Förmånsrättslagen har länge givit företagshypotek en hög prioritet vid konkurser. Näst efter konkursboets egna kostnader och panträtterna har de haft full återbetalningsrätt. Detta har inneburit att de lägre prioriterade fordringsägarna i många fall har fått se sina fordringar förverkas efter att innehavaren av företagshypoteksbrevet, oftast en bank, ta-git sin del av kakan. Många länder har under de senaste åren frångått detta system och 2003 beslutades att Sverige skulle göra likadant. Den nya lagens övergångsregler trädde i kraft 1:a januari 2004 och lagen i sin helhet 1:a januari 2005. Lagen om företagshypotek ersattes av lagen om företagsinteckning och har som syfte att ge en större skara ford-ringsägare chans till utdelning vid bolagskonkurser. Detta genom att inteckningen endast ger rätt till 55 % av företagsinteckningens nominella belopp som prioriterad utdelning, mot tidigare 100 % av företagshypoteket.Den kritik som riktats mot den nya lagen har varit att det blir svårare för företag att få tillgång till främmande kapital på grund av att bankerna har blivit mer restriktiva i sin långivning med företagsinteckningen som säkerhet. Dessutom har bankerna utvidgat leasing och factoringtjänsterna för att på så sätt kunna äga ett företags balansräkning som kompensation för sina försämrade villkor. Detta leder oss till frågeställningen: Kommer den nya förmånsrättslagstiftningen förbättra situationen för de fordringsägare som står sist i prioriteringsordningen, vid konkurs av dess gäldenär?Vårt syfte är att beskriva och förklara de konsekvenser som ändringen den 1:a januari 2004 av förmånsrättslagstiftningen kommer att föra med sig för de oprioriterade fordringsägarna.Arbetet är skrivet med fokus på de oprioriterade fordringsägarna. När det gäller lagändringen fokuserar vi på den del som handlar om ändringen från företagshypotek till företagsinteckning.Vår slutsats är att den genomförda lagändringen inte är en förbättring för de oprioriterade fordringsägarnas situation vid kon...
