Internprissättning av varuflöden - En fallstudie av några företag verksamma i Sverige

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Det finns flera olika möjligheter till prissättning. Det finns inte en enda teoretiskt korrekt eller allmänt accepterad metod. Vad är anledningen till att använda olika prissättningsmetoder och vilken metod är vanligast hos företag? Har det skett förändringar över tiden när det gäller val av prismetod? Det finns även olika motiv till att införa internprissättning i ett företag. Vad anser ekonomer, på företag verksamma i Sverige, vara det viktigaste motivet? Lyckas internprissystemet oftast uppfylla sitt syfte eller vilka negativa effekter kan uppstå?Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera företags internprissystem samt att diskutera dels motiv till att införa internpriser och dels åtgärder för att undvika negativa effekter. Cost-plus visade sig vara den klart vanligaste metoden hos fallföretagen. Förmodligen är cost-plus metoden så vanlig eftersom den är enkel och kan bidra till en rättvis vinstfördelning, vilket är viktigt hos våra fallföretag eftersom Skattemyndigheterna ställer krav på vinstfördelning mellan bolag inom en koncern. Som motiv till införande av internpriser framhöll många skattemässiga skäl samt att få in vinster till moderbolaget. De flesta av företagen anser att syftet uppnås. Problem som kan uppstå med internprissättning är att uppföljningen blir arbetsam, att internpriser måste elimineras i lagret samt att valutarisker uppstår vid hantering av internpriser i flera olika valutor. Vid en jämföring av vårt resultat med historiska studier kan det konstateras att både likheter och skillnader finns. Arvidssons samt Anderssons och Hanssons undersökningar visar precis som vår att en kostnadsbaserad internprissättning är det vanligaste. I de två historiska undersökningarna visade sig även marknadsbaserad internprissättning vara vanligt...