Vietnamkriget - ombudskriget

Inledning:

Syfte:
Vi fick i uppgift att göra en konfliktanalys. Jag valde Vietnamkriget, eftersom det är ett krig som jag hört talas mycket om, men ändå inte riktigt uppfattat vad det handlar om.
Jag visste också att det var ett krig som det finns många intressanta filmer om, så jag tänkte att det kunde göra arbetet lite roligare om man kunde hämta fakta och åsikter ifrån filmer, och inte bara genom att läsa långa faktatexter.
Under arbetets gång hoppas jag få reda på en del saker:

Frågeställningar:
 När ägde Vietnamkriget rum?
 Vilka var aktörerna och hur blev de inblandade i kriget?
 Vad ville aktörerna åstadkomma med kriget?
 Vilka följder gav kriget?

Källkritik:
Många av mina källor stämmer inte överens, så jag har hela tiden utgått från de som har mest stöd.
En del källor kan vara vinklade så att det främjar ena sidan i kriget.

Historia

Frankrike hade sedan senare delen av 1800-talet ockuperat Vietnam som en koloni. (Internet 2)  Detta varade fram tills andra världskriget, då Frankrike drog sig tillbaka från Vietnam och Japan istället tog över det. Men deras tid i Vietnam varade inte länge, då den dåvarande kejsaren Bao Dai tillsammans med ett nationalistisk parti vid namn Vietminh störtade den Japanska regimen. De bildade då en regering i Hanoi, styrd av den kommunistiske ledaren Ho Chi Minh. (internet 4)
För ett kort tag var Vietnam då äntligen självständigt, men i landet rådde svält. Över 2 miljoner människor dog i matbrist.(Efter 1945,Einar D. Mellquist, Arne Holmström) Det var då Frankrike kom in i bilden igen. De ville  öka sin makt i de indokinesiska kolonierna och sände därför dit trupper igen för att ena alla kolonier till en federation som skulle tillhöra den Franska unionen. Befolkningen i Indokina var dock inte så samarbetsvilliga, så 1946 Bombade Frankrike den Vietnamesiska hamnstaden Haiphong för att ta kontrollen över de viktigaste städerna.  (Internet 2)
Det startade det som kom att kallas för Första Indokinakriget.
Vietminh fick stöd från det kommunistiska Kina som gav dem både vapen och rådgivare. Detta fick USA, som tidigare stöttat Vietminh, att byta sida och hjälpa Frankrike, eftersom de såg Vietminh som ett "redskap för den internationella kommunismen".

Trots att Frankrike var överlägset Vietminh i antalet soldater så hade Vietminh övertaget. De behärskade nämligen Maos (Kommunistisk ledare över Kina 1949 - 1976) gerillataktiker intill mästerligt. Därför kunde de Vietnamesiska soldaterna dyka upp oväntat, anfalla och sedan försvinna lika hastigt igen. ( Efter 1945, Einar D. Mellquist, Arne Holmström)
Indokinakriget slutade 1954 med Vietminhs seger i det kända slaget vid Dien Bien Phu.

Frankrike ville avsluta kriget genom att slå ut Vietminh en gång för alla. Det tänkte de göra genom att belägra staden Dien Bien Phu, som låg på den led där de Kinesiska vapnen transporterades in i Vietnam. Genom att belägra Dien Bien Phu trodde fransmännen att de skulle kunna tvinga Vietminh att gå till anfall för att återfå sin viktiga led, de var också helt säkra på att när Vietminh väl gick till anfall så skulle de kunna besegras.

Man kan säga att fransmännen hade både rätt och fel på de punkterna. Visst anföll Vietminh och visst var de franska soldaterna överlägsna. Men ändå lyckades Vietminh att med psykisk vapenföring och utsvältning, genom att förstöra det flygfält som fransmännen byggt upp för att föra in förnödenheter,  tvinga fransmännen ut ur Dien Bien Phu, och därmed ut ur hela Vietnam.
Detta ledde till fredsförhandlingar i Genève där det tillslut diskuterades fram ett fredsavtal.

Vietnam delades nu upp i två delar, Syd och Nord. Gränsen gick vid 17:de breddgraden. (Efter 1945, Einar D. Mellquist, Arne Holmström)
I väntan på ett val som skulle hållas innan 1956, skulle den kommunistiska ledningen Viet Minh styra den norra delen av Vietnam och den franska delen i syd skulle då förvaltas av Bao Dai. USA visste att den kommunistiska delen av Vietnam hade den större delen av befolkningen och att 100% av de som bodde där skulle rösta fram Viet Minh som vinnare i valet och därför skulle ge Viet Minh majoritet.  Det kunde de inte låta ske då de ville stoppa kommunismens framgång, så de tänkte inte hålla sig till avtalet. Redan 1955 utropades, med USA:s stöd, Sydvietnam till Republiken Vietnam och USA lyckades avsätta Bao Dai för att ersätta honom med deras egna favorit, Ngo Dinh Diem, som fungerade som amerikansk marionett. Han gjorde sig snabbt impopulär i landet, dels för att han var katolik medan den större delen av befolkningen var buddhister, och dels för att han alltmer ledde landet med diktatur. De som protesterade emot honom blev fängslade, mördade eller torterade. Under Ngo Dinh Diems styre blev stödet till den, nybildade motståndsrörelsen, FNL, som var en utveckling av Vietminh, allt större eftersom de ville ena Vietnam till ett självständigt land som skulle lyda under varken USA eller Frankrike. (Internet 10)
FNL bestod till mesta del av sydvietnameser, men de hade starkt stöd från Nordvietnam, som hjälpte dem med vapen och rådgivare.  (Efter 1945; Einar D. Mellquist, Arne Holmström)
USA började nu skicka allt fler soldater till Vietnam och på ett år hade de nästan 10 dubblat sin armé. Sovjetunionen gick in med ekonomiskt stöd till Nordvietnam.(Internet 10)

Förlopp:
- Kriget tog sin början.

Det finns ett flertal olika årtal då man kan säga att Vietnamkriget tog sin början, men jag har valt att, som många andra, se Tonkinbuktsintermezzot som Vietnamkrigets startskott.
År 1964 annonserad den dåvarande Amerikanska presidenten Lydon B. Johnson, att Nordvietnam, helt oprovocerat gått till angrepp mot två Amerikanska fartyg i Tonkin-bukten. Han fick genast enfaldigt stöd från kongressen att tillta nödvändiga åtgärder för att bekämpa angrepp mot Förenta staterna. (Internet 1)
Efter det tog det bara några dagar innan han, med stöd från sina rådgivare, inledde bombningar i Vietnam.

Vad som egentligen hände under angreppet i Tonkin-bukten är oklart, men de flesta källor antyder att USA troligen provocerade Nordvietnam till att anfalla, för att kunna slå tillbaka och vissa andra säger att det aldrig ens skedde något angrepp.

-Slaget vid La Drang

Detta var den första militära sammandrabbningen mellan Amerikanska och Nordvietnamesiska trupper, och också den största. (Internet 10 & 8)
Den Amerikanska överlöjtnanten Hal Moore fick i uppdrag att, med sin trupp, utforska dalen La Drang, där en mindre grupp soldater hade blivit attackerade av NVA, Nordvietnams armé. Armén var beräknad till att vara cirka 50 man, men när Moores kompani anlände fick de fast en Nordvietnamesisk spanare som avslöjade att det fanns runt 4000 man i området.
Truppen hade flugits in i dalen via helikopter, en ny taktik som USA arbetat fram. Helikoptrarna kunde bara ta ett visst antal soldater åt gången, så när Moores första kompani landade var de inte så många.
Delar av kompaniet blev överrumplade av NVA och blev avskurna från resten av kompaniet. De klarade trots omringning att hålla stånd i 2 dagar innan de kunde upphämtas igen, då var endast 7 av 29 oskadda.
De andra delarna av kompaniet höll under tiden landningszonerna så att de inte skulle tappa förbindelsen medhelikoptrarna som  transporterade vapen, sårade och nya soldater.
NVA försökte hela tiden trycka sig så nära den Amerikanska trupperna som möjligt, så att de inte skulle kunna använda sitt artilleri, som var USA:s starkaste motangrepp. ( Internet 8)
Båda sidorna utropade sig som vinnare i slaget, men jag skulle snarare säga att båda sidorna förlorade, då den ända skillnaden slaget efter slaget var den ökade siffrans skadade och avlidna.

- Operation Fenix

Operation Fenix pågick från 1965 till 1968 och var ett CIA inlett försök att göra sig av med alla som kunde tänkas samarbeta med FNL. Genom bombningar, tortyr och mord dödades mellan 20.000 och 40.000 vietnameser. (Internet 6) Det fanns s.k. fria eldzoner i sydvietnam där alla oidentifierade betraktades som fiender och mördades med en gång.
Under dessa år ökade den Amerikanska styrkan till över en halv miljon soldater utöver de 600 000 soldater i den sydvietnamesiska armén och tiotusen tals från Sydkorea, Thailand, Australien och Filippinerna. (Internet 10)

- My Lai-massakern

1968 gick en pluton på 30 man in i den sydvietnamesiska byn My Lai, i tron om att de skulle finna ett FNL-fäste, och sköt ner över 300 civila. Inga fientliga skott kunde registreras, och man fann aldrig något FNL-fäste. Löjtnanten, som ledde massakern, dömdes till livstid i fängelse, men behövde bara sitta 3 dagar då han blev benådad av president Nixon. (Internet 7)
    I Sydvietnam blev stödet till FNL allt större, i samma takt minskade likväl stödet åt Regimen i Saigon. FNL tog makten över landsbygden dels genom att delade ut land till bönderna, men ibland också via hot. ( Internet 10)

- Têt-offensiven

En attack av FNL och Nordvietnam som inleddes på det Vietnamesiska nyåret, têt, 1968 och det var just därför den kom att kallas Têt-offensiven. FNL och NVA invaderade ett flertal sydvietnamesiska städer för att slå tillbaka Amerikanska och Sydvietnamesiska trupper.
Det var en av de blodigaste striderna under Vietnamkriget, då cirka 2000 soldater och flera tusen civila dödades. Têt-offensiven slogs så småningom tillbaka, då de förlorat många soldater, men USA kunde knappast klassa sig själva som vinnare i striden. De hade nämligen förlorat sitt lands tillit. USA hade, sedan 65 gett sken av att segern snart var deras och att FNL samt NVA var både svaga och oorganiserade. Têt-offensiven hade visat på raka motsatsen. Även de amerikanska soldater som befann sig i Vietnam började tvivla på att deras land skulle segra och de såg inte längre något motiv för kriget. De tappade även motivationen när de såg hur motståndarna, bara några månader efter Têt-offensiven, hade samlat ihop en lika stark armé igen. Soldaterna i Vietnam krävde förstärkning, och detta ledde tillslut till att president Johnson var beredd att påbörja fredsförhandlingar. Han tillkännagav också att han inte tänkte ställa upp i nästa val, eftersom antikrigsoppositionen hade blivit så stor att han inte längre kunde visa sig offentligt utan att stora demonstationer.
(Internet 5)

- Krigets slutskede

Nästa president blev president Nixon, som påstått i sin valkampanj att han hade en hemlig plan för att få slut på kriget.
 För att få bättre stöd lät han skicka hem sina soldater och lämna krigandet åt Saigonregimen.
Men 1970 invaderade Amerikanska trupper Kambodja för att skära av FNL:s försörjningsleder, trots att han visste att det skulle uppröra, och visst blev motståndet starkt. Amerikanska soldater vägrade tjänstgöra och demonstationer blossade upp över hela USA.
I början av 1973 undertecknade USA ett vapenstillestånd, som ganska snabbt bröts av kommunisterna i Nord. Men när USA hade lämnat krigandet åt den sydvietnamesiska armén föll den snabbare än väntat. (Internet 10)
1975 slog FNL och NVA till hårt och Saigon hamnade under kommunistiskt styre. (Internet 3)

Följder och konsekvenser:

Följderna av Vietnamkriget var stora. Vietnams natur var så gott som förstörd efter kriget, p.g.a. de vapen som USA flitigt använt under kriget, Napalm och Agent Orange. Agent Orange var ett gift vars syfte var just att förstöra växtligheten. Senare upptäckte man att detta gift gav upphov till missbildningar på nyfödda barn. Missbildningar p.g.a. giftet finns kvar än idag, över 30 år senare. Vietnam är än idag ett av världens fattigaste länder. (Internet 10)
På Amerikas sida var det soldaterna som led av de största konsekvenserna. Många av de som hade överlevt hade blivit invalidiserade eller psykiskt skadade. Det var också många som blivit drogberoende, då många soldater i Vietnam flydde verkligheten genom narkotika. (Internet 3)

Konfliktanalys:      
Motiv och Taktik

USA

USA gick in i Vietnam med motivet: "Förenta staterna är också medvetet om sitt ansvar och sina förpliktelser, för sina egna intressen skull såväl som för andra fria folks, att bistå ett modigt land i dess försvar för sina friheter mot icke motiverad omstörtande verksamhet och kommunistterror. Vi har inga andra motiv än att försvara friheten." (Internet 11)
De ville alltså försvara landets frihet genom att sätta in en marionettregering i landet.
Att skydda landets frihet betydda att stoppa kommunismen från att ta över landet.
Personligen tror jag att två olika motiv ligger som bakgrund till varför USA valde att gå in i Vietnam.
Det första är kommunismen. USA var rädda för att Vietnam skulle lyckas bra som kommunistiskt land och därför inspirera sina grannländer till att följa i deras fotspår.
Då skulle den Asiatiska kommunismen kunna komma att bli så stark att den skulle kunna utmana Amerika som världens supermakt.
Det andra motivet som jag kan se kommer från boken "What Oncle Sam Really Wants" av Noam Chomsky. Han har i sin bok skrivit att Vietnam, vid det val som skulle ske efter att Frankrike trätt ut ur landet, var på väg att bli ett lyckat exempel på ett land som lyckades slå sig fritt från västmakterna, alltså från kolonialmakter och den fri handeln.
Ett bra exempel på hur USA utnyttjade den fria handeln är svälten i Guatemala.
Guatemala har enormt bördig jord, och skulle kunna försörja och föda sitt folk med framgångsrikt jordbruk. Men p.g.a. att stora Amerikanska företag köper upp jorden svälter folket istället ihjäl. 1954 var det så svår svält i Guatemala att den dåvarande regeringen insåg att de var tvungna att ändra situationen. Vid denna tidpunkt var den enda vinsten för Guatemala de slavlöner som Guatemalanerna som arbetade vid de Amerikanska odlingarna tjänade. När regeringen försökte gör något åt detta, meddelade företagen det åt US. myndigheter. Som följd så fixade CIA en ny regering i Guatemala och en statskupp som såg till att denna regering tillsattes så att den fria handeln eller det, som det också kallades, "lämpliga investeringsklimatet" kunde fortsätta. Folket fick bistånd i form att vapen, för att de inte skulle störta regeringen.
Så USA gick in i Vietnam för att de inte skulle statuera ett exempel som visade andra länder att man kunde slå bort Amerika. (What Uncle Sam Really Wants; Noam Chomsky )
Det var många som tyckte att USA:s motiv att gå in i kriget var otillräckliga. T.ex. den svenska författaren Jan Guillou, som skrev i Aftonbladet att: "det fanns inga respektabla eller ens så kallat realpolitiska godtagbara motiv för denna folkmordspolitik. Detta är även den amerikanska uppfattningen i dag." (Jan Guillou, 26 Juni 2000, Aftonbladet)

Kina

Kina tog Nordvietnams parti, och till en början var deras inblandning i kriget relativt fredlig, då de inte lade vikten i att ha soldater i Vietnam.
De skickade tidigt vapen och rådgivare till Kina.
Materiell och teknologisk support, mat och ingenjörsbataljoner, som kunde laga de vägar och byggnader som bombats sönder var också sådant som Kina hjälpte Nordvietnam med.
Men gradvis så satte även Kina in soldater i Vietnam och total hade de cirka 320. 000 soldater i landet.
Nordvietnams ledning vände sig till Kina för att få hjälp att slå ut Frankrike ur sitt land och Kina svarade till det, i hopp om att bilda ett samarbete med andra kommunistiska Asiatländer, för att bli starkare.  (Internet 12)

Sovjetunionen.

Sovjetunionens inblandning i det vietnamesiska kriget var mycket lik Kinas, dock hade de ännu mindre inskickade soldater och andra motiv. För Sovjetunionen var Vietnamkriget en del av det kalla kriget som de höll mot USA. Ett ombudskrig där Sovjet stod för ena sidans krigskostnader och USA för den andra.
Sovjetunionen bidrog även med skepp till de Sydvietnamesiska Viet Minh-anhängarna som ville emigrera till Nordvietnam. (Internet 13)

FNL

FNL, eller Viet Cong som det kallades i USA, var en samling av Vietnameser, mestadels sydvietnameser, som fick stöd från Nordvietnam, Kina och Sovjet. De bildades 1960 och representerades av nästan alla olika sorter klasser i Vietnam. Deras mål var att få Vietnam enat och självständigt. För att bekämpa den sydvietnamesiska regimen, som lydde under USA, använde FNL gerilla taktik på slagfälten och de tjänade mycket på att de kände terrängen och hade lokalt stöd. (Internet 14)

Nordvietnam

Ledda av gruppen Viet Minh, som var aktivast under första Indokinakriget, tog Nordvietnam stånd mot den Sydvietnamesiska regimen. Deras taktik och motiv var lik FNL:s då de stod på samma sida och slogs för samma sak.

Sydvietnamesiska armén

Det som kom att bli Sydvietnam styrdes helt av en militärisk regim, som lyssnade till USA. Jag har inte kunnat hitta någon fakta om deras motiv, men jag drar slutsatsen att de ville hålla Nord- och Sydvietnam delade, som två länder. En annan tänkbar anledning är att militären var tvungen att lyda under den ledande presidenten i landet, som stöddes av USA, och USA ville föra kriget. Då de var i allians med USA, så följde de samma krigsföring.

Frankrike

Frankrike slogs i första Indokinakriget för att få behålla sin koloni Vietnam. De inledde bombningar för att hota motståndarna i landet, ta kontroll över de största städerna och inhysa respekt. Det tog dock inte så lång tid förrän Vietnam, under Viet Minhs ledning slagit ut Frankrike ur landet. De hade dock redan planterat ett frö för det kriget som kom att börja.

Sammanfattande diskussion:
Den svåraste delen för mig med detta arbete var att hitta motiv till varför olika aktörer valde att gå med i Vietnamkriget. I vissa fall fanns inga direkta motiv, och då fick jag använda den fakta jag redan hade och dra egna slutsatser utifrån det. Eftersom jag har ytterst svårt för att förstå varför någon kastar sig in i krig, så var det en av de största utmaningarna för mig. För mig är det skrämmande att se hur vuxna människor, myndigheter och regeringar väljer att lösa konflikter. Borde inte så högt uppsatta, folkvalda, utbildade människor komma fram till bättre lösningar än att försöka ha ihjäl varandra?

De som jag har valt ut som syndabockar i Vietnamkriget är USA, eftersom jag inte tycker att de hade någon rimlig anledning att lägga sig i ett krig som inte från början var deras. Visserligen var det inte enbart USA som ingrep, utan även Sovjet och Kina var bland de största aktörerna i Vietnamkriget, men jag tycker ändå att det är stor skillnad mellan deras inblandning. En blåögd kan säga att USA gick in i kriget i tron om att de hjälpte Vietnam undan ett kommunistiskt styre där många skulle mördas, men det är något som jag verkligen inte tror på.  Jag tror att USA endast gick in i Vietnam för att gynna sig själva, vare sig det var p.g.a. kommunismens framfart eller den fria handeln.
Sovjet och Kina hade säkerligen egna motiv som gynnade dem också, men de gick in på den sidan som slogs för landets frihet, för att slå ut fientliga trupper.
En annan sak som jag ...