Gulagarkipelagen - och lägren

Inledning:
Jag valde att skriva om Gulaglägren eftersom människors grymhet alltid fascinerat mig och att jag var nyfiken på vad Gulagsystemet var.

Syfte/metod:

Jag gick till bibliotekets bokhylla för att söka efter ett intressant ämne som berör 1900tals historia. Jag fann Gudrun Perssons bok "Gulag". Sedan sökte jag efter artiklar om Gulag på Internet och fann information från Wikipedia och från en projektsida som berör kommunism och Gulag.
Under avsnittet "Sovjet blir en stormakt" i vår lärobok "Perspektiv på historien A" fann jag två sidor om Gulagarkipelagen. Jag har alltså jobbat utifrån fyra källor, med Wikipedia-artikeln som huvudkälla.

Problemframställning:

Hur var förhållandena i Gulagarkipelagens läger?

Resultat:

Gulag betyder "Huvudstyrelsen för korrektions- och arbetsläger" och är benämningen på ett system för arbets- och interneringsläger som påbörjades av Lenin och byggdes ut av Stalin i enorm omfattning. Gulags första läger startades 1923 på Solovkiöarna, i ett f.d. kloster.

När Stalin kom till makten såg han en möjlighet att skaffa fram arbetskraft till storslagna projekt som Vitahavskanalen, t.ex., men att dessutom göra sig av med fiender som kunde utgöra hot mot hans maktposition. I mitten av 1930-talet förfogade Gulag över mer än 1 000 000 interner.

1936-1938 har kommit att kallas "den stora terrorns år". Stalin och NKVD (Folkkommissariatet för inre angelägenheter) gjorde under dessa år stora utrensningar av både verkliga och inbillade fiender. Lägren blev mer skådeplatser för planmässiga avrättningar. Det stränga klimatet, avsaknad av lämpliga kläder och undernäring bidrog starkt till det stora antalet döda. I lägren var det mycket vanligt med tortyr, fysisk och psykisk misshandel, hot, ohygieniska förhållanden och svält, trots att dessa metoder officiellt sett var förbjudna.

Matransonen kunde bestå av 600gram bröd, 20gram socker, en halv liter tunn soppa och en matsked gryn, kallat kasja.

"Var 10:e dag fick fången bada och lämna in sina kläder för desinficering. Vid tvätten rakade man hår och skägg med maskin. Rakning med rakkniv eller -blad var förbjuden. Underkläder tvättades var 10:e dag. Mat- och promenadprivilegier kunde dras in som bestraffning. Tillämpning av detta regelverk var i praktiken dålig. Mycket ofta fungerade inte tvätt och badmöjligheter, varför bad begränsades till en gång i månaden och byte av underkläder till en gång per halvår. 10-minuters promenader inföll en gång i veckan." (Wikipedia 1.)

Ofta mördades människor genom att skjutas med nackskott eller hängas. De flesta var oskyldiga för de saker de anklagades för, som kunde vara att man hade "kämpat mot kommunistmakten eller förrått det sovjetiska fosterlandet". De flesta offren var bönder, kosacker, präster, militärer och politiker.

Fångarna utförde ofta tungt arbete, som kanal- och vägbyggen, järnvägar, järnmalmsbrytning och brytning av ädla metaller. "Ofta utfördes dessa arbeten i ett omänskligt klimat, i halsbrytande fart, utan moderna tekniska hjälpmedel och under uppsikt av brutala lägervakter. Svält och sjukdomar härjade i lägren, vilket inte minst drabbade de många barn och ungdomar som hade hamnat där genom att deras föräldrar utpekats som folkfiender." Som mest rymde hela Gulagarkipelagen 2,5 miljoner människor, och detta var i början av 1950-talet. Efter Stalins död 1953 stängdes många läger ner, Gulagarkipelagen började upplösas. Trots detta stannade många människor kvar, eftersom de inte hade något kvar att återvända till. Det finns ryska städer idag som utvecklats från de läger som legat där. (Det tysta landet.)

"Det fanns läger av olika grader. Utbildade experter, tekniker och vetenskapsmän med användbara kunskaper kunde på arbeta under någorlunda dragliga villkor. I andra änden av skalan fanns de beryktade lägren i gruvdistrikten vid Kolyma i östra Sibirien, där nästan alla fångar dög av köld, svält och hårt arbete." (Nyström). Nyström skriver även att "den höga dödligheten i lägren var ett problem med tanke på den viktiga roll som lägren spelade i den sovjetiska ekonomin. Det var därför nödvändigt att de ständigt fylldes på med nya fångar. Vanliga brottslingar och politiskt oppositionella, som dominerat de första lägren på 20-talet, räckte inte långt. På 30-talet fylldes fångtransporterna framförallt av bönder som mottsatt sig kollektiviseringen. Även mindre disciplinbrott i fabrikerna kunde sända en arbetare till mångårigt straffarbete för sabotage."(Nyström)

En man vid namn Sergej Koroljov var en av dem som arresterades under "den stora terrorn". Han hamnade i ett läger i Kolymaområdet, efter lång tids resande dit. I Koroljovs läger var dödligheten 30%. "Varje person av betydelse på institutet avrättades under 1937-1938, Koroljov hade tur som överhuvudtaget överlevde. Koroljov överlevde Gulag men förlorade alla sina tänder, bröt käken och fick hjärtproblem. Han var i lägret under fem månader och fick utföra kroppsarbete." Koroljov var en viktig rymdkonstruktör i Sovjet. (Wikipedia 2)

Under "den stora terrorn" dödades närmre 4,5 miljoner människor. Det motsvarar ungefär 4000 människor om dagen. Under de trettiofem åren (1917-1953) dödades cirka 20 miljoner människor. (G. Persson)

Avslutning/diskussion:

Det står helt klart att även om inte Gulag varit särskilt omtalat (åtminstone inte under min tid på jorden) så har det haft stora efterverkningar på världen. Man pratar mer om förintelsen dessa dagar, mycket förståeligt. Där mördades planmässigt 6 miljoner judar, homosexuella, handikappade, politiska motståndare med mera. Sovjets Gulag-system mördade runt 20 miljoner människor. Jag undrar varför detta knappt uppmärksammas? Kan det vara för att Sovjet ses som en av segrarna runt andra världskriget? Jag vet inte, men det känns konstigt att det inte uppmärksammats särskilt mycket.

Som fånge i Gulag hade man det lika svårt som i vilket koncentrationsläger i Tyskland under andra världskriget som helst. Man delade på små ytor, matransonen var precis så att man överlevde och hygieniska förhållanden var usla. Många av Gulaglägren låg i Sibirien, där permafrosten aldrig går ur marken. Som Nyström skrev, att skor var en bristvara varför många fö...