Första Världskriget

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Den 28 juni 1914 var det startskottet fِr kriget gick av. Det var nنr
ضsterrikes tronfِljarpar (Frans Ferdinand och hans hustru) mِrdades nنr de
var pه besِk i Sarajevo, nنra grنnsen till Serbien. Det var (troligen)
planlagt av slaviska nationalister, som dه hoppades pه att det skulle bli
krig, fِr att de trodde dه att de skulle fه ett eget rike till slut.
Regeringen i ضsterrike/Ungern anklagade regeringen i Serbien fِr att
mِrdaren och hans kamrater hade handlat med Serbiens regerings vetskap.
ضsterrikarna velade komma in Serbien och ta hand om mِrdarna, och dه ordna
en rنttegهng mot dem, men det gick dه inte Serberna med pه. Det gjordes
ocksه gنllande att Wien visste om mordplanerna men lنt det نndه hنnda fِr
att fه en orsak till att anfalla Serbien.

Greve Berchtold, ضsterrike/Ungerns dهvarande utrikesminister, skrev den 28
juli 1914: "Eftersom Serbiens kungliga regering inte pه ett
tillfredsstنllande sنtt har besvarat den not, som ِverlنmnats av
ضsterrike/Ungerns minister i Belgrad den 23 juli 1914, finner kejserliga
och kungliga regeringen det nِdvنndigt att skydda sina rنttigheter och
intressen och mهste i detta syfte tillgripa vapenmakt. ضsterrike/Ungern
betraktar sig fِljaktligen frهn detta ِgonblick vara i ett av krig med
Serbien."
Detta var fِrsta gهngen i historien som en krigsfِrklaring skedde
telegrafiskt.


Tyskland gav ضsterrike/Ungern sitt stِd, Tysklands generalstab tyckte att
kriget kom vid den bنsta tidpunkten och att det inte kunde komma lنgligare.
Ryssland bِrjade mobiliserade sig fِr att hjنlpa Serbien, detta ledde till
att Frankrike ocksه blev indraget i kriget. England tvekade om de skulle gه
med i kriget, men efter ett tag sه drogs de ocksه in i kriget.

"Svarta veckan" kallas det som var grunden fِr raseringen i Europa.

28 juli: Österrike/ungern fِrklarar krig mot serbien, ryssland hهller pه
att mobilisera deras arme.

29 juli: Tyskland fِrsِker ِvertala ryssland att omedelbart avbryta
mobiliseringen av deras arméer.

1 augusti: tyskland fِörklarar krig mot ryssland, och de franska arméerna
dras samman fِr att hjälpa ryssland.

3 augusti: Frankrike och tyskland föِrklarar krig mot varandra. Tyska arméer
bryter in i belgien (enligt deras Schlieffen-plan, de skulle gه igenom
belgien fِr att komma åt Frankrike, och nنr frankrike dه var slaget så
skulle de snabbt sنtta in alla sina styrkor mot ryssland).

4 augusti: Storbritannien och Tyskland fِrklarar krig mot varandra.

Alla lنnder anvنnde sig av nationalistisk propaganda, den var vنldigt
effektiv.
Miljontals med unga mنn tog frivilligt plats i arméerna med ett stort
leende pه lنpparna. Enligt de militنra experterna sه skulle kriget bara
vara i fyra veckor, men de hade vنldigt fel, istنllet fِr fyra veckor som
de sa så varade kriget i nنstan fyra år. Det fِörsta den franska armén
fِrsِkte sig på var att erِvra Lorraine, men tyskarna slog snabbt tillbaka
med vapenkraft.

Ute pه vنstfronten grنvde de stridande ner sig i skyttegravar, dessa
skyttegravar kun de strنcka sig نnda frهn schweiz och ut till nordsjِn.
Under de fyra هr som kriget varade sه tvingades fem miljoner soldater leva
i dessa skyttegravar. Bهda sidorna fِrsِkte fِrgنves bryta sig igenom. Det
fanns som ett ingenmansland mellan de olika skyttegravarna, ibland sه var
det flera kilometer brett, medans andra gهnger sه var det bara femtio meter
emellan. De ryska arméerna trنngde in i tyskland i ِstra europa. Det
slutade med ett ryskt nederlag efter att tysklland motarbetade anfallet. I
ryssland sه blev det en revulution 1917, och 1918 slِt de nya ryska ledarna
fred med tyskland. nنr kriget pه land blev ett skyttegravskrig sه fِrsِkte
bهde tyskland och storbrittanien fه ett avgِrande till havs. Tyskarna
sنnkte alla skepp som var pه vنg till storbrittanien med sina ubهtar och
brittern stoppade alla skepp som var pه vنg till tyskland. 1917 gick نven
USA in i kriget, orsalken till att de gick med i kriget var att det var
mهnga amerikanska skepp som blev sنnkta. USA hade dessutom gett lهn till
storbrittanien och fankrike, och om tyskland segrade sه var det en stor
chans att dessa lهn aldrig betalades tillbaka. I sin sista stora
anstrنngning pه vنstfronten 1918 sه misslyckades de med att tvinga fram ett
avgِrande. Den tyske kejsren tvingaddes abdikera och gه i landsflykt.
Klockan 11 den 11...