Tron på Gud, ett psykiskt fenomen

Syfte

•          Gud existerar, inte...

Varför tror människor på Gud? En personlig och hjälpande Gud? Varför tror människor att en Gud kan gripa in i deras liv? Varför tror människor att de blir hörda av en Gud när de korsar sina fingrar, blundar och pratar till en vägg?

Själva tron är aldrig densamma, religioner och privatpersoner sinsemellan, men en sak finns gemensamt. De tror att det finns en högre makt. De tror på Gud.

•          Gud existerar, i våra psyken...

Finns Gud, finns inte Gud? Att man ska finna svaret på den frågan är inte målet med min undersökning. Mitt mål är att undersöka hur den frågan kan ställas av oss människor. Finns Gud, finns inte Gud? Jag ska undersöka vad det är som gör att vissa människor väljer att tro på Gud medan andra väljer att inte göra det. Existerar han över huvudtaget?

Min hypotes är att det rent existentiellt inte finns någon Gud, utan att Gud endast existerar i våra hjärnor. Tron på Gud kan enligt mig förklaras på följande sett: Neurobiologiskt, socialpsykologiskt, kognitionspsykologiskt, perceptionspsykologiskt, utvecklings- och inlärningspsykologiskt samt motivationspsykologiskt. Jag ska strax gå djupare ner och undersöka min hypotes.

Inledning

"Tror du på Gud?" frågar han henne. "Ja det klart jag gör, gör inte du?" frågar hon tillbaka. "Nej", säger han. "Men jag tror att någonstans, ute i rymden, att det svävar flygande tekoppar. De svävar runt någonstans därute. Det tror jag" säger han och vänder blicken upp mot himlen, sedan tittar han på henne. Hon ser helt stum ut. "Va?" säger hon, "det där vet jag att det inte är sant!". "Du kan inte bevisa att det inte finns" svarar han. Flickan blir tyst.

Nej, man kan inte bevisa att det inte finns saker. Hur kan man bevisa att någonting inte finns? Hur går det till? Bevis är ett bevis, och när man bevisar någonting så är det ett bevis på att någonting finns. Man kan inte bevisa ickeexistens. Människor som tror på Gud upprepar samma sak om och om igen mot en ateist, "bevisa att det inte finns någon Gud". Men tyvärr så ligger inte bevisbördan i den icke troendes händer, utan i den troendes. Har man någonsin kunnat bevisa att det finns en Gud? Nej. Har man någonsin kunnat bevisa evolution och naturvetenskap? Ja.

Ni som undrar, ja, jag är ateist och extrem natur- och evolutionist.

Material

Jag tänkte nu undersöka och bevisa att Gud endast existerar i våra psyken. Jag tänkte använda mig av metoden dokumentstudier och till min hjälp har jag Christer Fäldts lärobok i Psykologi för gymnasienivå samt ett antal böcker och tidningsurklipp. Jag valde denna metod p.g.a. det är mycket fakta jag behöver för att kunna bevisa min hypotes. Det räcker inte med introspektion eller intervjuer i det här fallet. Enkäter hade funkat, men jag har inte tillgång till det antalet jag behöver för en korrekt undersökning.

Resultat av dokumentstudier

(Här följer endast konkret fakta utan egna tolkningar och teorier)

Neurobiologiskt perspektiv

Den utvecklade däggdjurshjärnan:

Socialpsykologiskt perspektiv

Människor har behov av att känna samhörighet och gemenskap med andra. Bland vänner och familj är gemenskapen i vanligt fall stor. I denna primärgrupp är det extra viktigt för barn och ungdomar att känna sig hemma för att få sitt människovärde bekräftat. Om en människa däremot varken har familj eller vänner blir sekundärgruppen räddningen från en total ensamhet. (sid 154-155 Christer Fäldts lärobok i psykologi)

Christer Fäldt menar på att det finns en tendens till att gruppmotsättningar blir starkare i tider av osäkerhet, förvirring och hot. Grupperna sluter sig mera och gruppidentiteten betonas kraftigt. (sid 158 Christer Fäldts lärobok i psykologi)

Konformitet är ett annat viktigt begrepp inom socialpsykologin där det finns ett grupptryck på individerna att "följa strömmen" eller att ha "rätt" utseende och att inte avvika. (sid 161 Christer Fäldts lärobok i psykologi)

En av attitydens delkomponenter är den kognitiva komponenten som handlar om kunskap. Den innehåller viss kunskap som är kopplad till vissa tankar. Inget säger att kunskapen måste vara riktig. En attityd uppstår till stor del genom inlärning. Människor påverkas av den information som når oss, och människor i omgivningen förstärker även dessa, antingen genom att visa sitt gillande eller tvärtom. Det finns ett socialt tryck som antingen bevarar eller förändrar våra attityder, kanske genom att kräva att vi rättar våra tankegångar efter de normer som gäller. (sid 165 Christer Fäldts lärobok i psykologi)

Leon Festinger presenterade 1956 i sin bok, When Prophecy Fails, sin teori om kognitiv dissonans. Den säger att en människas kognitioner ibland står i konflikt med varandra genom att vissa uppfattningar motsäger andra. Kognitiv dissonans är obehaglig eftersom den leder till spänningar och problem. Därför försöker vi hela tiden upprätthålla balansen så att vi inte ska få dissonans. Vi gör det genom att t.ex. ändra vårt beteende eller våra uppfattningar.

Perceptionspsykologiskt perspektiv

Urvalet i perceptionsprocessen liknar försöket i att inte svikta i attityden så att det uppstår en kognitiv dissonans. Skillnaden är kanske bara att perceptionsprocessen sker på en mer omedveten nivå. Perceptionsprocessen gör att man bara tolkar och uppfattar vissa utvalda stimuli. Innan urvalet sker i perceptionsprocessen spelar flera olika faktorer in på vad vi kommer att uppfatta. Det kan handla om: beredskap, förväntningar, vakenhetsgrad, erfarenheter, kunskaper, behov, intressen, känslor och drifter. Detta kallas selektiv perception, den sker på omedveten nivå.

Frågan är om vi alls kan lita på våra sinnesupplevelser eftersom att det är så mycket som spelar roll i vad vi uppfattar. I vittnesförhör så är vittnen som upplevt brottet för en vecka sedan nästan helt värdelösa. Det är en helt annan sak om man frågar de på en gång än en vecka senare. Det beror på att minnen förvrängs med tiden. Vi skapar egna inre bilder och p.g.a. dessa inre bilder litar vi stenhårt på att våra inre bilder stämmer helt överens med verkligheten fastän de inte behöver göra det. Allt vi uppfattar har att göra med vårt urval och all perception blir inte medveten. Ibland kan det även vara så att man uppfattar helt fel saker.

(sid 91 Christer Fäldts lärobok i psykologi)

Motivationspsykologiskt perspektiv

Relevanta behov:

1. Behov av mening Vi har behov av att se en mening med livet. Mening med vad som händer och finna svar. Man pratar även om andliga och religiösa behov.

2. Behov av kunskap Vi människor har en intellektuell kunskapstörst. Ofta märks den egenskapen på personer som är någorlunda nöjda med livet, även harmoniska barn är väldigt frågvisa och hungrar efter kunskap.

"En person med en starkt överdriven drift att äta kan i grunden ha otillfredsställda behov av kärlek och närhet till andra." (sid 50 Christer Fäldts lärobok i psykologi)

Abraham Maslow har en teori om bristbehov. Där menar han att när behoven på någon nivå inte är tillfredställda har vi bristbehov. Bristbehoven hindrar oss i utvecklingen och gör oss "neurotiska" på det sättet att man försvarar sig, om man t.ex. har bristbehov på trygghet. Man kan fungera på ett neurotiskt sätt för att dämpa ångesten.

Psykiska störningar och hallucinationer

Människor med neuroser av tvångskaraktär är "vänner av ordning" och ofta pedantiska perfektionister. I grund och botten utvecklas neuroser för att komma i schack med sin ångest. När det handlar om tvångshandlingar och tvångstankar finns på djupet förbjudna känslor som hålls borta med ett bollverk av regler och spärrar.

En hallucination upplevs helt som verklig. Det är hallucinationer som uppstår i en psykos t.ex. Man har ingen sjukdomsinsikt alls bara för att man såklart inte vet att man har en vanföreställning, en hallucination.

(sid 251 Christer Fäldts lärobok i psykologi)

Utvecklingspsykologiskt och inlärningspsykologiskt perspektiv

Arv och miljö

Det finns flera olika teorier om arvet och miljöns påverkan. Det inlärningspsykologiska perspektivet inriktar sig mer på miljöns påverkan precis som det socialpsykologiska perspektivet som ser till påverkan av den sociala miljön.

(sid 10 Christer Fäldts lärobok i psykologi)

Småbarn/sexårsperioden:

Imitation och identifikation är mycket viktig för barnets sociala och personliga utveckling. Små barn imiterar vuxna och identifierar sig även med förebilder.

Tonårsperioden:

Förmågan till abstrakt tänkande kommer under denna period. Förmåga till att analysera och ställa sina egna teorier om hur världen fungerar tar sin början nu. Enligt E.H. Erikson kretsar ungdomens tankar kring vem man är, vilken plats har jag i tillvaron, kan någon älska mig? Osv. Han menar på att olika kulturer på olika sätt hjälper ungdomen att hitta förankring i livet.

Alla människor har en inre inlärningsprocess som kan ske både på medveten och omedveten nivå. Man reagerar på vad som sker i omgivningen och efter inlärningen kommer individens reaktionssätt att vara förändrat. Inlärning har att göra med erfarenheter och upplevelser. Vardagslivet är utan att man kanske tänker på det fullt av inlärda beteenden.

Den amerikanska forskaren Albert Bandura kom med teorin om modellinlärning som är en form av inlärning som bygger på imitation av förebilder fast mer åt egenskaperna som förebilden har. Man imiterar inte bara förebilden utan identifierar sig även med den. Då härmar man inte längre bara de yttre beteendena utan även hur personen tänker, vad den har för åsikter och även dess attityder. Forskare är eniga om att modellinlärning är viktig för identitetsutvecklingen och hur viktigt det är med bra förebilder för barn och ungdomar.

Inlärning av språk

Språket har ju med inlärningen att göra. Den mångsidiga Fredrik Lindström som bland annat sysslar med språkvetenskap analyserade språkets betydelse för människan och tillvaron utan språk i boken: Världens dåligaste språk. Han menar på att människan är den enda biologiska varelsen som vet om att hon är en biologisk varelse, (till skillnad från djuren). Språket är redskapet som egentligen bara var till för kommunikationen men det utvecklade även själva intellektet hos människan. "Först när man kan sätta ord på saker blir de realiteter i vår tankevärld", menar Fredrik Lindström. Han frågar sig även hur ett tänkande fungerar utan ord, hur man uppfattar tillvaron utan språk. Hur stor betydelse har språket för vår världsuppfattning? den är mycket större än vi kan föreställa oss, menar han.

Lindström berättar i sin bok om en pojke som levde i Frankrike i början av 1700-talet, som hade varit döv ända sedan födseln. En dag gick han för nära några ringande kyrkklockor vilket gjorde att han kunde höra för första gången i hela sitt liv. Denna händelse blev mycket omtalat och forskarna på franska vetenskapsakademien ville genast få svar på en mycket intressant fråga, nämligen: Har människor en medfödd föreställning om att det finns en Gud, eller är det bara ett påhitt vi lärt av varandra? Det visade sig att den tidigare döva mannen inte hade haft någon som helst föreställning om någon Gud trots att han gått i kyrkan med sin familj varje vecka.  Det visade sig även att han aldrig förstått att döden fanns och att man kunde dö trots att han sett anhöriga och släktingar dö och varit med på deras begravningar.

Fredrik avslutar sitt kapitel med att säga att människan utan språk som art är lik vilket annat djur som helst.

Kognitionspsykologiskt perspektiv

Schemateorin

Den franske psykologen Jean Piaget utvecklade ordet schema. Det är hans teorier om schemat som ligger i grunden för kognitiv terapi.

Vi människor vill alltid koda in saker så att de stämmer med vårt inre schema, vi förbiser saker och information som inte passar in. Vi kan t.o.m. hitta på (konstruera) saker som borde finnas enligt vårt schema, detta gäller även att förvränga minnen. Schemat hänger ihop med inlärning då schemat uppstår ur den.

Känsla av sammanhang

Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion Universitetet i Israel, har jobbat med ett projekt kallat: Hälsans mysterium. Det finns tre olika komponenter i "känsla av sammanhang", de är känsla av begriplighet, hanterbarhet och mening. Enligt honom utgör känslan av mening den största betydelsen för en god hälsa. Antonovskys frågeformulär som mäter det som han kallar KASAM, visade nämligen sambandet mellan hög känsla av mening och ett bra hälsotillstånd. Det verkade som att hög känsla av mening kunde dra med sig de andra komponenterna, och om man hade låg känsla av de andra 2 komponenterna utgjorde det inte en lika stor hälsofara som låg känsla av mening. Fast alla tre spelar ändå in i vårt hälsotillstånd.

Känsla av begriplighet mäter vår känsla av att förstå och vara förtrogna med den miljö vi lever i. Känsla av hanterbarhet mäter hur pass vi känner att vi kan hantera vår tillvaro, om vi känner oss hjälplösa eller känner att vi kan påverka.  Känslan av mening mäter hur vida vi känner att vi funnit en mening med det som händer, kanske genom att ha träffat goda vänner man har roligt med, en kärlek eller kanske en religiös tro. (sid 115 Christer Fäldts lärobok i psykologi)

Regression och förnekande

Två av Freuds försvarsmekanismer är regression och förnekande. Regression innebär att man går tillbaka i utveckling till en mer barnslig nivå. Detta kan förekomma i samband med kriser. Man kan inte hantera det som kommer och man går från förnuftigt och logiskt tänkande till helt ologiskt och barnsligt beteende. Förnekande är nästan samma sak som bortträngning fast här är man mer medveten om innehållet som kan hota en på olika vis.

Tidningsartikeln

Hur hjärnan fungerar biologiskt

Hörselskadade tror ej på gud

Placeboeffekten

Tron kan försätta berg

Identifikationen är ju som störst i ungdomsperioden och det är även därför som man påverkas extra mycket då.

Placebo effekten. När man tror på någonting, så funkar det. Varför? Perceptionsprocessen, det man förväntar sig är antagligen så starkt. Man tror starkt att det finns en gud, tror starkt att man ska bli hörd. Man har attityden att gud ska hjälpa en. Helt plötsligt så tänker man på saker som gud hjälpte en med. Ja men han lyssnade ju faktiskt! Omg! När man håller på att bli förälder så ser man konstigt nog bara massa barnvagnar runtomkring. När man tror på Gud så har man den inställningen och ser kanske saker som han har gjort. Får förklaringar på saker som händer genom sin tro. Tron förstärken den perceptuella förmågan till gudomliga företeelsen. Som tsunamis mord eller liknande. Tror man att "what goes around comes around" så ser man exempel på sådanan saker. Precis som att man identifierar sig i horoskop. Man väljer omdedvetet ut vidssa meningar bara för att man omedvetet vill att det ska stämma och funka, man tror på horoskop och astrologi.

Ta en egen teori om vår perception och intressen som gör att vi kan få helt fel bild av verkligheten. Vad är sant egentligen? Vad är det som vi egentligen ser? Hur ska vi kunna veta det? UV-strålning gör att vi ser allt i blått osc. Solen reflekterar. Våra egna bilder i våra psyken tror vi stenhårt på.

Till perception. En som är döv, fredlik lindström tar upp han som inte vet nåt om gud, språkets betydelse.

Ta upp din egen teori om hög känsla av sammanhang. Den som vet mindre kanske har h&o...