Framväxten av det moderna Sverige

Framväxten av det moderna Sverige

Idag är Sverige en av världens rikaste och modernaste länder. Här har man demokrati och yttrande frihet. Man får tänka, tycka och säga allt (så länge det inte är hot eller hets mot andra folkgrupper). Man har religionsfrihet vilket betyder att man får välja den religion man vill utan att staten lägger sig i. Man behöver inte gå till kyrkan, man har inte husförhör och inte heller kyrkoplikter. Varken kyrkan eller kungen styr landet. Regeringen är rättvist folkvald som behandlar olika samhällsfrågor. Frågan är om det alltid har varit så. Och hur kommer det sig att det lilla landet Sverige som har varit ett bondedominerande land har bättre hälsa och är modernare än bl.a. stormakten USA? 

Tre stora kategorier har förändrats genom 300 år och ledde till den Sverige vi lever i idag. Dessa kategorier är:

Religion:      

Sverige är idag ett protestantiskt land med nya frikyrkor som har över 250 000 medlemmar. Religionen har en svag ställning samt inflytande i landet. Religion är en privat sak, privatreligiositet. Men ser vi tillbaka i tiden så har det inte alltid har varit så.

Under medeltiden hade den katolska kyrkan en stor makt i Europa. Påven i Rom hade makten över Europas kyrkor och bestämde vem som skulle blir ärkebiskop. Det fanns även kungastyre, men man hade tydliga markeringar mellan kungamakt och kyrkomakt. Politiken hade ingen inflytande på kyrkan eller över dess stormän. Man kan säga att kyrkan var en del av staten. Man hade husförhör och en plikt att gå till kyrkan, annars tvingas man av polismakt. Kyrkan tvingade folk till skatter vilket verkar orättvist beroende på att de flesta på den tiden var fattiga och klarade sig knappt för dagen. Men även att det alltid har funnits folk som är rikare än andra och ändå betalade alla lika mycket. En del av skattepengarna gick till bl.a. handikappade, äldre och föräldralösa barn. Man kan säga att Sverige var profant, icke sekulariserat. 

Sverige blev protestantisk i början av 1550-talet då den tyske teologen Martin Luther (1483-1546) kritiserade den katolska kyrkan. Under hans tid sålde kyrkan avlatsbrev för att kunna bli fri från sina synder och för att slippa skärselden samt sakramentet (heliga handlingar). Martin sade att tron hade endast en källa vilket är bibeln och att man inte kunde köpa sig fri från synder. Därför hade inte den katolska kyrkan sin grund i bibeln. Han ville att kyrkan skulle behandla människors inre liv medan politiken skulle ha ansvaret för landet. Det utbröts en reformation (rörelse som vill förbättra något), den kristna reformationen som är basen till den religiösa förändringen.

Gustav Vasa som var kung över Sverige på denna tid stödde denna reformation eftersom den gynnade honom. Kyrkan i Sverige bröt med påven i Rom och katolicismen. Riksdagen godkände 1527 den Lutherska läran och stötte bort katolska präster och kyrkan skulle läggas ned. Staten vann mycket på att ta över kyrkan. Man skulle vinna pengar på att lägga ner kyrkan, detta genom bl.a. reduktion av kyrkojord, pengar och silver.

Man översatte bibeln till svenska vilket enligt mig är anledningen till varför folk senare började tänka olika och hade olika teorier om bl.a. politiken. Varje individ kunde utveckla sin tro eftersom innan var det endast kyrkomän som kunde läsa bibeln. präster berättade för folk om hur man ska utöva sin tro, då trodde alla på det präster sa och inte kunde motsäga det. Gustav Vasa ville att Sverige skulle vara ett land, en kung och en tro. Men det fanns ingen religionsfrihet för det svenska folket. För att kunna behålla sitt svenska medborgarskap var man tvungen att tillhöra den svenska kyrkan. Detta var ett sätt för att kontrollera folket men även att dem skulle fortsätta betala skatter. Utövandet av andra religioner var förbjudet för det svenska folket. Som straff kunde man utvisas eller avrättas. Men som utländsk kunde man välja den religion man ville, utlänningar hade religionsfrihet.

Framtill 1700-talet gick landets bästa före individens bästa. Upplysningen kom in i början av 1700-talet som skulle ändra folks uppfattningar angående bl.a. frihet. Det krävdes tryck och tankefrihet samt individen skulle stå i centrum. Kraven på religionsfrihet ökade och statskyrkan kritiserades. Snart tvingades ingen längre till kyrkan så länge ingen agerade för andra trosuppfattningar. Man ville att Sverige skulle bli som USA, utan statskyrkosystem. Baptismen (en rörelse som ville att endast vuxna bör döpas) kom till Sverige och det uppstod väckelserörelser.

I mitten av 1800-talet blev det sockenstämma. Kyrkan stod i centrum men nu var det två personcentra, husfadern och prästen. Enhetssamhället och tvångsdop kvarstod. Folk protesterade och det nybildade lagen (dissenterlagen) en lag som godkände 1860 utträdandet ur den svenska kyrkan om man gick in i ett av statens samfund. Lagen tillät även frikyrkor och religionen blev individuell samt fritt. Landet fick nya värderingar vilket ledde till att kyrkan försvagades. Fullkomlig religionsfriheten kom 1951. Det skedde många utredningar om förhållanden mellan staten och kyrkan urskiljande. Fram till år 2000 skiljde sig kyrkan och staten helt. Nu är det inte obligatorisk dop, fast det föreblev som en stark tradition som många idag väljer att följa.

Frågan är hur kan religionen historiskt varit ett spår som bildat det nya Sverige?

Upplysningen är en av orsakerna till förändringen, t.o.m. till industrialiseringen. Religionens förändring gjorde att politiska ideologier växte fram. Folk började bli individualiserade och började tänka fritt. Man ville det bästa för sig själv och sin familj och av den anledningen blev det 3 olika stora ideologier: konservatismen, socialismen och liberalismen, som jag kommer skriva senare om. Religionen var i princip grundlagen till samhällets styrande. En person kunde inte t.ex. skilja sig eller gifta om sig utan kyrkans tillåtelse. Man var så pass rädd för den "övre makten, Gud" som präster snackade om. Av den anledningen följde folket kyrkans regler och inte kunde utveckla sin egen tro eller uppfattning.

Efter upplysningen var folk villiga till förändringar. De fattiga ville ha jämlikhet i samhället där även de kan vara med och påverka samhället. Därför blev det många revolutioner eftersom maktinnehavande inte ville lyssna på dem (bönder).  Allt eftersom religionens status i samhället förändrades, ändrades det folkets syn och handlingar. Bygemenskapen i det gamla samhället stoppade utvecklingen av den själva individen. Den höll även ihop ett samhälle men efter 1700-talet då det blev lite mer individualiserat började folk komma mer olika förslag på hur samhället kunde förbättras och därför kom det motsättningar som ledde till mer reformer. Reformerna i sin tur ledde till mer sträva efter förbättringar och det ledde till att den ekonomiska och politiska rollen i staten förbättrades. Religionens förändring i samhället ledde till att bygemenskapen utbröts och urbanisering ökade med tiden. Folk flyttade till städer och där fanns det möjligheter till jobb. Människorna fick mer pengar och industrin började bli en viktig del av Sveriges utveckling och även det framtida. 

Ekonomi:

Sverige för 300 år sedan hade samma BNP värde som dagens Sierra Leone där medellivslängden ligger vid 35 år. Vi hade dålig ekonomi, medicin och de flesta var bönder. Under 1700-talet försörjde sig hela Sverige på jordbruk och skillnaden mellan kungar, adelsmän och vanliga folket var sky hög. Adelsmännen levde i lyx medan det vanliga folket fick arbeta en hel dag för att kunna försörja sig för dagen. Det behövdes mycket kraft för att kunna odla och utvecklingen av redskapen som idag har ersatt den människokraften som behövdes då hade inte uppfunnits ännu. Kvinnorna jobbade som pigor och männen som drängar hos de rika. De fattiga födde många barn (nativitet) och fick mindre mat att erbjuda barnen vilket gjorde att hela familjen fick mindre kraft och sämre hälsa. Fattigdomen och hårt arbete slet på människorna och detta är anledningen till den höga moraliteten (döden) vid denna tid. P.g.a. ekonomiska bekymmer emigrerade 1,4 miljoner svenskar till USA, vilket motsvarar 25 %.  

Under den tiden hade man bygemenskap som stod för försörjning och socialt skyddsnät. Detta för att ingen skulle leva på tiggeri eller stöld. De handikappade och gamla som inte hade något hem fick hjälp av kyrkan som på den tiden var en del av staten. Det krävdes 270 timmar per 1000 spannmål vilket var påfrestande. Ett ekonomiskt bekymmer fanns även för hela landet. Man lät jorden vila var tredje år på träda för att den ska få näring igen. Det var oekonomiskt eftersom odlingen skulle minskas kraftigt under ett år vilket leder till att folk blir utan arbete i ett år och även att landet fick mindre produktion. Den agrarade revolutionen är en viktig faktor till utvecklingen som främjade bönderna. Växelbruk kom och gynnade alla eftersom den innebar att man odlade olika grödor som tar olika näring från jorden och på det viset tas inte all näring upp och jorden behöver inte vila på träda. Man hade även tegelskifte (att varje gård hade en del i varje åker) och mannen som skulle ändra på det var Jacob Faggot som protesterade 1749 mot tegskiftet. Enskiftet kom till istället och slog samman tegarna och fördelade de mellan bönderna. Detta var för att varje gård skulle få åkrar på högst 4 olika ställen. Femtio år senare kom det en man vid namn Rutger Macklean som ansåg att bygemenskaperna var det stora hindret för utvecklingen. Därefter kom laga skiftet 1827. Bönderna fick ensamgårdar och det blev mer och mer individualiserat. På 1800-talet började även utvecklingen av industrin och eftersom religionen särpräglades brydde sig folk mindre om religionen p.g.a. det hårda arbetet i städerna. Man jobbade över 16 timmar per dag vilket var ansträngande och förstörde oftast för familjen. Männen började dricka medan kvinnorna jobbade extra hårt och det var barnen som fick lida. Därför kom det nykterhetsrörelsen som ville förbjuda tillverkningen samt försäljningen av alkohol.

År 1850 blev Sverige exportland av säd och trä. Fred, vaccin och potäterna gjorde att folk blev starkare, hälsosamma och mätta. Hungersnöden utrotades 1860-talet och förbättringen av hälsan förbättrade ekonomin. Trots immigration och mindre födda barn, fördubblades antalet invånare från 2,5 miljoner till 5 miljoner. En del av de immigrerade återvände till Sverige för p.g.a. de nya arbeten.

Industriella revolutionen ledde till ekonomiska förbättringar i landet. Arbetskraften ökade i städerna och färre arbetade inom jordbruket. Med hjälp av maskiner har mantimmar per hektar minskats. Järn och förbättring av redskap gjorde arbetet lättare och nu sjönk arbetstimmarna. Man byggde nya vägar och byggnader vilket gav folk arbete. Fler började arbeta med annat än jordbruk och folk flyttade in till städer och började arbeta inom industrin. Den andra industriella revolutionen är även en del av utvecklingen. Man började använda bränsle (bensin, diesel) och elektricitet. Därpå förbättrades industrin och flera kunde få jobb så som lastbilchaufförer och annat. 75 % av befolkningen bodde i städerna. Från att vara ett bondedominerande land blev Sverige ett viktigt järn och papper exportland.    

Politiken stod fortfarande i centrum och även förhållanden mellan staten och kyrkan. Men eftersom majoriteten av landet är fattiga så ägnade de flesta sin tid åt arbete. Sveriges ekonomi samt arbeten ökade. Skillnaden mellan olika yrken ökade samhällsklasserna och en medelklass började växa fram (vilket senare blev liberalerna). De tre ideologierna (konservatismen, socialismen och liberalismen) hade olika åsikter angående ekonomin. De rika (konservatismer) ville bevara det gamla ekonomiska systemet medans liberala (medelklassen) ville att det skulle bli demokrati (samma gällde socialister) men skillnaden är att liberalister ville att staten skulle lägga sig mindre i.

Liberaliseringen krävde skola för alla (folkskola 1842) och de ville även avskaffa skråväsendet (avskaffades 1846). Skråväsendet (skråväsen var ett system för organisation av hantverk där yrkesutövarna är sammanslutna i skrån, föreningar, med särskilda privilegier) hindrade den ekonomiska utvecklingen. Exempelvis om det fanns en läkare i ett område, så kunde inte andra läkare få jobb i samma område. Av den anledningen stoppade skråväsendet utvecklingen eftersom folk inte fick möjligheter till arbete. Avskaffningen av skrån ledde till frihandel och näringsfrihet som kom till vid 1864 och fler startade företag och satsade på bl.a. järnvägar. Men trots utvecklingen kom det ekonomiska då och då kriser som bekymrade många men lägen förbättrades med tiden.

Främsta anledningen till politikens förändring är den ekonomiska utvecklingen. Ju mer pengar landet fick in, ju mer frågor det blev angående delningen. Det även förhållandet till kyrkan. Religionen i all ära men det var pengar som gällde. Folk förlorade inte intresset för religionen t.o.m. idag, men det viktiga var ekonomin som skulle hjälpa folk att överleva. Avskaffning av skråväsendet är ett exempel på hur politiken kunde förbättra ekonomin (att liberaler gav förslaget om att avskaffa skrån).

Politik:

Sverige övergick från att vara ett samhälle där kungen och adelsmän bestämde till ett samhälle med blev parlamentarisms och demokrati. I början av 1800-talet växte intresset för kunskapen. Fler blev filosofer, vetenskapsmän och uppfinnare. Filosoferna ville ändra tanken om makten. De menade att varje individ hade den fria viljan för sitt liv och ingen skall behöva bestämma över en annan. Men vid den tiden var staten och kyrkan ett och folk hade ingen frihet till att välja religion. Kraven ställdes på tryck- och tankefrihet. Kungen, adeln och präster hade oproportionerligt inflytande i samhället. De fattiga hårdarbetande människor hade ingen makt och tvingades till att följa allt som bestämdes av dessa mäktiga.

Senare kom industrialiseringen som rådde till att en ny medelklass växa fram i samhället. Innan var det två klasser i samhället, de fattiga och de rika. Men p.g.a. de nya jobben blev det tre olika "klasser", adelsmän är den högsta, medelklass, och bönder.

Samhället var segreagerat och skillnaderna var stora. Exempelvis fick inte bönderna rösta.

Den franska och industriella revolutionen ändrade på folkets syn. Tre olika ideologier växte fram senare och som hade olika uppfattningar angående samhället och hur den bör styras. Konservativa (de rika) ville bevara det gamla och ansåg att snabba förändringar i samhället kan inte råda något gott. De såg samhället som en familj och menade att alla hade sin ställning. Liberala å andra sidan dominerades av medelklass och krävde demokrati och frihandel.

Ståndsriksdagen som fanns innan ersattes med en rikstad 1865. Den nya rikdagen bestod av två kamrar som valdes "demokratiskt". Den första kammaren valdes av landsstingen och stadsfullmäktige i de 6 största städerna. Den andra valdes av män som måste haft inkomst på 800 kr. De som hade ett bra arbete kunde som värst tjäna 800 kr. Av den anledningen fick dessa personer med den inkomsten vara med och rösta.

För att kunna rösta måste man vara en man som är kunnig och ha kunnat betala rösträttskatt. Rösträtten var beroende av den skatten man hade betalat. Alltså låg makten fortfarande hos de rika som hade råd med att betala en stor summa pengar för rösträttskatten.

Socialismen växte fram och den dominerades av arbetarklasser ink. bönder och de ville ha demokrati, såsom liberalerna. Men de ville att man skulle tänka på allas bästa och inte på individens intresse eftersom alla är så pass olika.

Liberala och konservativa satt i riksdagen och kungen lade sig mindre i, i det politiska besluten eftersom han var rädd för att en revolution liknande den franska skulle utlösas. Landet började få sitt demokratiska styre. Men då kungen ville ha mer militär då protesterade våldsamt på gatorna, gick emot regeringen och detta var odemokratiskt och då protesterade liberalerna genom att lämna riksdagen.

Socialister och liberalister satt i riksdagen tillsammans med konservatismer men allt eftersom socialismens och liberalernas mål var liknande varandra så ställdes konservatismen utanför. Konservatismen ville också driva egna mål och detta kom att bli att endast män får rösta. Detta protesterade liberalerna och socialister emot genom att avgå från riksdagen.

1900-talet får Sverige mer demokratiskt och proportionellt valsystem och snart får även kvinnor rösta. Socialismen började få makten vid riksdagen och 1932 "startades" folkhemmet som ville ha ett jämställt land utan de stora ekonomiska klyftorna som fanns mellan folket. Man ville att alla skulle ligga vid samma nivå och staten skulle ta hans om de stora företagen.

Sverige har gått från ståndssamhälle till parlamentarism och än idag försöker vi förbättra det politiska systemet. Politiken står i centrum och endast de kan godkänna förändringar. Politik har alltid funnits och har lett till både vinster och förluster. De är orsaken bakom krig och ekonomiska förluster men även förbättringar. Politikerna har den stora makten även idag trots demokratin. Tack vare vetenskapen har samhället och folk utvecklats. Filosofer ändrade folkets tankesätt och kom med nya idéer. Vetenskapsmännen å andra sidan är främsta anledningen till samhällets ekonomiska utveckling. Medicin och förbättringen av hygien förbättrade hälsan, elektricitet och bränsle byggde upp den industriella som även hjälpte folk med det hårda arbetet.

Folkhemmet startades i början av 1900-talet och enligt mig är folkhemmet orsaken bakom de stora klassförändringarna. Än idag finns det folk som är rikare än andra. Men innan delades pengarna orättvist och trots det hårda arbetet var lönerna låga. På 1700- och 1800-talet var skillnaden mellan rika och fattiga stor. Innan 1900-talet var det ett hårt liv för arbetslösa och barnen följer föräldrarnas fortspår och kan inte blir något högre. Detta förändrades efter folkhemmet och skolor är gratis för alla även de rika. Det kan man kalla för ett jämställt samhälle.

Sverige har övergått från att vara ett bondedominerande land till att ha minst bönder. Alla har jobb inom industrin och mindre än 3 % av Sveriges befolkning jobbar inom jordbruket idag. Anledningen är att då barnen går i skolor, väljer de att bli något som man kan bli när man går i skolan. Många väljer idag att läsa vidare efter gymnasiet, men på 1800-talet var det få som läste i universitet och detta p.g.a. de ekonomiska bristerna. Man ville snabbt få jobb för att kunna försörja sin familj. Nu kan en student ta lån och senare lämna tillbaka.  

Kyrkan har haft en stor makt vilket kan ses som politiskt. Kyrkan tog skatter, hade egna trupper och kunde till och med starta krig mot kungen. Kyrkans inverka på ekonomin började under 1500-talet då Gustav Vasa ansåg att pengarna skulle gå till staten istället för kyrkan. Politiken har ändrats genom åren och har lett till mer demokratiserat samhälle. I ett demokratiskt samhälle är det valfrihet och därför har Sveriges befolkning blivit "icke-religiösa".  Politiken har påverkat landets religion stort. 1700-talets upplysningar har lett till ett mer sekulariserat samhälle där industrin är folket "tro". Folk vågade kritisera kyrkan och religionen efter att Gustav Vasa släppte in reformationen i landet. Man hade aldrig kunnat protestera mot kyrkan om inte en kung hade börjat. Ju mer demokratiskt Sverige blir, ju mindre spelar religionen en roll i landet.

...