Anglofiering

Det svenska språket påverkas hela tiden utifrån andra kulturer och det var så vårt språk kom till överhuvudtaget, ifrån ett annat språk och har utvecklats sedan dess med nya låneord och regler, formuleringar mm.

Svenskan innehåller låneord ifrån språk som tyskan, turkiskan, franskan, engelskan och andra språk som finns i närheten av Sverige.

Idag så påverkas svenskan främst av engelskan p.g.a. dess stora utbredning på de flesta områdena i samhället.

När man tar in låneord direkt översatta ifrån engelskan i svenskan tar in man in en anglicism. Ordet har med de som ursprungligen talar engelskan, anglosaxarna. Ett folkslag som dominerar i Storbritannien och i Nordamerika, främst USA.

Anglicismen påverkar inte bara ord utan även menings uppbyggnad i meningar som innehåller helt igenom svenska ord, som t.ex. "han arbetar som en läkare" istället för "han arbetar som läkare", vilka ger två väldigt olika uppfattningar beroende på vilket av dem man säger.

Många av dagens svenskar använder engelska ord i sitt vardagsspråk eller anglicismer som t.ex. "printa", "live", "mejla", "dejta" och många fler, ord som liknar engelskan och fått svensk stavning och uttal.

Det är inte heller ovanligt att svenskar tänker ett ord först på engelska och sedan försöker att översätta det till svenska eller i vissa fall helt enkelt säga det engelska alternativt fråga personer i ens närvaro om en svensk motsvarighet till det engelska ordet.

Vad kan det här innebära för svenskans framtid?

Svenskan kommer överlag att bli mindre och mindre svensk, något som skulle hänt för eller senare ändå utan engelskans påverkan.

Mer och mer låneord kommer komma in och i längden kanske slå ut vanliga svenska ord som på ett eller annat sätt funnits i vår kultur i flera hundra år eller till och med tusen år tillbaka i tiden. 

En del språk som tyskan försöker förvara sig mot influens från andra språk genom att komma på motsvarigheter som likar det låneord som kommit in.

T.ex. så försökte de med att ersätta det franska ordet "parapluie" (paraply på svenska) med "regenschirm" som på svenska blir "regnskärm". "Parapluie" blir direkt översatt till svenska "mot-regn" vilket inte är lika lätt att för stå som "regnskärm".

Men varför lade tyskarna tid på det här?

Mycket troligt att det handlar om gammalt Frankrike hat och försöka motverka dess framfart genom att komma på egna motsvarigheter till...