Demokrati eller oligarki?

Demokrati eller oligarki?

Demokratin i Aten
Ordet demokrati kommer från det grekiska ordet ”demokratia” och betyder folkstyre eller folket härskar. I sin antika form beskriver ordet det styrelseskick som tillämpades i ett antal grekiska statsstater, och då främst Aten där demokratin infördes på 500-talet f.kr.
Stadsstaterna styrdes på många olika sätt, men det som var gemensamt för dem var tanken om medborgarskap.
Den antika demokratin var annorlunda om man jämför med andra styrelseskick som t. ex monarki eftersom en betydande del av befolkningen hade möjlighet att påverka olika politiska beslut, och inte bara ett fåtal högt uppsatta herrar.
En väsentlig skillnad mellan Atens demokrati och den vi använder oss av idag är att man var tvungen att uppfylla en rad kriterier för att räknas som medborgare. Man skulle vara minst 20 år, vara född i Aten samt vara av manligt kön. Att vara medborgare betydde en mängd rättigheter men det innebar också många skyldigheter, några av dem var att intressera sig för hur samhället styrdes och delta i beslutsprocessen, fullgöra militärtjänsten och delta i försvaret av staden när det behövdes. Varje medborgare skulle själv se till att ha vapen och rustning för att kunna ta sitt ansvar om det blev krig. Det innebar att kvinnor och slavar automatiskt uteslöts från medborgarskap, eftersom de inte hade tillåtelse att äga något. Överhuvudtaget fanns en stark koppling mellan politiska rättigheter och medborgerliga skyldigheter.
Alla dessa krav gjorde att majoriteten inte ansågs som medborgare och därmed inte hade någon rösträtt. Av de 400 000 invånarna som bodde i Aten var det bara 30 000 – 40 000 som var röstberättigade.

Det viktigaste i den Atenska demokratin var folkförsamlingen, det var där makten låg och det var den som var det beslutande organet. Politiska beslut fattades genom direkt omröstning med handuppräckning. Medborgarna möttes på Agora, det stora torget i Aten och genomförde där sina politiska möten. En omröstning föregicks ofta av diskussioner. Om man ville tala för sin sak gällde det att man kunde uttrycka sig på ett bra sätt, annars fanns det en stor risk för att bli utbuad. Detta ledde till att det oftast bara var de som tränat länge på att tala som yttrade sig.
Till sin hjälp hade folkförsamlingen ett råd. Rådets uppgift var att förbereda olika frågor som skulle tas upp för omröstning. De såg även till att besluten som hade fattats blev genomförda.
I rådet satt ämbetsmän, som först blev de framröstade men senare istället blev utsedda genom lottning. I lottningen hade alla medborgare lika stor möjlighet att väljas. Varje år valdes 360 män till att styra staten, de delades upp i 12 grupper med 30 man i vardera. Varje grupp styrde staden i en månad, och varje man hade den högsta verkställande makten (som en statsminister) under en dag. Den stora nackdelen med att lotta fram ämbetsmännen var att ofta mindre sakkunniga män satt på posten och det gjorde att anseendet hos dem sjönk hos folket. Forskarna har beräknat att varje medborgare hade högsta verkställande makten åtminstone någon gång under sitt liv.

De främsta bland ämbetsmännen var strategerna. Det var de som skulle leda staten i krig. Den främsta av Atens strateger hette Perikles och han valdes till förste strateg 14 gånger.
En person som ansågs farlig för demokratin eller Aten kunde dömas till landsförvisning på tio år, detta fråntog inte personen hans medborgerliga rättigheter eller egendom. Det krävdes minst 5 000 närvarande vid folkförsamlingen för att man skulle kunna döma någon till landsförvisning.

Demokratin i Aten gick under 322 f.Kr. Med enbart små förändringar bibehölls styrelsesättet till dess, för att sedan avskaffas av den Makedoniska övermakten.
En annan materialistisk förklaring till demokratins undergång är att den Atenska demokratin var byggd på slavarbete och därför inte behövde en innovativ ekonomi.
Det var billigare att anställa slavar än att bygga maskiner för att underlätta arbetet och därför utvecklades inte Aten. Sakta men säkert stagnerade samhället, vilket gjorde det sårbart och korrupt.

Spartas styre
Sparta styrdes på ett mycket annorlunda sätt jämfört med Aten. Styrelsesättet var auktoritärt och staten var mycket strikt och militärt organiserad. De hade två kungar samtidigt, deras uppdrag var framför allt att styra den spartanska armén i strid. De som hade mest makt var de äldstasråd. För att få vara med i det rådet var kravet att man skulle vara över 60 år. Förutom de äldstasråd fanns också ett folkråd som man skulle vara 30 år för att få vara med i. Folkrådet fick bara säga ja/nej till de äldstas råds eller kungarnas förslag.

När pojkarna i Sparta var sju år fördes de till ett läger som var både skola och militärförläggning. Uppfostran var mycket hård och de fick minimalt med mat. Efter 13 år var utbildning klar. Då blev de medlemmar i armén och tillhörde den till dess att de hade fyllt 60 år. Utbildningen gjorde att spartanerna hade bäst soldater i hela Grekland. Man uppmuntrade homosexualitet eftersom det ansågs att det gjorde krigare mer lojala mot varandra i strider.
Befolkningen i städerna som erövrades av spartanerna gjordes till slavar. De skötte jordbruket och det gjorde att de spartanska männen enbart kunde ägna sig åt att strida. Slavarna övervakades av kvinnorna. Flickorna i Sparta uppfostrades ungefär på samma sätt som pojkarna. De åt samma mat och de fick lära sig att läsa och att skriva, men hade trots det inte något att säga till om i det politiska livet.

Vissa saker i den Atenska demokratin lever kvar än idag
Den direkta demokratin föddes i Aten, och den innebär att alla medborgare beslutar själva i frågor med hjälp av handuppräckning. Det är ett exempel på något som finns kvar i demokratiskt styrda länder än idag. En förutsättning för att det ska gå att genomföra är att befolkningen är relativt liten. Detta system, med hjälp av viss modern teknik, används fortfarande i exempelvis i Schweiz' kantoner och i kommuner med en liten befolkning i t. ex USA.

Ämbetsmännen som satt i senaten (d.v.s.regeringen) röstades fram till en början och de satt där på en bestämd tid innan det var omval. Detta tycker jag är liknande så som vi har det nu med våra politiker som väljs av folket och har makten under en viss tid.

Var Aten en demokrati?
En oligarki råder då de förmögna styr och är i minoritet. Oligarki råder också då tillträde till de styrande ämbetena beror på förmögenheten eller tillhör de högre förmögenhetsklasserna. Oligarki råder även då de styrande ämbetena går i arv.
En demokrati råder då folket styr och deras åsikter är de som gäller inom staten. Demokrati råder också när alla har möjlighet att tillträda de styrande posterna, lagen styr och när folkomröstningarna är bestämmande. Alla ska ha samma fri- och rättigheter.
Jag tycker inte att Athens styre passar in riktigt på något av dessa två beskrivna styrsätten.
Det var inte en oligarki eftersom det inte enbart var de rika som styrde, så länge man uppfyllde kriterierna: man, 20 år och av Atensk härkomst så fick man rösta i politiska frågor. Sen var det vissa fattiga som hade svårt att ta sig in till folkförsamlingen i stan, t ex de som levde som bönder och behövde resa en låg väg. Men de var i vilket fall röstberättigade.
De styrande ämbetena gick inte i arv utan de som styrde som ämbetsmän blev framlottade och det innebar att det ständigt var nya styrande eftersom att man max fick sitta i ett år.
Aten uppfyllde vissa av de delar som ska uppfyllas för att räknas som en demokrati. Folkets framröstade beslut var det som gällde inom staten.
Men den stora faktorn som gör att jag börjar tvivla starkt på att det var en demokrati är att hela folket inte hade möjlighet att säga sin åsikt. Att man sedan hade en mängd skyldigheter, som att behöva rycka ut i krig, enbart för att få möjlighet att rösta är inte särskilt demokratiskt.
Spartas styre var väldigt hårt och skoningslöst, små barn skickades iväg för att tidigt tränas för strid. Men den stora fördelen i Sparta tycker jag var att staten hade insett kvinnornas värde, och att de månade om deras fysiska hälsa. Utan friska kvinnor – inga friska barn och därmed ingen stark armé i framtiden. Spartas grundfilosofi var med andra ord mycket annorlunda jämfört med Atens, det viktigaste för de styrande i staten var helt enkelt att ha en perfekt tränad armé, detta prioriterades högst och betydde mer än allt annat.

Aten var när man tänker efter könsdiskriminerande och rasistiskt (enbart de som var födda i Aten räknades). Att kunna kalla sitt styre för demokrati tycker jag innebär att man ska låta alla göra sin röst hörd oavsett vad man har f...