Sambandet mellan redovisning och beskattning : Koppling eller frikoppling

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sedan den 1 januari 2005 gäller för Sverige liksom för övriga EU-medlemsstater att noterade företag skall upprätta koncernredovisning i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU-kommissionen. De redovisningsstandarder som antagits är IASBs IAS/IFRS med tillhörande tolkningar. Vidare är det upp till medlemsländerna själva om antagna IAS/IFRS även ska gälla på den juridiska personen. Sverige har ännu inte gett möjlighet för företag att använda sig av IAS/IFRS i årsredovisningen med motiveringen att de beskattningskonsekvenser det starka sambandet mellan redovisning och beskattning medför först bör utredas. Sambandet går att dela in i tre olika kopplingar, materiell koppling där redovisningsreglerna styr beskattningen, formell koppling där särskilda skatterättsliga regler påverkar redovisningen och frikoppling där redovisningen och beskattningen är fristående från varandra.Syftet med denna uppsats är att ta reda på om kopplingen mellan redovisning och beskattning kan bestå vid en internationalisering av redovisningsstandarderna. Undersökningen har genomförts ur två perspektiv, skatte- och redovisningsperspektiv, för att identifiera eventuella likheter och olikheter huruvida man anser att sambandet kan bestå. För att uppnå syftet genomfördes sex semistandardiserade intervjuer.I undersökningen framkom att skillnaden mellan skatte- och redovisningsområdet är knapp. Samtliga respondenter utom Skatteverket ansåg att en frikoppling inte är att föredra vid en implementering av IAS/IFRS. Respondenterna ansåg att god redovisningssed även i framtiden ska ligga tillgrund för sambandet mellan redovisning och beskattning.Respondenterna är eniga om att Sverige bör använda artikel fem i ...