Droger

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

NIKOTIN
Nikotin är ett starkt gift och användes tidigare som ett gift mot ohyra. Nikotin påverkar alla celler i hela kroppen och effekten uppnås efter några få sekunder. Flera system i hjärnan spelar en stor roll för etablering av det fysiska beroendet:

¤ Vakenhet och stämningsläge påverkas, via ett alarmsystem i hjärnan.

¤ Belöningseffekt uppnås genom aktivering av dopaminsystemet i hjärnan. Detta system påverkas även av amfetamin, kokain, opiater, alkohol och cannabis.

Det psykologiska beroendet styrs av behovet att använda tobak för att varva ner och som ett motmedel till stress. Om de flesta personer i omgivningen är rökare blir den sociala delen av beroendet svårt att behandla.

18 procent av Sveriges befolkning röker. 26 % i åk 9 röker endast, 23% snusarendast, 22% båda.

Förutom nikotin innehåller cigaretter ca 4700 andra skadliga ämnen, varav 50 cancerframkallande. Även snus innehåller cancerframkallande ämnen. Snus innehåller betydligt mer nikotin än cigaretter, t ex innehåller en portion Generalsnus lika mycket nikotin som åtta cigaretter ( om cigaretten innehåller 1 mg nikotin)!!
Det finns närmare en miljon snusare i Sverige. 22 procent av den vuxna manliga befolkningen snusar och 2-3 procent av kvinnorna. Nikotinet i snuset drar ihop blodkärl, höjer puls och blodtryck, vilket kan vara en fara om patienten t ex. har en etablerad kranskärlssjukdom.

Tobakens skadeverkningar är omfattande. Sjukdomar orsakade av tobak går oftast inte att bota och kan inte bromsas mer än med rökstopp. 7000 svenskar dör varje år pga. rökning.

Snusandet är inte lika väl undersökt och vetenskapliga bevis för snusets effekter finns inte i lika stor utsträckning som rökningen. Det är dock i princip bara i Sverige som snusandet är etablerat. Rökningen förkortar livet med i genomsnitt 7,5 år och dessförinnan har sjukdom drabbat tobaksbrukaren i 5-7 år.
Passiv rökning dödar 500 personer/år i Sverige. Att sluta röka är den mest kostnadseffektiva behandlingen som finns.


ALKOHOL
Etanol (alkohol) är en enkel molekyl som genom sina fysikaliska och kemiska egenskaper påverkar alla kroppens cellmembraner. Alkohol kan därmed åstadkomma effekter och störningar på alla celler och organsystem i kroppen.

Längre tids alkoholmissbruk kan också leda till förändringar i hjärnans struktur som kan visualiseras med MRI (magnetkamera). I vissa fall leder långvarig alkoholkonsumtion till demensutveckling.
Huruvida alkoholdemens beror enbart på episoder av grav vitaminbrist, till följd av försämrat näringsupptag, eller har andra orsaker, som t ex genetiskt betingad känslighet eller neurotraumata, vet man ej med säkerhet. Kan leda till psykisk sjukdom t.ex schizofreni.

Det finns en hypotes om självmedicinering, vilken innebär att individer med psykisk sjukdom dricker alkohol för att lindra symtomen. Många psykiatriska patienter rapporterar detta men det har inte kunnat bekräftas i experimentella studier. Små mängder alkohol minskar ångesten, medan längre tids användande eller större doser istället ökar ångesten.
Alkoholberoende hos patienter med psykisk sjukdom försämrar prognosen.
Alkoholmissbruk/beroende är den näst vanligaste diagnosen efter depression, och förekommer i minst 25% av fallen av självmord.
Landet har höga alkoholvanor = hög självmordsstatistik.

Alkohol kan framkalla cancer, 25% av hals- och huvudregionen cancer p.g.a alkohol, resterande alkohol och rökning. 3% av all cancer enbart p.g.a alkohol.
Högt alkoholintag kan leda till skadliga effekter också på hjärnans kärl med ökad risk för slaganfall, såväl hjärnblödning som hjärninfarkt. En viktig underliggande mekanism kan vara alkoholens effekter på blodtrycket som är den dominerande riskfaktorn för båda dessa tillstånd. Andra möjliga mekanismer kan vara förändringar i koagulations- och fibrinolyssystemet direkt via effekter i hjärncirkulationen eller via embolisering (utslungning av blodproppar) från hjärtat i samband med rytmrubbningar.

Alkoholrelaterade olyckor står för en stor andel av den alkoholrelaterade dödligheten, framför allt när den uttrycks i form av förlorade levnadsår före 65 års ålder. På akutmottagningar kan alkoholpåverkan noteras hos 20-40% av de skadade personerna, nattetid rör det sig om upp till 80%.
I en studie av fallolyckor fann man att 53% av de skadade fotgängarna hade alkohol i blodet jämfört med 15% hos en köns- och åldersmatchad kontrollgrupp av icke skadade fotgängare från samma område. I en studie från Stockholm rapporterades att 50% av de skallskadade hade alkohol i blodet och att de genomsnittligt fordrade längre sjukhusvistelse.

"Naturliga experiment" i Sverige såsom införandet av stängning av systembutiker på lördagar samt strejk bland personal i alkoholhanteringen medförde en minskning av det anmälda våldet. Detta ger ytterligare stöd för sambandet mellan alkoholkonsumtion och våld.
Alkohol har en vä...