Bakgrund och problem: Skolmåltidsverksamheten i Sveriges kommuner är i behov
av förbättring. I Torslanda stadsdel, i Göteborg, har ett förändringsarbete av
skolmåltiderna genomförts med ett lyckat resultat. Det ordnades i form av ett projekt
som kallades Torslanda Matprojekt. Författaren anser att det är viktigt att sprida
kunskapen om hur ett lyckat förändringsarbete kan genomföras.
Det kan eventuellt ha skett ett organisatoriskt lärande under projektets gång. Ett
förändringsarbete medför ofta ett visst motstånd, och det krävs resurser för att
förändra en måltidsverksamhet.
Syften: Författaren avser att beskriva hur ett eventuellt organisatoriskt lärande har
genomförts utifrån Senges idéer, vilket motstånd som har förekommit och hur och när
de övervanns, samt förklara hur de ekonomiska resurserna har blivit hanterade.
Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på projektets två första faser. Det som Lewin
benämner upptiningsfasen och förändringsfasen.
Metod: Författaren valde att använda sig av kvalitativa intervjuer. Sju intervjuer
genomfördes på fyra olika skolkök i Torslanda stadsdel, med kökscheferna samt
kökspersonal. Därefter genomfördes en intervju med den projektansvariga.
Empirin framställs i en sammanfattande version där den väsentliga informationen för
uppsatsen framgår.
Slutsatser: Personalen som var involverad i Torslanda Matprojekt har gått mot ett
organisatoriskt lärande. Det är mer tydligt inom vissa av Senges fem discipliner
jämfört med andra. Den disciplin som har utvecklats mest är teamlärandet, vilken har
förbättrat skolkökens samarbete sinsemellan och ökat arbetsglädjen. Motstånd har
förekommit i liten utsträckning, och har inte varit svår att överkomma. Det togs inte
någon hänsyn till de ekonomiska resurserna i upptiningsfasen och de utgjorde en
begränsande faktor under förändringsfasen.
Förslag till fortsatt forskning: Det...
