Sverige har sedan början av 1900-talet haft en stark folkrörelse där det
ideella arbetet har varit en självklarhet. I dagens samhälle tyder mycket
på att de äldre folkrörelsernas organisationsprinciper förlorar mark. I
dess ställe har principer som centralisering och avlönat ledarskap kommit
att ta över allt mer. Uppsatsen syftar därför till att försöka analysera
hur det ökade ekonomiska inslagen i det "traditionella ideella
föreningslivet" påverkar utvecklingen av socialt kapital i samhället?
Teoretiskt har främst Putnam kommit att användas som anser att deltagandet
i frivilliga sammanslutningar utgör grunden för skapandet av socialt
kapital. Det sociala kapitalet är enligt Putnam även det "kitt" som bland
annat ligger till grund för en väl fungerande demokrati. Den empiriska
delen av uppsatsen har begränsats till att endast beröra den svenska
idrottsrörelsen och för att ytterligare avgränsa studien har en fallstudie
gjorts från basketrörelsen i Luleå. Resultaten av undersökningen är att ett
socialt nätverk som präglas av en hög grad av socialt kapital gör det svårt
att se några tydliga effekter av det ökade ekonomiska inslaget i
föreningslivet. Detta hänger bland annat samman med det problem som bland
annat Rothstein har påpekat med Putnams teori. Personer som väljer att
engagera sig i frivilliga organisationer har rent generellt redan sen
tidigare en hög grad av socialt kapital. Huruvida det sociala kapitalet
skulle vara lika starkt hos föreningsmänniskor utan deras engagemang går
dock att ifrågasätta. Förmodligen är chanserna större att ett stort
engagemang genererar en ökad tillit och förmåga att samarbeta än vad fallet
vore utan detta åtagande.
Studien visar dock, i enlighet med tidigare undersökningar, att de
ekonomiska inslagen i föreningslivet kommit att öka. Det torde således peka
på att det är svårare att rekrytera och behålla ledare och funktionärer
idag. Utifrån framför allt Putnams resonemang kring socialt kapital visar
det minskade föreningsengagemanget på en minskning av det sociala
kapitalet. Slutsatserna indikerar således att det är svårt att se några
tydliga effekter mellan det ökade ekonomiska inslaget och det sociala
kapitalet, sett på personer so...
