Raderad (Originaltitel är ”Erased”)

Tempoväxlande thriller

Titel: Raderad (Originaltitel är "Erased")

Författare: Nick Gifford

"I want to play mind games with you. I want to force you to doubt everything and then, when at last you feel sure, I want to pull the rug out from under your feet. Again." - Nick Gifford

Engelsmannen Nick Gifford, som egentligen heter Keith Brooke skriver böcker som kan beskrivas som en blandning av skräck och sci-fi och använder namnet Nick Gifford som något slags författarnamn, vet dock inte varför. Han har gjort väldigt många böcker och noveller som jag skulle vilja läsa, som t.ex. Incrubus och The Accord. Texten där uppe är ett citat från hans hemsida.

Den här är en ganska vrickad historia som handlar om en vanlig blondhårig pojke som heter Liam Connor som är en av lärarnas favoritelev i klassen. När han kommer hem från skolan med tåget en lugn och varm fredagskväll förväntar han sig att hans föräldrar ska vara hemma. Hela huset är förstört, hans föräldrar är spårlöst försvunna och grannarna vet inte ens vem han är. Han tror att han är en vanlig pojke som har en vanlig familj, men han vet inte att hans liv blir raderat efter nästan varje dag.

Liam går på internatskolan NAST som är en akademi för speciellt talangfulla, för att hans pappa är diplomat och därför sätter Liams pappa in honom där. Han märker efter ett tag att det är något konstigt med skolan, och han tänker ta reda på det. Men det han inte vet är att andra personer försöker stoppa honom, farliga personer.

Hans pappa som han inte vet mycket om jobbar med ett topphemligt jobb och om han skulle säga det till Liam så skulle han vara tvungen att döda honom. Och hans mamma, som han tror han har känt i hela sitt liv vet han inte heller helt säkert, men han tror fortfarande att han lever ett normalt liv.

Boken utspelar sig i England i staden Norwich och vilket år det är får man riktigt inte veta, men det är i alla fall i nutid.

Den här boken är till för alla som någon gång bara vill rymma ifrån allt och alla i sitt liv, och det är en ungdomsbok men vuxna kan även läsa den.

Jag tycker att det här är en väldigt bra bok för att den är tempoväxlande, men det är samtidigt en tänkarbok. Början är lite tråkig, men sen efter bara några sidor börjar det bli mycket mer spännande och dramatiskt. När man läser den tycker man den är förvirrande men man vill ändå inte sluta läsa boken. Den här boken är speciell, därför gillar jag den.

Den här boken skulle inte kunna hända på riktigt, för att det är som en slags sjätte sinne bok, om man inte nu tror på det som jag inte gör. Det är inte direkt monster och robotar i boken, men en del personer skulle inte kunna finnas på riktigt. Först när jag läste den trodde jag det var en vanlig bok, sen blev det plötsligt till en deckarbok, och sen blir det en Harry Potter liknande bok.

Liam gör rätt med att försöka fly från allting, jag skulle också göra det om jag gick på en sjuk skola som lägger droger i maten. Och det är inte varje dag man får höra att man har speciella talanger som kan göra världen bättre och göra folk starkare, som Liam fick höra.

Budskapet i boken är nog att man inte kan lita på allt och alla, och att man måste våga chansa. Det var det som var problemet med Liam, att han litade på nästan alla personer och till slut blev det bara fel.

Citatet som handlar mest om Liams svårigheter i livet: " Det var som en rysk docka. När du öppnar dockan hittar du en annan, något mindre, inuti den första. Och inuti det finns ännu en. För Liam var det tvärtom. Han var där inne, omgiven av lager på lager. Så fort han lyckades ta sig igenom ett lager så hittade han ett nytt.

Men tänk om han skulle försöka åt andra hållet. Vad skulle hända om han grävde djupare?

Nackdelen är bara att det känns som man har missat något när man läser boken, och det kan bli lite rörigt. När någon pratade så hade han inte talstreck, utan kolon men det störde mig inte alls, bara det skulle bli snyggare med talstreck.

Jag blev väldigt nöjd med mitt...