Kvinnofientlig feminism

Kvinnofientlig feminism

A. Inledning

1998 och därmed innan islamisk fundamentalism började ses som problem i västvärlden, skrev en amerikansk samhällsprofessor en essä, där han framhåller att det är bäst att inte välja en kvinna till regeringschef, så länge som det finns så många patriarkala kulturer i andra länder[1]. Detta trots fördelen av att kvinnorna i västvärlden är jämställda med männen i detta avseende. En regeringschef som nämligen tenderar att välja fredliga lösningar, kompromisser etc skulle bli en nackdel för ett västerländskt land inte bara i krig, utan också i avtalsförhandlingar osv. Professorn fick mycket kritik, men enbart för sina slutsatser. Inga feminister bestred dock grunden för hans teori som är att kvinnorna automatiskt blir mer benägna för "soft power". Min slutsats av detta blir, att under dessa senare 20-30 år har de västerländska kvinnorna därmed manövrerat in sig själva i en ideologisk fälla och de hålls kvar där. Aggressivitet betraktas som en manlig egenskap och den "fredliga, kooperativa kvinnan" som en bättre människa. Väljare vill inte ha en ledare som inte konfronterar sina motparter i kristider och inom affärslivet eftersöks inte konkurrensobenägna företagsledare i konkurrenssituationer.

B. Fenomen, Situation & Bakgrund

1. Jämförelse av nutidsituation

2007 i de "Presidential Primaries" i det konservativa oppositionspartiet i Sydkorea blev Park Geun-Hye nästan för första gången som kvinna nominerad till presidentkandidat. (Valresultatet blev 49,25% vs 50,75%[2]). Samma år "valde" det  Socialdemokratiska  Arbetarpartiet i Sverige Mona Sahlin till partiledare i en procedur som även vänsterpressen kritiserade för att vara mer en faktiskt tillsättning och mindre ett verkligt val.

I "Frauenpower aus Fernost - Asiatinnen drängen nach oben[3]" klagar två journalister över att även i Asien finns det en högre procentuell andel av kvinnliga företagsledare än i Tyskland och i den artikel som publicerades i  Sueddeutsche-Zeitung "Frauen geben zu früh auf[4]"  klagar de över att kvinnliga företagsledare i  europeiska företag upplever det så svårt att blir sedda som tillräckligt kompetenta och kvinnliga. Jag håller faktiskt med dem i stora delar, men de vågar inte ifrågasätta de accepterade teorierna om varför det är så i Tyskland och varför det t o m är lättare i Asien. En av de intervjuade kvinnor från Asien i artikeln i Spiegel säger, att grundregeln är att bli som Maggie Thatcher: "Hård som järn, men alltid artigt leende". Jag håller med om att det är svårare för en västerländsk kvinna, att göra detta, men inga samhällsvetenskapliga forskare ifrågasätter varför.

2. Historisk bakgrund

2.1. Kvinnorna under Konfucianism

Mycket viktigare än den historiska bakgrunden är faktiskt hur historiska händelser tolkas i vår nutida kultur. Men innan man tittar på det behövs lite information om historisk bakgrund av konfucianistiska kulturer. Deras tolkning av konfucianism är att makt och ansvar alltid måste gå tillsammans. Den västerländska klichén, att konfucianistiska kvinnorna blir goda hemmafruar är något korrekt. Men den konfucianistiska tolkningen innehåller också att som en god hemmafru har en kvinna inte enbart rätt, men också en plikt att se till att make och söner lever ett gott och ansvarsfullt liv. Särskilt om de är mäktiga män måste en Dowager se till att de är en bra kejsare, kung, etc. Kung Ma av Bakjaes Dowager var faktiskt hans farbrors änka. Bakgrunden var enkel: Hans mor var död, hon hade inga systrar så hans närmaste äldsta kvinnliga släkting var hans farbrors änka. Det var otänkbart att tillåta en man att regera ett land utan att ha en kvinna som övervakar honom. Kejsarinna Lu[5] grundlade denna "tradition" av "kejsaren regerar landet - hans mor regerar kejsaren".

Efter hand har det fått två konsekvenser: För det första ett allmänt erkännande av att en kvinna kan ha stor politiskt talang och om du ignorerar detta faktum kan du förlora ditt huvud. Framför allt är ett artigt beteende enbart ett artigt beteende och inget tecken på svaghet. För det andra fanns det ingen härskare som uteslutande var en ond man i dåtidens Kina eller Korea med detta system av kvinnlig övervakning. Om en kinesisk kejsare eller koreansk kung var en inkompetent tyrann, så innebar det också att dennes mor nödvändigtvis var ond eller inkompetent för att lyckas kontrollera honom.

2.2. Finns det inga historiska precedensfall här?

Ett av de största kraven från kvinnorörelser var och är fortfarande ett "jämställt deltagande i näringslivet", och att vi ska lämna de traditionella könsrollerna som säger att mannen ska arbeta och kvinnan stanna hemma i hushållet. Men sådan var inte traditionen före 1800- 1900. Skråväsendet under medeltiden hade många kvinnor som jämställda medlemmar och det fanns även exklusiva kvinnoskrå[6]. Men i avsnittet om nutidshistoria i jämställdhetsorienterade historieböcker nämns inte detta. Livia Drusilla kanske var en romersk version av kejsarinnan Lu, men nästan ingen känner till det eller pratar om det. Även mycket framgångsrika kvinnliga härskare som Katarina II, Elizabeth I och Isabella I är nästan helt osynliga i historieskrivningen. EPOS-boken berättar på en helsida om hur få kvinnliga härskare det fanns, och berättar nästan ingenting om de som trots allt har funnits. Under keltiska tider var jämställd tronföljd faktiskt mycket vanlig. Den feministiska resolutionen att "bevisa" hur förtryckta kvinnorna har varit under hela historien ledde till en situation där unga män och kvinnor saknar kunskap i ämnet. När allt kommer omkring var de tre Katarina II, Elizabeth I och Isabella I både framgångsrika och kompetenta, men också definitivt inte några änglar. De var kvinnliga versioner av män som Octavian Caesar eller Fredrik den Store. Jag är säker på att kvinnorna i västvärlden skulle ha det mycket lättare att blir accepterade som tillräckligt tuffa med ledarskapsfunktioner ifall både män och kvinnor visste mer om dem. Men det kommer inte att inträffa förrän vi är beredda att acceptera även deras negativa sidor. En historieskrivning i form av att "män är aggressiva, kvinnor kooperativa och allt männen är ansvariga för allt ont" är tvungen att ignorera dem. Speciellt Isabella I som beordrade vad som faktiskt var ett "Cultural Genocide" av den muslimska befolkningen i Spanien är ett exempel som inte många gärna pratar om, men jag tror att speciellt under en sådan "War on Terror"-tid skulle Hillary Clinton ha haft en större chans att bli president om Isabella I vore allmänt känd.

Så slutsatsen blir; använd dessa precedensfall! De funkar i Asien och kan funka här också. T.ex. i slut av 1900-talet började några koreanska klaner att bestämma att den äldsta dottern ska bli den nya klanledaren. I en intervju kommenterade de klanäldste att de inte är moderna och västorienterade. De gick enbart tillbaka till sin tradition från första årtusendet när det fanns matrilineal tronföljd och kvinnliga härskare[7].

3. Kulturell tolkning av historia i nutidskultur

Tom viktigare än vad historieböcker innehåller är hur historien presenteras i massmedier som film och TV, eftersom många får sin historieutbildning därifrån och inte ifrån skolan.

Också finns där en berättigat påstående, att där är inte bra "female role models" på medier.

3.1. "Decorations with Swords"

Det är definitivt en berättigat anklagelse, att i moderna Hollywood filmer är kvinnorna oftast kvar som dekorationer. Särskilt i nutida historiska filmer är en mycket vanlig kvinnoroll den så kallade "krigarkvinnan" som "bara råkar" ha en rustning, vilken inte döljer särskilt mycket av hennes kropp. Dessutom springer omkring och skriker "Jag är lika tuff som vilken man som helst", men gör det så ofta, att man inser, att det bara är författarna som vill skapa sig ett alibi. Officiellt kan de därmed säga att de skrev en stark kvinnoroll.

Jämför det med de Prinsessorna som fanns t.ex. i "El Cid" eller "The Ten Commandements" de behövde inga svärd, för att vinna deras slakter. De fanns i goda och onda versioner, men även och speciellt de onda ger ett bättre argument för "Kvinnorna kan hantera det" i ledarskap av land eller företaget.

3.2. "Hallyu Period Drama"

I de sydkoreanska historiadramaserier se vi hur du kan ha starka kvinnorna utan gå till "Decorations with Swords". Den bästa exempel är "Dae Jang Geum" en 2003/2004 serie om den första kvinna som blev den personligt läkare hos den kungliga familjen. Inte enbart för sin roll, som man kan säga är "The perfect women from a Confucianist point of view" eftersom hon är intelligent, kompetent, lojal, behjärtad och har en stark rättsuppfattning, utan också eftersom den innehåller många olika typer av kvinnor i statlig tjänst

•         Intelligent, kompetent men korrupt och själfisk

•         Korrupt och själfisk men inte kompetent -> Nyttig idiot för grupp 1

•         Intelligent och kompetent men inte behjärtad och vill bara ha en lugnt liv (precis som många många män!)

Dae Jang Geums motpart Damen Choi är en av de mest avskydda, men också en av de mest respekterade rollerna inom Hallyu - drama fans[8].

"Seo Dong Yo" innehåller mycket av den teknologiska vättestriden mellan Bakjae och Shilla, bland annat får vi se mycket från det Kungliga Institutet för Ingenjörskonst. Vi får också se att eleverna i det här institutet på 500-talet utgjordes av såväl pojkar som flickor, och båda grupperna kunde doktorera, utöva ledarskap och inneha undervisningsfunktioner i institutet. Därmed visar de skaparna av "Seo Dong Yo" en historiska precedensfall för att ha kvinnorna i  ingenjörskonst och vetenskap, det senare ett område där kvinnorna är mycket underrepresenterade. Hur många västerländsk filmer eller serier har behandlar kvinnorna inom skråväsen?

I denna serie vill en prinsessa, att en prins ska lämna sin flickvän för att istället gifta sig med henne.  Vad gör hon då? Jo, hon går till prinsen och säger: "Om du lämnar din lilla flickvän och gifter dig med mig, så ska jag hjälpa dig att sparka min bror från tronen. Om du inte gör det, så ska jag berätta för honom vem du verkligen är". Inte särskilt romantiskt, men ingen tvivlar på att hon kan med - regera ett land!

C. Konsekvenser och Åtgärder

Just nu, när det är slut med "Presidential Primaries" i USA, skrev en feminist, som inte ingår i huvudfåran, een artikel om hur sista fasen av Hillarys valkampanj faktiskt kommer att hjälpa kommande kvinnliga presidentkandidater. För bara efter henne visade, att en kvinna kan "fight dirty" inom politiken blev hennes siffrorna bland män verkligen bättre[9].

Om vi titta på flera fenomen, som "Men Looking for Alpha Brides[10]" I Sydkorea eller kvinnliga specialstyrka i Thailand[11] så är slutsatsen:

Att även och speciellt i västvärlden så många personer underskattar hur tufft och också hemskt (en kvalitet som inte blir sett som positivt, men många av oss vill se en lite inom regeringen) en kvinna kan bli är inte "trots att", men precis "på grund" av de political correctness i media när det gäller kvinnorna. Perfekta, kooperativa små änglar utan fel vill folket ha som...