Miljöförstöring

Tjernobyl, Bhopal, Valdez och Three Mile Island får oss att tänka på miljökatastrofer som har inträffat på olika håll i världen. Alla de här katastroferna påminner oss om att miljön är hotad. Smutsig luft, växthuseffekt, förorenat vatten och giftigt avfall är bara några få av de saker jorden har drabbats av. Fem till sex procent av alla dödsfall i världen varje år beror på luftföroreningar. Många människor har försökt att göra något åt allt detta och problemen verkar nästan aldrig ta slut. En del har agerat offentligt för att göra sin röst hörd.

Det finns också organisationer som försöker att slå larm om de pågående miljöproblemen.

De tio värsta miljöförstörarna:

Orsaker

Global uppvärmning

Industriella framsteg var tänkta att göra livet lättare, och i vissa avseenden blev det så. Men det är just "framstegen" som har förvärrat miljöproblemen. De uppfinningar och förbättringar som industrin har gett oss uppskattas av de flesta, men det är oftast produkterna som framställs och vår användning av dem som har medfört att situationen har blivit värre. Människors nuvarande levnadssätt har förvandlat många saker som tidigare betraktades som lyxartiklar till "nödvändighetsartiklar". Den förorening som de orsakar kommer därför sannolikt inte att upphöra, så länge det nuvarande systemet består.

Till exempel har bilen gjort det både enklare och snabbare att färdas. Det är inte många som skulle vilja byta tillbaka till häst och vagn. Men trots det har moderna transportmedel bidragit till en mängd problem. Ett av dem är den globala uppvärmningen. Den kemiska atmosfärens sammansättning har förändrats av människor genom att vi har använt oss av uppfinningar som spyr ut miljoner ton gaser. Det är dels sådana gaser som är orsaken till växthuseffekten, som i sin tur bidrar till höjda temperaturer i atmosfären.

Under 1900-talet steg medeltemperaturen i atmosfären nära jordens yta med 0,74 ± 0,18 grader Celsius. Det är mycket sannolikt att det mesta av ökningen sedan mitten av 1900-talet beror på människans utsläpp av växthusgaser, men förmodligen har också naturliga fenomen som variationer av solaktiviteten kombinerat med vulkaner haft en liten värmande effekt från den förindustriella tiden fram till 1950 och en liten nedkylande effekt från 1950 och framåt.

Jordens höjda medeltemperatur kommer att orsaka ytterligare problem. Snötäcket på norra halvklotet har minskat. Antagligen kommer också nederbörden att öka och det kommer att leda till att det blir vanligare med extrema väderförhållanden, och på grund av klimatförändringar kommer sjukdomar som malaria, denguefeber och kolera att spridas.

Relativt troliga och tidiga effekter av måttlig uppvärmning

• Höjning av havsytan som en konsekvens av smältande glaciärer och uppvärmning av havet i takt med att den globala medeltemperaturen stiger.
• Betydande utsläpp av växthusgaser från smältande permafrost och döende skogar.
• Värmebölja, torka och översvämningar kan bli effekten av den ökade risken för extrema väderförhållanden. Den globala frekvensen av torka har redan fördubblats under de senaste 30 åren.
• Allvarliga konsekvenser för naturliga system som glaciärer, korallrev, mangroveträsk, arktiska ekosystem, alpina ekosystem, nordliga skogar, tropiska skogar, prärievåtmarker och naturliga grässlätter m.fl.
• Fler dödsfall, sjukdomar och skador på grund av värmeböljor, översvämningar, stormar, bränder, torka och ökning av vissa sjukdomar.

Mer långsiktiga och katastrofala effekter om uppvärmningen skulle fortsätta:

• Istäcket på Grönland och Antarktis smälter. Om inte uppvärmningen avstannar skulle detta kunna leda till början på en oåterkallelig avsmältning under de närmaste årtiondena, vilket skulle innebära en höjning av havsytan med 7 meter under några århundraden, vilket i sin tur kan leda till att många blir tvungna att flytta.
• Golfströmmen försvagas, byter riktning eller stannar av vilket leder till dramatiska effekter i Europa och med störningar av hela det globala havscirkulationssystemet.
• Katastrofala utsläpp av metan från töande permafrost och havsbottnar vilket leder till snabba ökningar av metan i atmosfären med påföljande uppvärmning.

Köttproduktionens miljöpåverkan

Köttproduktion är benämningen på en industri som framställer kött för vår konsumtion. Snabbväxande djurraser har avlats fram särskilt för att framställningen av kött ska bli effektivare, och för att man ska tjäna mera pengar. Exempel på sådan nötboskap är limousin, charolais och den extremt välvuxna belgisk blå.

 (Belgian blue)

När man ska odla mat till djuren som sedan slaktas och hamnar på vår tallrik, krävs det stora arealer åkermark. För en kost som innehåller kött krävs det 2300 kvadratmeter per person och år medan den vegetariska kosten endast behöver 1 500 kvadratmeter per person, och för den veganiska kosten behövs det bara 1000 kvadratmeter åker per person och år.

Negativt med Köttproduktionen:

• I medeltal förbrukas 28 kilokalorier fossilt bränsle per kcal animaliskt protein för humankonsumtion. För nötkött och lammkött var förhållandena 54:1 respektive 50:1 kcal protein per fossil energi. Sädesslag kräver ca 3,3 kcal fossilt bränsle för varje kcal vegetabiliskt protein.
• Varje kilo nötkött förbrukar 100,000 liter vatten om man räknar in produktionen av foder.

Växthuseffekten

En gång i tiden gjorde en viss process liv möjligt, den processen kallas växthuseffekten, utan den skulle jordens medeltemperatur vara -18 grader och vatten skulle bli till is. Växthuseffekten värmer upp jorden, men människans inblandning har ställt klimatet i obalans och det hotar nu en del av livet på jorden, t.ex. är mer än åtta hundra arter och underarter av olika livsformer nästan utrotade. Värmen bildas när långvarig strålning hindras från att lämna jordens atmosfär på grund av så kallade växthusgaser. Växthusgasernas växthuseffekt beror på att de släpper in solljus, som i sin tur värmer upp vattnet och marken på jordens yta. Värmen från solljuset blir sedan instängd för att den inte kan stråla ut i rymden igen som infraröd strålning eftersom växthusgaserna delvis absorberar den. Effekten blir att jordens temperatur stiger tills dess att en ny jämviktstemperatur uppnås.

De viktigaste växthusgaserna:

• Freoner
• Koldioxid (förbränning, vulkaner, nedbrytning av biologiskt material)
• Kväveoxid
• Metan (Avföring och urin från människor och djur, oförbränd naturgas.)
• Vattenånga
• Ozon

Försurning

Försurning innebär att sura ämnen tillförs marker och vattendrag i högre takt än de bortförs eller neutraliseras. Sveriges största källa till försurning är förbränning av fossila bränslen, som innehåller kväveoxider och svaveloxider som försurar mest. En stor del av dessa ämnen förs med vindarna från land till land.

Försurningens konsekvenser

När försurande föreningar faller till marken med regnet som våtdeposition eller bundna till partiklar och gaser som torrdeposition, och det sura nedfallet överskrider miljöns toleransgräns, kan ett ekosystem med tiden förlora sin neutraliseringsförmåga nästan helt och hållet. Då blir också sjöarnas vatten onaturligt klart, allteftersom plankton och andra typer av mikroskopiskt liv dör. Fortplantningen bland vattendjur förhindras eller upphör. Aluminium och andra metaller, som normalt förekommer i oskadliga föreningar, frigörs också ur jorden i giftig form. Aluminium angriper fiskarnas gälar och gör det svårt för dem att andas och slutligen kvävs de.

Skogsskövling

Skogsskövlingen har ökat i alarmerande takt under de tio senaste åren, och i de tempererade zonerna har tre fjärdedelar av skogarna och hälften av de tropiska skogarna redan gått förlorade. Mellan 150 000 och 200 000 kvadratkilometer tropisk regnskog förstörs årligen, vilket motsvarar hela Uruguays storlek. Men om man räknar med hela världens skogar, som innehåller nästan hälften av världens markbundna kol, förlorar vi 10 miljoner hektar skog - en yta större än hela Ungern. Upp till en femtedel av alla utsläpp av växthusgaser kommer från avskogningen. Det är mer än från väg-, luft-, järnvägs- och sjötransporter kombinerat. Avskogning är både en orsak till och ett resultat av klimatförändringarna.          

När man skövlar skogar släpps växthusgaser ut och mängden koldioxidabsorberande träd reduceras, den är alltså dubbelt skadlig.

Avskogningen står för upp till tjugo procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Men det är en liten siffra jämfört med vad som fortfarande finns lagrat i skogarna.

Det är värt att notera att ett hållbart skogsbruk inte bidrar till klimatförändringarna, eftersom nya träd planteras för vart träd som fällts. Men kalhuggning och förvandling av skogsmarker till urbana miljöer eller odlingsmarker är mycket negativt för klimatet.  

Skogsskövlingens konsekvenser:

• Näringsämnena riskerar att lakas ur eftersom träden har en skyddande funktion för jorden och när de försvinner blir marken naken. Det här är speciellt allvarligt i de områden där markskiktet är tunt. Jorden blir sämre som åkermark vilket gör det nästan omöjligt att öka effektiviteten i jordbruket.
• Det kan i värsta fall leder det till att området förvandlas till öken. Just nu tillväxer öknen starkt i länderna söder om Sahara, angränsande till Kenya. Människorna som bott där tvingas flytta till andra områden för att undvika brist på mat, som i sin tur kan leda till död.
• Träden binder också jorden. När de försvinner ökar risken dramatiskt för jordskred och liknande, liksom risken för översvämningar i regnperioder och uttorkning under torrperioder. 
• De minskade skogsarealerna kan också långsiktigt påverka klimatet genom att atmosfärens sammansättning ändras. Träden har funktionen att de absorberar koldioxid. Om det blir mindre skogar absorberas mindre koldioxid och det gör växthuseffekten värre.

Radioaktivt avfall

När man inte längre har någon nytta av radioaktivt material, kallas det radioaktivt avfall. De olika kategorierna av radioaktivt avfall kallas låg-, medel- och högaktivt.

Lågaktivt avfall

Kärnkraft, industri och sjukhus är exempel på sådant som avger lågaktivt avfall. Det lågaktiva avfallet utgörs av bland annat driftavfall i form av sopor, skyddskläder, kasserade verktyg, luftfilter eller rivningsavfall, och det kräver inga stora säkerhetsåtgärder och ingen strålskärmning. Det lågaktiva avfallet måste förvaras 20-40 år innan det är helt säkert.

Medelaktivt avfall

Medelaktivt avfall utgörs i första hand av filter- och jonbytarmassor som används för att fånga upp radioaktiva ämnen ur reaktorvattnet på kärnkraftverken. Det medelaktiva avfallet kräver ingen kylning, men det har högre strålningsnivå än det lågaktiva och måste därför omges med en strålskärm av betong eller stål.

<...