Den 1 januari 2005 trädde en ny redovisningsstandard ikraft som gäller inom EU för alla noterade bolag. De nya reglerna är influerade av den anglosaxiska redovisningstraditionen och har rättvisande bild som ett övergripande rättesnöre. För ett kontinentalt land som Sverige innebär detta en utmaning då landet varit präglat av ett mer legalistiskt synsätt företrätt av försiktighetsprincipen. Det nya synsättet öppnar för friare och mer subjektiva bedömningar och använder sig i större utsträckning av marknadsvärderingar. Förändringen har effekter på kvaliteten i redovisningen. En mer komplicerad redovisning är ett problem för normgivaren, producenten och användaren av redovisning. Syftet med denna uppsats är att ge en fördjupad bild av hur kvaliteten i svensk redovisning har förändrats efter införandet av verkligt värde-reglerna i IAS. En kvantitativt tolkande metod har använts. Vi har givit tolkning ett stort utrymme och vår metod bör karakteriseras som abduktion. Metoden har valts med hänsyn till vår akademiska bakgrund och syn på redovisningen. Ur kvantitativt perspektiv har tre stycken standarder med verkligt värde-regler undersökts, IAS 39-41. Där har vi studerat hur förändringen påverkat företagens resultat, eget kapital samt olika nyckeltal. De kvalitativa kriterierna i IASB:s föreställningsram för utformning av finansiella rapporter har också studerats och jämförts med de nya standarderna. Ur tolkande perspektiv har vi frångått de kvalitativa kriterierna och använt oss av ett utvidgat kvalitetsbegrepp. Detta begrepp kräver att vi rör oss utanför redovisningens traditionella område. Vi har därvid tagit hjälp av juridisk metodlära och moralfilosofi för att undersöka hur kvaliteten i redovisningen har förändrats. Vår undersökning visar att avseende IAS 40 har orealiserade värdeförändringar en stor resultatpåverkan för jämförelseåret 2004. Även eget kapital påverkas kraftigt för jämförelseåret. Rörelseresultaten för 2005 är till stor del hänförliga till orealiserade värdeförändringar. Studien av IAS 41 visar att flera nyckeltal påverkas i betydande utsträckning. Gällande IAS 39 visar vår undersökning på en ensidigt negativ påverkan på eget kapital för förvaltningsfastighetsbolagen på mellan en halv och åtta procent. Avseende de kvalitativa kriterierna visar vår undersökning att jämförbarheten och validiteten ökar vid en harmonisering med rättvisande bild. Däremot minskar begripligheten och verifierbarheten när komplexitetsgraden och subjektiviteten ökar. Gällande det utvidgade kvalitetsbegreppet innebär införandet av ett naturrättsligt anknutet begrepp i en positivistisk redovisningstra...
