Andra världskriget

Dom olika krigen

Andra världskriget kom inte som någon överraskning. Men ändå var västerländerna dåligt rustade för krig. Många länder bildade allianser och pakter med varandra och även med Hitler. Det krigades inte bara i Europa, utan även i stilla havet, det kriget handlade mest om att japan ville ha herraväldet och då ingrep USA.

Upptakten

Det började 1939 med att Hitler uppmanade Slovenien till att få självstyre. Vilket dom också fick. Då hotade Hitler den tjeckiska delen Böhmen-Mähren att bomba prag om dom inte anslöt sig till tyskland, Ställd inför en beslutsam diktator och en militär övermakt tvingades tjeckerna böja sig. När tyskarna snart därefter började ställa krav på polen, utfärdade han tillsammans med den franske premiärministern en garanti för polens självständighet. Angrep tyskland polen skulle England och frankrike automatiskt vara i krig. Frankrike och England ville ha med sovjetunionen i allians mot tyskland, under sommaren 1939 förhandlade dom om saken, men kom inte överrens. Sovjetunionen anslöt sig därefter till Tyskland, men dom slöt en icke angreps pakt. Pakten innehöll att dom skulle sig neutrala om det andra landet drogs i krig.

Polen

Den 1 september angrep tyskland polen. England och Frankrike svarade med att förklara krig. Stormaktskriget var ett faktum. Kriget mot polen var kort. Efter en vecka var utgången given, efter fyra veckor hade Warszawa kapiluerat, och efter ytterligare en vecka hade allt motstånd upphört. Nederlaget mot tyskland följdes för polens del av ett angrepp från sovjet, Sovjetiska trupper ockuperade landets östra delar. Polen hade än en gång utplånats som självständig stat.

Finland

Sedan polen besegrats vände sig sovjetunionen till de baltiska staterna med olika krav. Estland tvingades lämna ifrån sig militärbaser som kunde vara av betydelse för försvaret av St;Petersburg, Därefter ställde ryssarna liknande krav till Finland, Denna gång var svaret nej.  Finlands nej betydde krig. Den sista november 1939 gick sovjetiska trupper över gränsen samtidigt som bombplan angrep finska städer, bland dem Helsingfors.  De finska trupperna kämpade länge och väl med illa rustade och dåligt tränade sovjetiska trupper.  Men i februari stod det klart att finnarna inte skulle kunna slå tillbaka sin numerärt överlägsna motståndare. Så den 13 mars 1940 slöts en fred som innebar större förluster för Finland än det ursprungliga kraven.

Norge-Danmark

Vintern 1939-40 var en period av febrila förberedelser. Det var Norge och Danmark som skulle bli den tyska krigsmaskinens nästa offer. Den 9 april 1940 dök tyska fartyg upp ur morgondimman i alla viktiga norska hamnar. Samtidigt ryckte tyska trupper in över gränsen till Danmark. Båda länderna var helt oförberedda. Överraskningsmomentet hade lyckats. Den tyska aktionen skulle enligt Hitlers planer ha karaktären av en fredlig ockupation. Regeringarna skulle få sitta kvar, medan landets försvar övertogs av den tyska krigsmakten. Det två regeringarna reagerade olika på detta erbjudande. Den danska valde att acceptera. Under de följande tre åren fram till augusti 1943 styrde Danmark formellt av den egna regeringen. Den norska regeringen sade däremot omedelbart nej till det tyska förslaget. Sympatierna för västmakterna var starka i Norge och att frivilligt samarbeta med deras fiender var otänkbart. Därför valde dom kampens väg och fick snart hjälp. Men dom förlorade ändå, och tyskarna kunde ta kontrollen över landet.

Frankrike, Holland, Belgien

Medan striderna pågick i Norge tog Hitler nästa steg. Den 10 maj 1940 gick tyska armén till angrepp mot Frankrike, Holland och Belgien. Efter fem dagar kapitulerade den holländska regeringen och efter ytterligare två veckor den belgiska. Också de franska ställningarna var snart genombrutna. Den 14 juni 1940 föll paris, och den franska regeringen bad om vapenstillestånd. De tvingades acceptera hårda villkor. Hitler begärde hela norra och västra frankrike. Kvar blev det sydöstra hörnet. Men under oktober -november 1940 ockuperades även denna biten av Hitlers trupper.

Storbritannien

Den 10 juli 1940 utfärdade Hitler en order fuhrerdirektiv 16 om att Storbritannien skulle invaderas. Operationen gick under kodnamnet sjölejon. Men Hitler mötte en skicklig motståndare vid namn Winston Churchill. Hitler började bomba städer och hamnar längs Storbritanniens sydkust. Hitlers avsikt var att få herravälde i luften så tyskarnas fartyg skulle kunna korsa engelska kanalen. Den 13 augusti började Hitler därefter bomba brittiska flygfält och radiostationer. Det gick stadigt framåt, men inte tillräckligt fort. Hitler ville att Storbritannien skulle vara invaderade för vintern och gav därför order om att bomba London. Men dom kunde inte besegra RAF (Royal air Force) och gav därför upp operation sjölejon den 7 september 1940.

Slaget om atlanten

Befolkningen på en ö som Storbritannien är beroende av mat, bränsle och råmaterial kan transporteras med fartyg från andra länder. Hitler ville förhindra import och export till och från Storbritannien. Så han skickade ut tyska krigsfartyg och ubåtar. Som skulle förhindra transporten till Storbritannien. I och med detta blev även atlanten en krigszon. Detta gjorde han direkt i början av andra världskriget.  På grund utav risken att stöta på ubåtar började handelsföretagen från och med 1939 att färdas i konvojer med eskort av örlogsflottan.  Från början hade man dock inga eskortfartyg längs den amerikanska kusten, vilket slutade med att tyskarna sänkte 492 skepp i det området under första halva året av 1942. År 1943 vände slaget om atlanten till tysklands nackdel av flera orsaker. Dom hade bättre radarsystem som hjälpte dom att upptäcka och undvika ubåtar i tid. Hangarfartyg följde konvojerna för att ge stöd uppifrån luften.

Sovjetunionen

När Hitler inte kunde erövra England, vände han sig istället till mot öster i stället. Midsommar 1941 angrep han sovjetunionen. På bara några veckor utplånades den röda armén. I början vann tyskland och lät sig överraskas och under dom första dagarna kunde ta sig djupt in på sovjetiskt territorium. Det första tyska bakslagen kom inte förrän i oktober när stridsvagnarna körde fast i lervällingen och fastnade i täta skogar. I november kom kylan vilket dom inte rustade för. I december när dom var nära Moskva startade ryssarna motoffensiv. Kriget blev till ett utnötningskrig där den totala styrkan skulle bli avgörande.

Nordafrika

Det dröjde till 10 juni, 1940 innan Italien förklarade de allierade krig. Den italienska armén bidrog inte till frankrikes fall. Därför bestämde Benito Mussolini att det var dags för att sätta en markering. Mussolini hade drömt om att återskapa ett romerskt imperium. I september 1940 invaderade Italien Egypten via Libyen. Men dom tvingades tillbaka och fick vänta ända tills i februari 1941 innan dom gjorde ett nytt försök. Då tvingade dom tillbaka dom brittiska trupperna. Dom krigade och försökte erövra och lyckades många gånger. Men britterna gav sig inte. Så i mars 1941 insåg Hitler att slaget om Nordafrika var förlorat. Den 13 maj 1941 tvingades tyska och italienska trupper att kapitulera och bege sig hem.

Stilla havet

Andra världskrigets utbrott kom lägligt för Japan som nu fick ett ypperligt tillfälle att fullfölja sin expansionsplan mot total dominans i Ostasien. 1940 ingick Japan i Axelmakterna tillsammans med Tyskland och Italien. Samma år tvingade Japan Frankrike att släppa Indokina. USA svarade med att införa ett oljeembargo mot Japan. Även all export av stål, järn och bensin till Japan förhindrades. 1941 skrev Japan och Sovjet under ett avtal som innebar att de inte skulle starta krig mot varandra. Anledningen till att Japan skrev under detta avtal var att de inte ville komma i krig mot Sovjet samtidigt som ett eventuellt krig mot USA eller Storbritannien pågick. P.g.a. oljeembargot var Japans primära mål att säkra Sydostasiens tillgångar av olja och metaller. Det sekundära målet var att få oljeembargot upphävt utan att behöva lämna tillbaka de områden man hittills erövrat. USA krävde att Japan skulle stoppa expansionen men samtidigt ville man inte gå in i kriget. USA ville först och främst se till att Storbritannien och Sovjet klarade av Tyskland innan man gick in i Stilla havs kriget. Om USA gick in i kriget mot Japan och Storbritannien och Sovjet besegrades av Tyskland skulle USA stå ensamt mot två stormakter. Det ville USA undvika. Det är lätt att förstå att ett land först ser till sig självt, men samtidigt kan man tycka att USA borde ha hjälpt de allierade tidigare. Japan hade nu utarbetat en krigsplan. Japan planerade att genom överraskande, snabba anfall ta Burma, Malaysia, delar av östra Indien, Filippinerna och några öar i Stilla havet. Samtidigt skulle man formera ett starkt försvar i Stilla havet. Japan räknade med att USA förr eller senare skulle förklara krig mot dem, men Japan trodde att ett krig mot USA skulle bli väldigt kort. USA var nu det största hotet mot Japan och de visste att USA:s Stilla havs flottan som var stationerad i Pearl Harbor på Hawaii, var mycket slagkraftig.

Pearl Harbor

En japansk flotta bestående av hangarfartyg och slagskepp satte kurs mot Pearl Harbour. Utan krigsförklaring lyfte några skvadroner bombplan från japanska hangarfartyg. Klockan 8 på morgonen den 7:e december 1941, svepte bombplanen in över Pearl Harbour. USA:s 3 hangarfartyg i Stilla havet var dock inte i Pearl Harbour. USS Saratoga låg förtöjd i San Diego, USS Lexington var ute till sjös ca 500 km sydost om ön Midway i Stilla havet och USS Enterprise var på väg till Pearl Harbour, ca 250 km därifrån. USS Enterprise skickade iväg flygplan som skulle landa i Pearl Harbour. När dessa flygplan upptäckte att Pearl Harbour var under attack, gick de genast in i striden. Samtidigt hade USS Enterprise skickat upp resten av sina flygplan för att leta rätt på den japanska flottan, dock utan resultat. Nästa dag patrullerade USS Enterprise området runt Hawaii-öarna utifall att de japanska flygplanen skulle återvända. De stötte inte på några japanska fartyg men de lyckades i alla fall sänka en japansk ubåt. Japans attack på Pearl Harbour resulterade i stora förluster för USA.  Visserligen var förlusterna stora för USA men viktigast av allt var att USA gick in i kriget på de allierades sida. Man skickade man kodade radiomeddelanden till varandra. Om fienden lyckades knäcka koden och ta del av hemlig information kunde resultatet bli förödande. USA hade lyckats knäcka Japans kod och fick reda på att Pearl Harbour var hotat. Ett varningsmeddelande skickades iväg men det kom fram för sent! Nästa dag, 8:e december, förklarade USA krig mot Japan och USA sa att man skulle kämpa in i det sista. 3 dagar senare förklarar Tyskland och Italien krig mot USA.

Hiroshima och Nagasaki

USA hade under hela andra världskriget satsat en enorm summa pengar på ett topphemligt, vetenskapligt program. Projektet kallades även för Manhattanprojektet. Målet var att så snabbt som möjligt konstruera en atombomb. De allierade misstänkte att Tyskland också försökte utveckla en atombomb, att själva få fram en atombomb var av högsta prioritet. Den 16:e juli 1945 provsprängde USA den första atombomben i delstaten New Mexico i USA. Resultatet var minst sagt skrämmande, aldrig tidigare hade människan upplevt en sådan explosion. Två bomber till hade byggts och deras ändamål var att tvinga Japan till kapitulation. USA:s president Harry S. Truman godkände användandet av det nya fruktansvärda vapnet mot Japan eftersom han ansåg att det skulle spara tusentals unga amerikaners liv. Den 6:e augusti 1945 detonerade den första atombomben över staden Hiroshima. Resultatet var förödande. Staden var totalt utraderad. Trots atombomben vägrade Japan kapitulera.  Den 9:e augusti detonerade den andra atombomben över staden Nagasaki.

Vad hände efter kriget?

Det var mellan 55-60 miljoner människor fick sätta livet till under andra världskriget. Det som var mest positivt var att dem större länderna samlades på Krim för att inleda förhandlingar om hur man skulle förhindra att tyskland försökte bli stormaktsland igen. Det blev kallat Jalta förhandlingen. Det resulterade i att Tyskland delades upp i fyra ockupationszoner tilldelade USA, England, Frankrike och Sovjetunionen, vilket kom att leda till delningen i Öst- och Västtyskland. Eftersom de sovjetiska trupperna besatte hela Östeuropa då de pressade tillbaka tyskarna från sitt håll, kom de att få ett bestående inflytande där, i själva verket till 1989, då Berlinmuren föll samtidigt med de kommunistiska regimerna. I motsats till USA behöll ryssarna nämligen sina trupper läng...