Ekonomi

Ekonomi

Ekonomi betyder hushållning. Man måste hushålla med de resurser som finns. Sin egen ekonomi är beroende av omvärlden.

Självdeklaration lämnar man in senast den andra maj till skattemyndigheten. I den står alla de inkomster man har haft under det senaste året. Om man har betalat för mycket skatt får man en skatteåterbäring,det menar att man får tillbaka pengar. Om man däremot har betalat för lite skatt måste man betala in pengar s.k. kvarskatt.

Nettoinkomsten som är bruttoinkomsten efter skatteavdraget, är den lön man får efter att man har jobbat. Den tillgängliga inkomsten är nettoinkomsten plus eventuella bidrag (t.ex. socialbidrag). Den tillgängliga inkomsten ska räcka till alla sina utgifter. Bruttoinkomsten är sin lön innan skatteavdraget.

Om man gör ett lån på en bank måste pengarna betalas tillbaka efter en viss tid. Det kallas för att amortera. Man måste också betala ränta för att man lånar pengar. Räntan är en viss procent utav så mycket pengar man har lånat. Om man betalar mycket utav lånet varje månad blir det färre gånger man ska betala och man sparar pengar.

Moms (mer omsättningsskatt) är skatten som sätts på olika varor. Det är för att staten ska få in pengar. Det är olika hög moms på olika varor.

Det är bra att skriva ner alla sina inkomster och utgifter i en förteckning under året. Då kan man få en överblick över sina pengar och på så sätt få mer kontroll över dem. En sådan förteckning kallas för budget.

Företagens ekonomi

Det finns vissa produktionsfaktorer för att man ska kunna starta och driva ett företag. Dessa faktorer är arbetskraft, material, realkapital, kunskap och pengar.

• Arbetskraften är de personerna som jobbar på företaget. Det kan vara t.ex. gruvarbetare eller ingenjörer.
• Material är råvarorna som företaget måste köpa in för att kunna tillverka en viss vara.
• Realkapital är fabriken/lokalen, verktygen och maskinerna som behövs för att man ska kunna producera varan. Det kan vara allt från pennor och sudd till stora borrmaskiner.
• Kunskap (know-how) behöver arbetskraften när de ska hantera vissa maskiner o.s.v. Om produkten är komplicerad måste personalen ha ännu mer kunskap.
• Pengar behövs för att köpa arbetskraft, material och realkapital. Denna produktionsfaktor kallas också för finanskapital.

Intäkter är inkomsterna man får in från sitt jobb och kostnaderna är utgifterna. De måste gå ihop så att företaget kan gå i vinst. Om inte företaget går i vinst, och kostnaderna är större än intäkterna, går företaget i förlust. Om företaget går i förlust flera gånger går det så småningom i konkurs. Då måste de lämna ifrån sig sin egendom, och den fördelas på de fordringsägarna som lånat ut pengar till företaget.

Monopol, Oligopol och konkurrens

När flera företag som säljer samma/likadana varor försöker de få så många egna kunder som möjligt. De måste marknadsföra sin vara. Detta kallas för fri konkurrens. På vissa marknader finns det bara några företag. Detta kallas för oligopol. En negativ sak med oligopol är att företagen kan komma överens om ett högt pris de ska ha på varan. Det kallas för priskartell. För att kunden då vill ha varan måste den betala ett för högt pris. Att göra en priskartell är förbjudet enligt lag. Vissa företag har ingen konkurrens t.ex. Systembolaget och Apoteket. De är monopol. I Sverige ägs alla monopol av staten.

Olika ägandeformer

Den vanligaste produktionsformen i Sverige är privata företag. Skillnaden på storleken kan vara stora. Från en ensam företagare till stora företag t.ex. Sony Ericsson. Olika former av privata företag är aktiebolag, handelsbolag och enskild firma. I ett aktiebolag säljer man aktier. Köparen av aktierna köper då en del av företaget.

Den får ta del av företagets vinster och förluster. Ett handelsbolag ägs av flera personer tillsammans och en enskild firma har bara en ägare.

Kooperativa företag startades från början av flera människor. Det var för att de skulle få billigare varor. Exempel på sådana företag är KappAhl och Coop Forum. Många jordbrukare driver också kooperativa företag.

Företag som ägs av stat, kommun och landsting kallas för offentligt ägda företag. Det handlar ofta om tjänster. Staten äger bl.a. SJ och Systembolaget.

Marknaden

Marknadsekonomi är mötet mellan köpare och säljare. Utbud och efterfrågan styr priset på varan. Utbudet är hur många produkter det finns. Efterfrågan är hur många som vill köpa varan. Om utbudet är stort minskar efterfrågan och tvärtom. Man brukar visa detta med en efterfråge- och en utbudskurva. I ett sådant diagram kan man se vart priset på varan hamnar.

Efterfråge- och utbudskurva
Ibland kan vi vara beredda att betala ett högre pris på en vara. Det beror på att utbudet är litet och efterfrågan hög. Då måste kunderna bjuda över varandra för att få varan och priset blir högt. Det kan också vara så att man vet att det höga priset på en vara sponsrar något bra t.ex. en klassresa. Om ett företag har monopol på en vara man måste ha kan priserna också vara höga.

Ekonomiska system

Det finns två olika sorters ekonomiska system: kapitalistisk marknadsekonomi och socialistisk planekonomi. Det finns blandekonomi också och det är en blandning av de olika systemen. I kapitalistisk marknadsekonomi bestämmer marknadskrafterna vad som ska produceras. Alla företag är privatägda och de konkurrerar med varandra. I socialistisk plan- ekonomi bestämmer staten priset på varorna och lönen till arbetskraften. De äger också alla företag. Staten lägger upp en flerårsplan på hur mycket som får produceras.
Detta gör att det kan bli för mycket av en vara och också för lite. Kuba är ett exempel på de få länder som har kvar det systemet. I blandekonomi har man båda systemen och det har de flesta länder. Sverige har blandekonomi, där staten bl.a. äger SBAB och Apoteket. Vi har också privatägda företag som konkurrerar med varandra bl.a. Volvo och Saab. Sociallagstiftning och offentlig verksamhet kan på olika sätt kontrollera marknadsekonomin.

Inflation och deflation

När det blir inflation i landet beror det på:

Inflation är när allmänna prisökningar gör så att pengarna minskar i värde. Det betyder att man får lika mycket varor och tjänster för mer pengar än innan. Om inflationen är högre än bankräntan minskar pengarna på banken i värde. Det är då bra att låna pengar. För att stoppa en inflation kan man sätta löne- och prisstopp, men det är bara en kortvarig lösning. Riksbanken kan höja reporäntan och man kan införa tvångssparande. Motsatsen till inflation är deflation o...