Det här är en undersökning av två läromedel i svenska för gymnasiet. Läromedlen riktar sig till de två olika typerna av gymnasieprogram, nämligen de teoretiska och de yrkesinriktade programmen. Den ovan nämnda uppdelningen av läromedlen är det relevanta i uppsatsen, som alltså jämför dessa två läromedel för att se vad som skiljer dem åt och vad som förenar dem. Ovanstående sker dels ur ett helhetsperspektiv, dels ur ett språkligt perspektiv vad gäller meningskomplexitet och författarröst. Helhetsperspektivet har undersökts utifrån typografi & layout, illustrationer, studieteknisk apparat och innehåll. Meningskomplexiteten har undersökts genom att jag har räknat antalet enkla respektive komplexa meningar. En enkel mening i den här uppsatsen innebär en mening som består av en huvudsats eller flera samordnade huvudsatser och en komplex mening innebär att den innehåller minst en huvudsats och minst en bisats. Författarrösten har jag undersökt genom att beräkna antalet adjektiv och substantiv samt att undersöka användandet av pronomen du, vi/oss och man.Analysen har bestått av såväl kvantitativa som kvalitativa undersökningar och det har visat sig i författarröstundersökningen att läromedlen är lika varandra i fråga om antal substantiv och adjektiv samt bruket av pronomen. Vad som däremot skiljer dem åt är t.ex. att det förekommer fler kontrollerande frågor i Bra Svenska A (yrkesprogrammens läromedel) i jämförelse med Källan språkbok (de teoretiska programmens läromedel). Jämfört med tidigare forskning visar de här undersökta läromedlen lägre siffror i alla kvantitativa undersökningar utom vad gäller LIX.Ur ett helhetsperspektiv är det Bra Svenska A som vinner därför att författarna lockar eleverna till läsning och kopplar alla delmoment till praktiska övningar och placerar dem i sitt rätta sammanhang. Ur ett kunskapsperspektiv har de båda läromedlen olika för- och nackdelar och en vinnare är inte lika lätt att kora. I Källan språkbok presenteras ett större utbud och en ...
