Projekt Kokbok

Projekt Kokbok

- en rapport av Andreas Danielsson och Adam Johnsson

1.0 Sammandrag

Detta är en rapport som sammanställts som en avslutning på kursen "Projektarbete". För att genomföra kursen valde vi att skapa en digital kokbok. Målet med projektet var att skapa en kokbok som är enkel att använda, vara snyggt designad, innehålla recept på goda maträtter som dessutom är enkla att tillaga. Du kommer i den här rapporten bland annat få läsa om hur vi kom fram till att göra en kokbok, varför vi främst riktat oss till ungdomar, hur kokboken skapades och designades och varför vi inte gjorde en "riktig" kokbok.

12

3.0 Inledning

Det finns många olika typer av kokböcker med olika teman och målgrupper. Målet med det här projektet har varit att skapa en kokbok främst för ungdomar som inte är vana att laga mat. Kokboken är digitalt uppbyggd och således går den att bränna till en CD-skiva, lagra i mobil, på USB-minne eller skickas via Internet. På så sätt är den lättillgänglig och enkel att sprida. Kokboken innehåller 50 olika recept som är indelade i kategorierna varmrätter, förrätter, smörgåsar och drycker. Många av recepten som går att hitta i kokboken kommer från bekanta till projektgruppen.

3.2 Syfte

Syftet med projektet var att skapa en kokbok som är lättillgänglig och enkel att använda. Alla maträtter som tagits med i kokboken är enkla att tillaga, vilket var det främsta syftet.

Ett annat syfte var att utveckla projektgruppens samarbetsförmåga och skicklighet inom planering samt att slutföra ett projekt. Medlemmarna hoppades också på att kunna stärka sina färdigheter i köket under projektets gång.

3.3 Frågeställningar

• Kan vi göra någonting för att hjälpa personer som inte är så duktiga på att laga mat?
• Hur kan man skapa en kokbok?
• Hur designar man den på ett snyggt och enkelt sätt?
• Vad är fördelarna med att göra en digital kokbok?

3.4 Avgränsning

Projektet har varit mest praktiskt, medlemmarna i projektgruppen har mest jobbat med att skapa en kokbok, inte att göra teoretiska undersökningar om andra ungdomars matvanor eller liknande. Kokbokens innehåll är avgränsat på så sätt att den ska vara tilltalande för personer som inte kan laga mat, främst ungdomar. Det gjordes på så sätt att recepten i kokboken är enkla att tillaga och är billiga att inhandla. Kokbokens innehåll är begränsat till 50 olika maträtter som alla når upp till de kraven. Genom att endast ta med 50 recept kunde gruppen fokusera på att ha med få recept med bra kvalitet istället för fler recept som inte når upp till kvalitetskraven.

3.5 Metod

För att besvara frågeställningarna så spenderades den mesta tiden åt praktiskt arbete. Arbetet bestod till mestadels av att samla in recept och designa kokboken. Recepten kom från projektgruppens bekanta samt Internet. Maträtter som gruppmedlemmarna tillagade fotograferades för att få bilder till kokboken. Kokboken designades i PC-programmet Site Studio 6.

4.0 Bakgrund

4.1 Projektets start

Från första början så var projektets mål att skapa en kokbok. Kokboken skulle innehålla personliga recept, som var lite speciella eller bara någons favoriträtt. Dessa recept skulle hittas bland projektgruppens bekanta. Arbetet kom igång och recepten samlades in. För att trycka boken kontaktades tryckeriet Tello Tryck AB i Söderköping. Tello Tryck gick med på att hjälpa till med framställningen av kokboken. Kontaktpersonen berättade att ett möte kunde hållas när projektgruppen färdigställt design och innehåll i form av en Word- eller Pdf-fil.
Innan en slutgiltig produkt hann färdigställas så gick datorn med allt underlag på sönder.
Detta hände i slutet av oktober. Att åter samla in recepten och bygga upp en ny design skulle ta för lång tid för att passa projektets inlämningsdatum. Tryckeriet krävde för lång tid för att boken skulle tryckas i tid. Projektet skulle alltså inte bli klart i tid.

Den ursprungliga idén var alltså tvungen att ändras eller skrotas helt. Eftersom en del av recepten fanns kvar så var det smidigare att ändra på det dåvarande projektet och tidspressen skulle inte vara lika stor i jämförelse med att starta ett nytt projektarbete. Det bestämdes att kokboken istället skulle göras i digital form. Detta gjorde att det inte var lika ont om tid kvar, samtidigt som det på många sätt liknade det gamla projektet. En annan ändring som gjordes samtidigt var att byta syfte och målgrupp för kokboken. Den nya digitala kokboken skulle istället handla om maträtter som var enkla och billiga att tillaga, istället för att skapa en helt personlig kokbok. Detta gav projektarbetet ett bättre och tydligare syfte, samtidigt som projektmedlemmarna själva kunde relatera till och använda resultatet.

4.2 Site studio 6

Programmet som användes i projektet heter Site studio 6.  Det är ett program som är gjort för att skapa hemsidor. Det finns inbyggt stöd för Flash i Site Studio, men det är baserat på Html kod och de sidor som skapas öppnas i ett Internet Explorer fönster. Man kan använda sig av olika hjälpkoder för att bygga upp sin hemsida från grunden, men det går också ta hjälp av de färdiginstallerade mallarna.

Den inbyggda publiceringfunktionen gör det lätt att uppdatera hemsidan och hålla den aktuell. Med de dynamiska tjänsterna kan man själv skapa olika typer av formulär; t.ex. beställningformulär, kontaktformulär och addera en gästbok. I Site studio finns möjlighet att använda automatiska menyer som underlättar sättet att navigera på sidan.

5.0 Processbeskrivning

5.1 Recept

Det första vi gjorde var att insamla recept. Vissa av recepten som funnits med i den tidigare kokboken kunde fortfarande användas, trots det nya målet med projektet, så dem togs med. Dock så behövde vi få recept någon annanstans ifrån, eftersom de recept vi hade som vi kunde använda var alltför få för att kunna fylla ut en hel kokbok. De nya recepten fick vi från fyra olika källor; Internet, bekanta, andra kokböcker och oss själva. Vi frågade den här gången våra bekanta om recept som de ansåg enkla att tillaga, istället för deras personliga favoriter. Vi insåg också att recept vi själva kommit på kunde tas med i kokboken, även om de inte var så många. Recepten som togs från Internet och andra kokböcker användes som utfyllnad, för att det skulle bli en komplett kokbok. För att inte insamlingsprocessen skulle bli för lång sattes en gräns att kokboken bara skulle innehålla 50 recept.

5.2 Design

Två veckor innan jullovet började vi med kokbokens design. Till vår hjälp hade vi ett PC-program som heter Site studio 6. För att skapa en kokbok fanns många alternativ, antingen så bygger man upp hela produkten från grunden, eller så kan man använda en av de många mallarna som redan finns inlagda i programmet. Vi valde det senare alternativet. Det fanns fyra orsaker som hjälpte oss välja. Den första var att vi hade en tidspress på oss, eftersom vi ville hinna klart i tid till redovisningen. Den andra var att vår kunskap inom programmering är för dålig för att skapa en bra och snygg design. Den tredje orsaken var att även om vi i teorin skulle kunna skapa en kokbok så är våra estetiska färdigheter för dåliga för att kokboken skulle bli tilltalande. Den fjärde orsaken var att mallarna som redan fanns i programmet var så bra designade och så enkla att använda. När vi hade valt en bra mall så började vi skriva in recepten. Arbetet med att lägga in alla recept i programmet fortgick mellan jullovet och sportlovet.

5.3 Sponsring och matlagning

När vi tyckte oss vara klara med kokboksdesignen så gick vi över till frågan om finansiering. Till en början så fanns det planer på att söka sponsring från lokala företag t.ex; Ekonomiloftet AB, som Andreas mor är delägare i och Elkontroll, som Adams far är delägare i. Vi struntade dock i den idén när vi fick reda på att skolan gav ut bidrag till alla projektgrupper på åtminstone 1000 kronor. Vi pratade med skolans studierektor Peter Lindström som gick med på att sponsra projektet. Sponsringen bestod av att vi fick låna skolans Willys-kort. Peter sa att vårt köptak låg runt 1000 kronor. När vi erhöll sponsringspengarna började vi planera inför själva tillagningen av maträtterna. Vi valde ut 15 recept som vi tänkte tillaga och skrev därefter en inköpslista.
 

I början av sportlovet gick vi och handlade alla ingredienser till recepten. Det var också då vi började själva matlagningen. De rätter vi valde att tillaga var dessa:

•  Minipizzor

•  Heta kräftstjärtar

•  Pannbiff med vitlöksost

•  Bacon och blodpudding

•  Kycklingsallad

•  Tacos

•  Nachos

•  Kycklingtacos

•  Nudlar med wookgrönsaker

•  Falukorvshamburgare

•  Bär-milkshake

•  Antiveganmackan

•  Toast

•  Fransk baguette

•  Ostsmörgås

Tillagningen av rätterna tog fem arbetsdagar och under tiden vi lagade maten så fotograferades allting. I slutet av veckan så hade vi material nog för att göra klart kokboken. Eftersom vi redan skrivit in recepten så var det bara att infoga de fotografier vi tagit. När vi redigerat bilderna och lagt in dem i programmet ansåg vi oss vara klara med kokboken.

6.0 Resultat

Det slutgiltiga resultatet av Projekt Kokbok blev en digitaliserad kokbok som kan lagras och användas på de flesta digitala förvaringsapparater, som USB-minnen, i mobiltelefoner och på CD-skiva. Kokboken innehåller 50 recept som alla är lättlagade. Utöver recepten och tillhörande bilder innehåller kokboken en kort beskrivning av projektarbetet och ett bildgalleri där alla bilder som finns med i recepten är samlade på samma ställe.

Som bilden nedan visar är huvudmenyn väldigt enkel. Det finns fyra kategorier med olika typer av recept; varmrätter, förrätter, smörgåsar och drycker. För att hitta recepten i respektive kategori är det bara att klicka på bilden som representerar kategorin. I det övre hörnet till höger finns även två länkar. Den ena tar användaren till en sida som berättar om Projekt Kokbok, den andra till en sida som berättar om vilka som hjälpt till under projektet.

Med ett enkelt klick på någon av huvudkategorierna kommer man sedan till receptlistan. Som bilden nedan visar finns alla recept under respektive kategori i spalten till vänster.

När användaren funnit rätt recept är det bara att klicka på rättens namn, så kommer en ingredienslista samt en beskrivning av hur rätten skall tillagas. Om ett dollartecken[1] visas på botten av receptet betyder det att maträtten är billig att tillaga.

7.0 Diskussion

7.1

För att skapa en kokbok fanns det till synes två alternativ, en tryckt bok eller en digital. Det ena alternativet, som från början också var vår plan, var att trycka en riktig bok. Fördelar med att göra det är att det skulle bli en utmaning och säkerligen roligt att arbete med projektet. En annan är att de flesta faktiskt förvarar vanliga kokböcker nära till hands när de lagar mat, de behöver alltså ingen annan utrustning för att använda den. Vid närmare eftertanke skulle det dock visa sig finnas många nackdelar med att trycka boken. Dels skulle det riskera att det blev för mycket arbete. För mycket av kontrollen över arbetet skulle bli tvunget att lämnas till utomstående, alltså främst tryckeriet. Detta visade sig bli ett stort problem när vår dator kraschade och allting började om från början. Att hinna med tryckeriets deadline skulle troligtvis bli väldigt svårt efter det misslyckandet. Ett annat problem med att trycka en bok är att det kostar väldigt mycket pengar. Vill man bara trycka upp några få böcker blir styckpriset väldigt högt och knappast värt pengarna, och om man väljer att trycka många böcker för att få ner styckpriset blir totalsumman väldigt hög istället. Detta skulle vara ett stort problem då det inte fanns en speciellt stor budget att arbeta med.

Det andra alternativet var att göra den digital. Den främsta fördelen med detta alternativ var att en digital kokbok inte skulle kräva lika mycket tid som en vanlig kokbok. Kontrollen över planering och arbete kunde behållas till största delen inom gruppen. En annan fördel med den digitala kokboken är att produktionspriset sjunker avsevärt. Det enda som krävde pengar var ingredienserna tillmatlagningen, vilket även skulle ha behövts till en tryckt kokbok. En stor och avgörande fördel med att skapa en kokbok digitalt är att en datafil är väldigt portabel och enkel att förvara. Att kunna använda kokboken i mobiltelefonen till exempel gör det till exempel väldigt smidigt när man åker för att handla, då alla ingredienser finns i telefonen.

En nackdel med den digitala kokboken är att man hela tiden behöver en dator eller mobiltelefon till hands när man lagar mat. De flesta har inte dator i köket, och mobiltelefoner är ofta så pass små att instruktionsläsning blir väldigt ansträngande.

Under arbetet med designen fokuserades mycket på utseende. Att skapa en lättförståelig meny och en enkel uppbyggnad av länkar var en stor prioritet. Genom att använda en mall från programmet kunde dessa krav uppfyllas på ett effektivt sätt.
   Att marknadsföra kokboken var ingenting som prioriterades under projektarbetets fortgång. Anledningen till detta var en blandning av lathet från vår samt en vilja att hellre göra kokboken så bra som möjligt. Alltså är det väldigt få personer som faktiskt sätt och använt kokboken. Detta är ett misstag som borde ha kunnat förutses väldigt enkelt. Det var också på ett sätt avgörande för att uppnå de frågeställningar som sattes upp i början av projektet.

Projektet gick ganska bra överlag, men det fanns självklart även vissa hinder som var tvungna att tas över. Det första var att få så pass goda kunskaper om Site Studio 6 att vi kunde använda det. Det finns väldigt mycket olika alternativ och sätt att designa programmet.  När vi lärt oss grunderna gick det dock relativt snabbt med arbetet.

Ett annat problem var att få ett tilltalande utseende på kokboken . Ingen av oss är några estetiskt lagda personer, och våra kunskaper inom digital design är inte så breda. Ett alternativ var att leta inspiration på Internet och sedan skapa kokboken från grunden med hjälp av programmering. Det finns många hemsidor som skulle kunna fungera som modeller, men att göra det skulle säkerligen ta alltför lång tid. Allting löste sig dock genom att använda en grundmall som finns inlagd i programmet, där en ganska snygg design redan finns. Det vi behövde göra sen var att fixa till bilderna i ett fotoredigeringsprogram, så att de passade in i mallen. Det var ganska mycket smådetaljer som hela tiden behövde fixas och göras om, men till slut blev alla småfel tillrättade.

Ett annat problem som uppstod var att vi inte kunde tillaga alla maträtter som finns med i kokboken. Vi fick inte mer bidrag till projektet än 1000 kronor, så vi var tvungna att välja ut vissa r...