Medicinsk Artikel - Ormgift

Medicinsk Artikel - Ormgift

Det har ofta sagts att ormar har utvecklat världens dödligaste vapen, helt på egen hand. Deras gift är något av det mest komplicerade som evolutionen eller något djur någonsin har skapat, och har förbryllat forskare i alla tider. Men nu vet man mer och det jobbas på att hitta fler sätt att använda det, ibland, dödliga giftet på.

Bakterier från början

Ormar är bland de äldsta former av djur som lever på vår jord. De har en klar nackdel, då de inte har några ben alt. fenor att ta sig fram med över marken eller i vattnet. De kan alltså inte färdas med samma hastighet som många av deras byten gör.  Så för att kompensera sin hastighet och för att minimera risken för skador på deras kroppar, utvecklade vissa ormarter en giftproduktion. Man tror att giftet från början var bakterier som hjälpte till att sköta nedsmältningen av maten.[1] Men det är ingenting man kan veta med säkerhet.

Tusentals enzymer

Ormgift bildas i speciella körtlar bakom ormens ögon där giftet samlas, men en australiensisk forskare har hittat tecken på att olika delar av giftet skapas i nästan alla delar av ormens kropp[2]. T ex: giftet Crotamin, som bildas i ormens bukspottkörtel, hjärta, lever, hjärna och njurar. Eller giftet BNP, som bildas i ormens hjärna. Dessa olika preparat samlas i ormens huvud i väntan på att användas.

Ormarnas gift är en komplex blandning av enzymer och proteiner. De flesta enzymerna är inte giftiga i sig medan andra är dödligt giftiga. De flesta enzymerna hjälps åt för att göra giftet så effektivt så möjligt.

Olika sorters gift

Giftet hos olika ormar brukar delas in i tre olika huvudgrupper; nervgift, blodgift och cellgift[3]. Dessa gränser är flytande då ormars gift oftast innehåller alla dessa komponenter. Somliga arter har mer av det ena giftet än det andra.

Cellgift

Cellgift, som finns hos bland annat skallerormar, fungerar lite på samma sätt som magsaften gör hos oss. Giftet ger sig på cellerna direkt och bryter ner muskler och framförallt musklerna i hjärtat, så att offret dör av att hjärtat inte klarar av att pumpa längre. Efter ett bett av till exempel skallerormar så får man ofta lemmar som blir vanställda efter giftets nedbrytning, ibland så illa att de t.o.m. måste amputeras.

Blodgift (Homotoxicity)

Blodgift kallas också haematoxiner och finns bland annat hos Lansormarna i Sydamerika och hos Puffaddern i Afrika. Blodgift är det mest plågsamma giftet att få in i kroppen[4], och kan fungera på två olika sätt, båda är läskigt effektiva: Det ena sättet är att giftet påverkar de röda blodkropparnas koagulationsförmåga så att det bildas blodproppar i hela blodsystemet, i klartext så stelnar blodet i offrets ådror, detta medför död då blodet inte kan få ut syre till cellerna.

Det andra sättet är att giftet attackerar och förstör blodkärl och de röda blodkropparna, vilket medför att offret dör av många och allvarliga inre och yttre blödningar.

Nervgift (Neurotoxicity)

Nervgiftet kallas alternativt för neurotoxiner. Det är den allra dödligaste formen av gift och det bärs oftast av olika former av Taipaner, Kraiter, kobror och mambor. Många av dessa arter tillhör världens absolut giftigaste ormar[5]. Neurotoxiner eller nervgift påverkar det centrala nervsystemet och hjärnans synapser, ändplattorna mellan en nerv och en muskel. Väl vid ändplattan kan giftet verka på två olika sätt. Det första sättet är att giftet blockerar ändplattan, vilket hindrar impulser att nå musklerna. Impulserna från hjärnan, som säger till hjärtat att slå eller lungorna att andas blir blockerade och kan inte komma fram, vilket betyder kvävning för offret. Giftet kan annars också tränga sig in i själva nervänden och "översimulerar den". Alltså bilda så många impulser att hela systemet överbelastas och kollapsar[6]. Detta gör att offret till slut inte kan röra sina muskler och dör i kvävning och hjärtstillestånd.

Dödligt gift kan bli livräddare

Även om ormars gift kan vara dödliga för oss människor, så finns bra botemedel och om man får det i tid så kan man i de allra flesta fall bli helt frisk igen. För att få ihop giftet så samlar man in olika ormar och får dem att bita i en burk genom ett tunt gummilock som ska föreställa hud, så de pumpar in giftet ner i burken. Av giftet kan man sen skapa ett botemedel som kallas serum. Serum får man fram genom att man sprutar in ormens gift i svaga doser i hästar så att deras vita blodkroppar börjar producera antikroppar, för att bryta ner giftet[7]. Man tar sen lite av deras blod som innehåller antikroppar och sprutar in i vårt blodsystem, vilket gör att giftet blir besegrat. Därför är det viktigt att man vet exakt vilken art man har blivit biten av, så att man får rätt serum, annars blir motgiftet helt verkningslöst.

Många forskare jobbar nu med att hitta nya medicinska möjligheter för ormarnas gift. Ett exempel är giftet Kallikrein, en substans som förstör blodets koaguleringsförmåga. Det hoppas man kunna använda i behandling av blodproppar. Eller Crotamin, som bryter ner muskler och vävnad, kan kanske användas mot tumörer[8]. Men att undersöka olika ormgift är ofta hopplöst, då de allra flesta är oerhört komplext uppbyggda. Där olika ämnen är verkningslösa utom vid en...