Hur har konverteringen till IFRS påverkat företagens redovisning?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Bakgrund och problem: I syfte att öka jämförbarheten mellan olika europeiska företag och att stärka de europeiska finansmarknadernas konkurrenskraft, beslutade EU år 2002 att alla medlemsländers börsnoterade bolag från och med 1 januari 2005 ska upprätta sin redovisning i enlighet IFRS. I Sverige har övergången i viss mån pågått under många år, då Redovisningsrådet i sina upprättande av rekommendationer hämtar mycket influenser från IFRS. Trots detta förutspåddes att införandet skulle innebära stora effekter. Det har både före och efter införandet pågått en livlig diskussion om de nya redovisningsstandarderna både i Sverige och internationellt. I takt med att de marknadsnoterade företagen publicerat sina första delårsrapporter efter konverteringen har det gått att utläsa vilka konsekvenser som de nya reglerna medfört. Syfte: Den här studiens syfte är att undersöka i vilken mån det uppstått några skillnader i företagens redovisning i och med övergången, från att följa Redovisningsrådets rekommendationer till att följa IFRS. Vidare syftar undersökningen till att lokalisera var i resultat- och balansräkningen dessa eventuella skillnader uppkommit. I uppsatsen ämnas också se huruvida bytet av redovisningsstandarder förändrat något av de vanligaste nyckeltalen. Avgränsningar: Endast företagen på Stockholmsbörsens O-lista kartläggs i uppsatsen. Tidsperioden är avgränsad till de två första kvartalen 2004. Metod: Denna uppsats är skriven utifrån en kvantitativ metod. En stor mängd data har samlats in från de bolag som är noterade på O-listans respektive hemsidor. Dessa uppgifter har därefter förts in i ett excelark och därefter bearbetats och analyserats, för att kunna ge underlag till att besvara den problemformulering uppsatsen är uppbyggd kring. Resultat och slutsatser: Totalt sett bland alla företag förekommer det vissa skillnader, dock är inte skillnaderna i alla olika poster statistiskt säkerställda. Skillnaderna som förekommer är även förhållandevis små. De största skillnaderna förekommer inom avskrivningar, resultat, immateriella anläggningstillgångar, eget kapital och balansomslutning. Vad det gäller nyckeltalen så förändrades soliditeten i princip ingenting medan räntabiliteten på eget kapital ökade från cirka 8 procent till ca 12 procent. För...