Astronomi
12068 visningar
uppladdat: 2005-12-18
uppladdat: 2005-12-18
Inactive member
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare.
Kommentera arbete
Det finns miljontals stjärnor i vårt universum. En stjärna är ett mycket stort gasklot, mestadels bestående av väte. Skillnaden mellan en planet och en stjärna är att en planet inte kan lysas upp av sig själv vilket en stjärna kan.
Solen är en utav de miljontals stjärnorna i vårt universum. Solen är viktig för livet på jorden men samtidigt en ganska liten stjärna i jämförelse med andra stjärnor som kan vara flera hundra gånger större än solen.
Likheter mellan olika stjärnor är att de är klotformade och består av gaser, främst helium och väte. Inuti stjärnan är temperaturen 10-20 miljoner grader Celsius och det råder också ett oerhört tryck.
Stjärnor lyser med olika färg. Om t.ex. en stjärna har en temp. på 10 000 grader Celsius eller högre så är den vit. Det är alltså temp. som avgör vilken färg stjärnan har.
Stjärnor rör sig oftast tillsammans. När två stjärnor färdas i par så kallas de dubbelstjärnor och när tre stjärnor rör sig tillsammans kallas de trippelstjärnor.
Stjärnans liv
Stjärnan föds ur moln av stoft och gas som finns i rymden.
Detta sker genom att gravitationskraften börjar dra samman materien.
När den dras samman blir följden en högre temperatur som stiger.
Om temperaturen blir tillräckligt hög sätts de energigivande processerna igång vilka gör att stjärnan börjar lysa.
När stjärnan lyser pressas inte längre materien samman.
Stjärnan befinner sig nu i ett stabilt tillstånd som varar under en större del av hennes liv.
Vi antar att en stjärnas liv varar i hela 9000 miljoner år och samtidigt antar vi att vår sol har ca. 4500 miljoner år kvar att leva, alltså har den redan levt halva sitt liv.
När en stjärna blir gammal märks det genom att bränseförrådet, vätet, börjar ta slut.
Stjärnans liv beror på dess ursprungliga massa.
Det som är märkligt är att stjärnor med mindre massa lever längre än stjärnor med stor massa.
Kometer
Runt solen rör sig kometer tillsammans med bl.a. planeter, månar, klippblock och isberg.
En komet skiljer sig från en meteorid på många olika sätt; en komet rör sig i långsträckta ellipsformade banor från solsystemets utkanter mot solen.
Efter att solen rundats återvänder kometen.
En komet består mestadels av is och stoft och beskrivs som ett smutsigt isberg.
När en komet närmar sig solen smälter isen och vattnet förångas.
Meteorer
Meteorider är egentligen små asteroider, gränsen går vid cirka 100 meter i diameter.
Innan en meteorid krockar med jorden når den först atmosfären.
Den bromsas där av atmosfärens yttre skickt.
En friktion uppstår vilken gör att meteoriden värms upp och börjar glöda, detta gör det möjligt för oss att se meteorider, vilket kallas stjärnfall. Meteorider kan också kallas för meteoriter. Detta beror på att när en meteorid inte helt förgasas, utan träffar jorden i form av stenar eller järnbitar så kallas de meteoriter. Skillnaden mellan en meteorid och en komet är ganska stora.
Meteorider rör sig annorlunda än kometer. Kometer är uppbyggda annorlunda och mycket större än meteorider.
En meteorid kan vara uppbyggd av t.ex. stenar men också av annat material.
Asteroider
I solsystemet finns himlakroppar som är mindre än planeterna.
Dessa kallas asteroider och kan skilja sig allt från stora klippblock till enorma himlakroppar som är hundratals meter i diameter.
Mellan Mars och Jupiters banor rör sig de flesta asteroider.
När asteroider rör sig för nära Jupiter kan dess banor störas av den stora planetens dragningskraft.
Ibland kan detta leda till att dess bana kastas om.
Detta kan i sin tur leda att asteroider kommer i Mars eller Jordens banor.
Galaxer
En galax är en stor samling stjärnor.
När det är riktigt mörkt kan man se upp emot 2000 stjärnor på vår himmel.
Dessa tillhör vår galax Vintergatan.
Vintergatans form är som en diskus och den innehåller omkring 200 miljarder stjärnor.
Dess diameter är så stor som hela 100 000 ljusår.
Solen befinner sig omkring 30 000 ljusår från dess centrum. Hela galaxen roterar.
För att den ska rotera ett helvarv krävs det att det går 250 miljorner år.
I Vintergatan finns förutom stjärnor också nebulosor som är vidsträckta gasmoln.
Galaxer föreko...
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
Medlemskap krävs
För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.Kontot skapar du endast via facebook.
Källor för arbetet
Saknas
Kommentarer på arbetet
-
Inactive member 2006-04-23
BRa jobbat :D!
-
Inactive member 2007-12-10
Gött! ska ha prov på detta imo
Liknande arbeten
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
Källhänvisning
Inactive member [2005-12-18] AstronomiMimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5376 [2024-05-04]
Rapportera det här arbetet
Är det något du ogillar med arbetet?
Rapportera