck ska ta gör att väderleksrapporten oftast slår fel.
Och då på tv-bilden visas det ett stort L för lågtrycksområden.


Sjöbris


När det är varmt på sommaren värms marken upp mer än havet.
Luften på land får då lägre densitet och stiger uppåt.
Den ersätts då med kallare luft som kommer in från havet, vinden blåser alltså in mot land.
En vind som uppstår på detta sätt kallas för sjöbris.
Sjöbrisen avtar framåt kvällen, när temperaturen vid land sjunker.


Landbris


På natten sker raka motsatsen som till dagen.
Eftersom vattnet är bra på att spara värme, sjunker inte vattnets temperatur särskilt mycket på natten.
Och temperaturen på luften över vattnet sjunker inte heller.
Därför stiger luften över havet uppåt och ersätts med kallare luft från land.
Då blåser alltså vinden från land denna gång och kallas då för landbris.
Landbrisen är också nästan svagare än sjöbrisen.


Kallfront


En kallfront är kall luft som driver undan varmare luft,
i gränsområdet bildas då ofta moln och nederbörd.
Luftens temperatur är olika på olika platser på jorden.
Det finns stora områden med kall luft, och andra områden med varm luft.
Gränsen mellan dessa områden kallas för fronter, längs fronterna bildas ofta nederbördsområden.
Den varma luften tvingas uppåt på högre höjd och i kallfronten rör sig luften snabbare uppåt än i varmfronten. Därför ger kallfronten ofta häftiga regnskurar.


Varmfront


Även i varmfronten tvingas den varma luften upp på högre höjd.
Där avkyls den och varmfronten bildar moln.
Då får vi mycket ihållande nederbörd, den varma luften är dessutom lättare än den kalla luften.
Varmfronten är gränszonen mellan en kall och en varm luftmassa.


Fjädermoln


När en varmfront närmar sig visas tunna, trådiga såkallade fjädermoln på ca 10 km höjd.
Dessa moln består av iskristaller och bildas när de högre luftlagren längst fram på varmfronten börjar lyftas uppåt.
Typiskt för dessa fjädermoln är de små krokarna i änden på molntrådarna.
Fjädermoln kallas med ett annat namn för cirrusmoln.
Dessa moln ligger högt på himlen, vanligtvis mellan fem till tolv km höjd.
Om varmfronten fortsätter närma sig tätnar fjädermolnen och blir då slöjmoln.


Slöjmoln


Slöjmoln kallas också för cirrostratus och om fjädermolnen följs av en tunn vit slöja, som efterhand täcker större delen av himlen, är det ett tecken på att ett lågtryck och nederbördsområde är på väg.
När solen skiner genom slöjmolntäcket bryts ljuset i molnets små iskristaller.
Då bildas en s.k. halo, en ljusring som bildas kring solen.
Detta halo kan också vara ett tecken på nederbörd, troligen inom ett halvt dygn.


Böljemoln


Dessa moln består mest av vattendroppar.
Böljemolnen ligger oftast på ca 2,5-7 km höjd ofta ordnade i band på himlen.
Om de ser ut som tunna flak tyder det på vackert väder. Om det ser ut som tjocka flak tyder det på ostadigt väder.


Dimmoln


Statusmolnen består mestadels av vattendroppar och befinner sig på låg höjd, inte mer än 2,5 kilometer.
Dimmolnen medför ingen nederbörd, men kan precis som slöjmolnen orsaka halu.


Bymoln


Bymoln kallas också för cumulonimbus och består av vattendroppar eller iskristaller.
Dessa moln hör också till bland de låga och ligger på ca 2,5 kilometers höjd.
På sommaren när kontrasten mellan varm och kall luft skarp bildas bymoln.
Den nedersta delen av dessa moln består av vattendroppar, mellersta delen består av underkylda vattendroppar och toppen består av iskristaller.


Stackmoln


Stackmolnen kallas också för cumulusm...