Krönika om lucia

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Har varit på lucia idag. Barnets dagis har i vanlig ordning, helst på årets stressigaste månad, arrangerat ett lussetåg med 16 yrvakna ledsna barn. Dessa stackars barn vill inte vara där. En liten flicka sitter på bänken stor-ulkandes, vilt påhejad av sina föräldrar. Mormor o morfar står sidanom med videokameran i högsta hugg. ( de var där redan 06,30, för att få bästa platsen)
Trauma för livet, stackars barn!
Detta tillåter vi år efter år, och var fasen är pedagogiken i det? Ja, säg det. Vårt barn fick vara stjärngosse, - ja, säger han, för mamma hittade inte tomtedräkten. Ungen såg framemot att få vara tomte, men de stressade föräldrarna väntade till sista stund, med att rota i jul-gömman och när de väl gjorde det, så var där ingen. Lusselinne hittade de däremot, men ingen strut. Ungen besviken, trauma för livet. Nu har grabben två strutar för pappa köpte en när mamma inte visste om det, och då hade hon varit inne i den lokala Ica-affären och köpt en. Stressade mammor och pappor gör oftast så. På tal om strutar, vem är de gjorda för? Förkrympta apskallar? Det stackars barnet fick hålla i den hela lusse showen för att den skulle bli kvar.
Fika ska man göra, efteråt. Dagispersonalen har bakat lussekatter och pepparkakor, de smakar mjöl, men ingen gnäller. Har någon en tjuga att låna mig? Jag har inga pengar med mig och vuxna får betala, barn är gratis, för en mjölig, torr lussebulle och en bränd pepparkaka. Jag skäms, betalar i eftermiddag, säger jag tyst till en ”fröken”. Pinsamt, men det stod inte på lappen om att det kostade pengar att titta på sina barn idag. Tänker i mitt stilla sinne: är det inte detta barnomsorgsavgiften är till för?
Stor killarna skulle inte gå lucia, men väl ha lite lussefirande för sina stressade heltidsarbetande föräldrar (kan vi inte hoppa över denna dagen?). Å där kommer de
– jasså du har hembakat, hrrrm., hur hinner du det? Som jobbar så mycket!
– Ja mitt barn har minsann bakat sina pepparkakor själv!
Ja där står vi, och försöker att vara så mammiga och pappiga som vi bara kan. Den ena överträffar den andra, samtidigt som vi vet att chefen är sur som fan på jobb. För att just vi, i årets stressigaste månad ska leva upp i sin föräldraroll på skolans lussevaka. Vi har inte tid! Fattar inte lärare det? Hur är det egentligen med lärarnas ungar? Sitter de stackarna där utan sina mammor och pappor på sin vaka i sin skola, och får se på hur alla vi andra bryr oss om våra barn? Lärare måste leva med en otrolig ångest över att vara en dålig förälder.
Föräldrar lider ständigt av dåligt samvete, ja nu pratar jag om riktiga föräldrar, för har du inte dåligt samvete så är du minsann inte en riktig förälder. Det är ett som är säkert. En riktig förälder är en som vaknar mitt i natten och kommer på att ungen ska på utflykt da...