Denna studie, som har en experimentell karaktär, handlar om högläsning i skolår 2. Syftet består i att ta reda på vad som skiljer starka och svaga läsares högläsning åt, samt att undersöka i vilken mån ett medvetet arbete med att göra en obekant text meningsfull kan påverka högläsningen och läsförståelsen i positiv bemärkelse. Dessutom vill jag ta reda på hur olika teorier om läsning kan redogöra för resultaten av ovanstående. För att uppnå dessa mål formulerades följande frågeställningar. (1) Vad skiljer starka och svaga läsare åt beträffande felläsningar och läsförståelse i deras högläsning av en obekant text? (2) Kan en vuxenledd preview-session (förberedande samtal) påverka felläsningarna och läsförståelsen i positiv bemärkelse? (3) Hur kan svaren på ovanstående frågor tolkas utifrån å ena sidan ett whole language-perspektiv och å andra sidan utifrån den nyare läsforskningen? Fyra barn, två starka och två svaga läsare, har deltagit i experimentet. I det första momentet har barnen högläst en obekant text samt återberättat texten muntligt. I det andra momentet har jag hållit en preview-session innan högläsningen. Samtliga högläsningar spelades in på band och har genomgått miscue-analys. Resultaten av det första momentet tyder på att det visserligen går att hitta väsentliga skillnader mellan de starka och de svaga läsarnas högläsning, men att det snarare handlar om kvantitativa än kvalitativa skillnader. Med det menas att skillnaderna inte kan karakteriseras i termer av strategival utan i stället som varierande grad av skicklighet i att avkoda ord. Resultaten av det andra momentet tyder på att en preview-session direkt kan påverka de svaga läsarnas högläsning och läsförståelse i positiv bemärkelse. Till sist visar denna studie att det inte finns någon anledning att upprätthålla en distinkt åtskillnad mellan whole language-traditionen och den nyare läsforskningen.The purpose of this experimental study was to investigate the differences between skilled and poor readers’ oral reading (in school year two) and to what extent teachers’ work with making unknown texts meaningful can improve children’s oral reading and actual comprehension. I was also interested in how different theoretical frameworks could explain the outcomes of this study. The following research questions were formulated: (1) What differences can be found between skilled and poor readers’ oral reading when looking only at their oral reading errors and comprehension? (2) Can a preview-session improve children’s oral reading and their comprehension of the text? (3) Can the answers to questions (1) and (2) be explained by the Whole language-movement and the modern science of reading? Four children, two skilled readers and two poor readers, participated in this experiment. In phase one they were instructed to read an unknown text and also to retell it orally. Phase two started with a preview-session of an unknown text and then it followed the same procedure as in phase one. All oral readings were recorded and later analyzed by using miscue-analysis. The results of the study show that it is possible to find significant differences between skilled and poor readers but also that these differences are quantitative in their nature. This indicates that differences can...
