Rakkuri

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Det var den 1 september, en kall tisdag morgon. Daggen låg fortfarande kvar från gårdagens regn. Solen steg i ett snabbt tempo, snabbare än lärarnas tempo...

8.10 skulle vi samlas, men inga lärare var för tillfället närvarande.

8.20 började lärarna visa sig vid samlingsplatsen utanför gymnastiksalen.

Ca 8.40 var vi iväg, klass 9C med Thomas Ljungsmark i täten. Cyklingen gick i ett väldigt snabbt tempo, om jag kommer ihåg rätt var vi den snabbaste klassen.

Rakkuri här kommer vi! 11km nästan konstant uppförsbacke senare var vi framme vid Rakkuribäcken.

Klockan var ungefär halv tio när vi kommit fram till den ärade Rakkuribäcken.

Vi drack, vi åt, och sen började vi med våra undersökningar.

Undersökningarna som ägde rum i skogen gick snabbare än förväntat. De undersökningarna var: markskiktsundersökning och studerande av en växtruta.

Undersökningarna nere vid vattnet tog lite längre tid att göra. Den kemiska vattenanalysen

tog längst, eftersom det var många olika prover, med många olika moment.

Att studera faunan i bäcken och att göra den matematiska uppgiften, genom att räkna ut vattenflödet i bäcken var lättgenomförda uppgifter. Komplett redovisning av alla undersökningar finns längre in i rapporten.

Vädret var ganska bra, växlande molnighet, +16? C i luften, +11? C i vattnet (inget badväder) och en sval bris blåste. Området dominerades av lövskog, mestadels björk och asp. Längre bort på motsatta sidan av bäcken låg en stor myr och ännu längre bort lite tallar.

När vi hade gjort alla undersökningar var vi färdiga med det vi åkte dit för att göra; skaffa underlag till våra miljörapporter om Rakkuribäcken. En komplett grupplista finns bifogad sist i rapporten.

Sammanfattning

En dag i september 2009 har vi undersökt floran och faunan i och omkring Rakkuribäcken, 11km från Kiruna efter Nikkaluoktavägen. Genom mätningar av pH, nitrat, nitrit, kalkhalt mm. har vi kommit fram till att området har påverkats utav LKAB:s tidigare gråbergstipp. Mätningarna visar på att marken är försurad och att vattnet är övergött. Vi har även tittat på växtligheten och djuren i området. Det kan ha förändrat djurlivet i Rakkuribäcken eftersom det växt upp mycket alger. Växtligheten i området var, trots den lilla försurningen typisk för Kirunas natur i närområdena. För att kunna dra djupare slutsatser måste man studera området under en längre tidsperiod, djupare slutsatser kräver mer än en förmiddags arbete.  

Syften & Frågeställningar

Syftet till att jag cyklade till Rakkuri var att jag skulle skaffa underlag till min miljörapport om Rakkuriområdet. Rapporten ska visa mina kunskaper i NO, SO och SV.

Själva cyklingen skulle visa mina cyklingsfärdigheter.

1. Hur ser växtligheten ut i Rakkuriområdet?

2. Är det någon skillnad i pH-värde mellan de olika markskikten och vad kan detta i så fall bero på?

3. Vilka djur och alger kan man hitta i Rakkurijokken?  Vilka är mest förekommande?

4. Hur ser vattenkemin ut i Rakkurijokken i förhållande till andra svenska fjällvattendrag?

5. Med vilken hastighet och vilket flöde rinner vattnet i Rakkurijokken?

Vilka faktorer kan tänkas påverka vattnets hastighet och flöde?

6. Vilka näringskedjor och näringsvävar kan man tänka sig finna i Rakkurijokken och dess

omgivning?

7. Hur kan vattnets, kolets och kvävets kretslopp tänkas cirkulera i Rakkuriområdet?

8. Kan man se några tecken på försurning eller övergödning i Rakkuriområdet?

9. Vilka mänskliga faktorer och aktiviteter kan tänkas påverka miljön i Rakkuriområdet?

   På vilket sätt kan de tänkas påverka miljön?

Metoder

"Växtruta"

Material: 4m rep eller snöre, anteckningsmaterial, fältflora, plastpåsar/burkar och märkettiketter.

Leta upp en jordplätt med mycket växtlighet.

Lägg ut repet eller snöret i en kvadrat på 1x1 meter.

Studera all växtlighet i rutan, det du inte vet namnet på använder du fältfloran för att "nyckla" dig fram till vad det är.

Om du inte kan komma på vad det är för växt, lägg växten i en plastpåse eller burk, märk med namn och ta tillbaka till skolan och forska vidare om växten där.

Till sist ska du försöka uppskatta hur mycket varje växt täcker av din ruta, detta ska uppskattas i procent. Anteckna allt du gjort!!

"Markskiktsundersökningar"

Material: Jordborr, plastpåsar, märketiketter, plastmugg/bägare, destillerat vatten, sked/glasstav, pH-meter, måttband/tumstock/linjal, hushållspapper och anteckningsmaterial.

Stick ner jordborren på en plats som verkar lämplig, det kan vara tungt hjälp varandra.

Vrid jordborren ett helt varv (360? ) när den är nertryckt.

Dra upp jordborren ur marken.

Mät längden och studera dem olika markskikten.

Skrapa ur lite av varje markskikt och lägg i en plastmugg.

Häll i destillerat i plastmuggarna med dem olika markskikten, rör om.

Stick ner en pH-meter i plastmuggen och läs av pH-värdet, det kan ta lite tid för pH-metern att stabilisera sig, men ha tålamod. Kom ihåg att skölja pH-metern efter varje prov.

Anteckna allt du gjort!!

"Fauna i bäcken"

Material: Stövlar till fötterna, filmburkar/plastmuggar, märketiketter, bestämningsnycklar för sötvattensdjur, luppar och anteckningsmaterial.

Gå vid vattenbrynet eller i bäcken och leta under stenar och andra liknande saker.

Ta upp och lägg alla små djur och kryp i filmburkar eller plastmuggar med lite vatten i. Försök att hitta så mycket som möjligt för att få mer underlag till rapporten.

Ta reda på vilka sorts djur och kryp du har hittat i bäcken, ta hjälp av uppslagsverk, och luppar. Anteckna allt du gjort!!

"Kemiska Vattenanalyser"

Material: Stövlar till fötterna, anteckningsmaterial, provtagningsmaterial för pH, hårdhet, nitrat/nitrit, kalium och syrehalt.

pH

Doppa ner en pH-teststicka i vattnet i cirka 20 sekunder.

Avläs teststickan med hjälp av färgskalan på förpackningen.

Testa också den digitala pH-metern som ger ett mer exakt värde.

Anteckna allt du gjort!!

Hårdhet (kalkhalt)

Doppa ner en kalkhalts teststicka i vattnet i vattnet i cirka 20 sekunder.

Avläs teststickan med hjälp av färgskalan på förpackningen.

Här måste man omvandla från antalet grader D till enhet mg/l.

1?  D = 17,8mg/l CaCO3.

Anteckna allt du gjort!!

Nitrat (NO3) och Nitrit (NO2)

Ta och doppa ner en kombinerad nitrat och nitrit teststicka i vattnet i cirka 20 sekunder.

Avläs teststickan med hjälp av förpackningens två färgskalor

En för nitrit (NO2) och en för nitrat (NO3).

Anteckna allt du gjort!!

Kalium(K+)

Fyll ett provrör med vatten från bäcken som ska användas till testet.

Häll 10 droppar Kalium-1 preparat i ett annat provrör .

Ta och doppa en teststicka snabbt i provröret med vattnet från bäcken,

skaka av överflödigt vatten från teststickan innan du doppar det i

provröret med Kalium-1 preparatet i cirka 1 minut.

Avläs teststickan med hjälp av färgskalan på förpackningen.

Anteckna allt du gjort!!

Syrehalt

Ställ dig i bäcken och doppa ner en tom flaska under vattnet och fyll den.

Se till att hela flaskan är under vattnet så att du inte får med något av syret

som är ovanför vattenytan, sätt även på korken under vattnet när flaskan är fylld.

Tag och tillsätt en ampull alkalisk jodiazidlösning i flaskan.

Tag och tillsätt en ampull mangansulfat i flaskan. Sätt sedan på korken och skaka.

Nu uppstår en flockig fällning i vattnet. Bedöm enligt nedan!

God syretillgång = brun fällning > 7mg O2/liter vatten.

Mindre god syretillgång = gulbrun fällning = 3-6mg O2/liter vatten.

Ringa syretillgång = mjölkvit fällning <2mg O2/liter vatten.

"Vattnets hastighet och flöde"

Material: Stövlar till fötterna, tumstock/måttband/meterlinjal, miniräknare, något flytbart, tidtagarur och anteckningsmaterial.

Fastställning av vattnets hastighet

Mät en bestämd sträcka i bäcken, T.ex. 5 meter.

Låt ett objekt flyta med strömmen längs den bestämda sträckan. Tag tid!

Upprepa detta förfaringssätt tre gånger.

Räkna ut medeltiden.                               tid1 + tid2 + tid3

            3

Räkna ut bäckvattnets hastighet.        V=S/T

V: Velocity hastighet i meter/sekund.

S: Sträcka sträckan i meter.

T: Tid tiden i sekunder.

Fastställning av vattenflödet

Mät bäckens bredd på tre ställen längs din bestämda sträcka.

Beräkna medelbredden.

Mät bäckens djup på tre ställen längs din bestämda sträcka.

Beräkna medelbredden.

Beräkna genomskärningsarean.

Arean = medelbredden i meter gånger medeldjupet i meter.

Beräkna vattenflödet.

Vattenflödet = arean i m gånger vattnets hastighet i meter/sekund.

Vattenflödet får då enheten meter/ sekund.

Resultat

"Växtruta"

När jag undersökte växtrutan hittade jag ungefär ett tiotal växter.

Björkris, Lingonris, Blåbärsris, Kråkbärsris, Dvärgbjörk,

Odonris, Asp, Renlav, Norrlandslav och Kammossa .

Sedan gjorde jag en uppskattning

på hur mycket av varje

växt som täckte rutan.

Jag har delat in växterna

i grupper, växter som

liknar varandra är

i samma grupp.

Eftersom det var

ute i vildmarken som

uppskattningen gjordes

så är den i ganska

grova slängar.

         

        Björkris                         Lingonris                        Blåbärsris

          

     Kråkbärsris                 Dvärgbjörk                         Odonris

Asp                       Renlav            Norrlandslav          Kammossa

"Markskiktsundersökningar"

Under de levande växterna finns förna och humus.

Förnan är nedbrutna men ännu igenkännliga delar av döda djur & växter.

Humus är det snusliknande materialet under förnan.   

Under humusen finns en tunn ljus rand av blekjord och sedan en rödbrun rostjord. Färgskillnaden beror på att vatten som runnit ner fäller ut järn som "dras neråt" i jorden.

Förna	pH 5,00
Humus	pH 4,68
Blekjord	pH 4,45
Rostjord	pH 4,86
Mineraljord	pH 5,90

När jag mätte markens pH med en digital ph-meter som inte krävde något destillerat vatten, (en som bara behövdes tryckas ner i marken) då fick jag pH 6,80.

Anledningen till de olika pH-värdena är den att ju längre ner i

marken som man kommer ju mer hinner det försuras eftersom

det passerar flera olika lager med olika ämnen i.

Mineraljorden har högt pH-värde trots att den är djupt ner i

jorden. Det beror på att den innehåller mycket mineraler, därför har

den fått namnet mineraljord.

Om man vill ha ett ungefärligt medelvärde för vad jorden

i Rakkuriområdet så är det bara att följa uträkningen

nedanför.

"Vattnets hastighet och flöde"

Bredd 1: 5,2m

Bredd 2: 6,4m                    Medelvärde: 5,3m

Bredd 3: 4,3m

Djup 1: 0,3m

Djup 2: 0,55m                     Medelvärde: 0,42m

Djup 3: 0,4m

Tid 1: 4,59sek

Tid 2: 6,21sek                     Medelvärde: 5,49sek             

Tid 3: 5,66sek

Längd: 5m

Efter några uträkningar kom jag fram till...

Vattnets Hastighet	0,91 meter/sekund
Vattnets Flöde	2000 liter/sekund

Några faktorer som spelar in på hur snabbt vattnet flödar kan vara hur brant det är i bäckens område och hurdan botten det är i bäcken. På stenbotten rinner vattnet snabbare, men på en jord- eller sandbotten så fångas vattnet upp istället för att bara rinna över. Det är därför det är grumligt i vattendrag eller sjöar med T.ex. sandbotten.

I Rakkuribäcken på det ställe som vi mätt vid

(under bron)är det stenbotten vilket gör att vattnet

rinner snabbare. Nedströms från bron, ungefär där

vi gjorde kemiska vattenanalyser var det

däremot sandbotten. Detta beror på att sten åkt ner

i vattnet under bron när de byggt den. 

"Kemiska Vattenanalyser"

Vi, som en grupp, gjorde denna uppgift med så stor precision som möjligt, för att få fram det rätta resultatet och inte få några fel.

Vatten med nitrathalt överstigande 10mg/l skall

ej ges till barn under ett års ålder. Förhöjda halter

kan tyda på föroreningar från avloppsvatten

och smält avrinningsvatten.

Kalium kan i brunnsvatten tyda på förorening, eller

det kan även ha ett geologiskt betingat ursprung.

Normalt ligger pH-värdet mellan 6,5 och 9, värden

därunder kan orsaka frätskador på metall.

Mjukt vatten har metallangripande egenskaper.

Hårt vatten kan ge utfällningar i t.ex. varmvattenberedare och kan även ge skador påkläder som tvättas i tvättmaskin.

pH-teststicka	pH 8
Digital pH-meter	pH 8,13
Syrehalt	Gulbrun 3-6mg O2/l
Vatten Hårdhet (Kalkhalt)	44,5mg CACO3/l
Kalium K+	200mg K+/l
Nitrat NO3	10mg NO3/l
Nitrit NO2	0-1mg NO2/l

Vattendraget i Rakkuri skiljer sig från andra

fjällvattendrag, eftersom det tidigare har skett

en väldigt stor miljöförstöring från LKAB:s

gråbergstipp. Gråbergsspillet innehöll rester av

sprängmedel, och när det regnade fördes giftiga ämnen ner genom gråbergsspillet, ner mot marken och vidare till Rakkuribäcken. Regnet släppte av sig giftiga ämnen på vägen. Det är nu åtgärdat, så att det inte ska bli någon miljöförstöring i området runt LKAB:s gruva. Det sker regelbundna tester för att kontrollera att området inte förstörs. Inget annat fjällvattendrag i Sverige har blivit påverkat av något gruvbolag som Rakkuribäcken.

"Fauna i Bäcken"

När vi gjorde denna uppgift hade vi ungefär bara 15-20 minuter på oss, eftersom uträkningarna av bäckvattnets hastighet och flöde tog lite mera tid än vi hade räknat med.

Detta ledde till at vi inte hann hitta så många djur och kryp i bäcken som vi egentligen borde ha hittat.

De djur och kryp vi hittade var: Filtrerande Nattslända, Vattenskinnbagge, Stenhusbyggare och en liten snäcka som troligast tillhört en liten snigel som trillat i vattnet.

Faunan i bäcken ska vara väldigt rik, men på grund av vår tidsbrist gick vi miste om mycket som andra grupper hittade.

Svenskt Namn         Latinskt Namn

Filtrerande Nattslända	Polycentropus Llavomaculatus
Vattenskinnbagge	Adalia Bipunctata
Stenhusbyggare	Agapterus Luscipes

Det djur och kryp som var mest förekommande för oss var den filtrerande nattsländan. Den förekom ungefär 63 % av de gånger vi fick upp någonting levande ur bäcken.

Att hitta bilder på små kryp på Internet är inte den lättaste uppgift som finns att lösa på en onsdag kväll efter skolan så därför finns det bara denna bild.

"Vattnets Kretslopp"

På jorden finns det bara en viss mängd vatten som cirkulerar runt, runt, runt. Det är samma vatten som fanns när vår planet skapades för cirka 4 600 000 000 år sedan, och det kommer att fortsätta cirkulera runt på vår jord ungefär lika länge till.

Vatten finns i tre olika former (som alla andra ämnen) fast (is), flytande och gas (vattenånga).

Avdunstningen av vatten är störst, eftersom det är 97 % av vårat vatten. När vattnet avdunstar från havet lämnas saltet kvar i, eftersom det är tyngre. När vattnet avdunstar, förflyttar det sig som gas tills det kyls högt uppe i himlen. Där kondenseras vattenångan till vatten droppar och visualiserar sig själv som dimma eller moln. Vattnet kommer ner till jorden i form av snö, regn eller hagel.

Delar av det vatten som faller ner på marken rinner bara iväg på ytan och ner i sjöar och vattendrag och vidare ut i havet. Andra delar av vattnet tränger ner i marken och övergår efter en tid till grundvatten. Den största delen av sötvattnet i världen är grundvatten, bara en liten, liten del är ytvatten i sjöar och vattendrag. Den största delen av sött ytvatten är i form av is (fast), t.ex. isen på Grönland och Antarktis.

Under kretsloppets cykel går en viss del av vattnet till växter och djur.

60 % av människan är vatten.

Vattenbalansen i ett avrinningsområde under en viss tidsperiod kan beskrivas med följande formel: P=E+R+delta M

P = nederbörden

E = avdunstningen,

R = avrinningen  

M = lagringen (förändringen av den magasinerade vattenmängden i marken)

"Kolets Kretslopp"

Kol (C) är ett grundämne som finns i alla levande ting. Kolatomerna är grunden i t.ex. kolföreningarna: socker, fett och protein, vilket är de kolföreningar som skapar växter och djur. Växter behöver kol, för att kunna tillverka det socker som omvandlas till de andra kolföreningarna. Kol utvinns under fotosyntesen utav koldioxid (CO2). Djur får i sig socker och kolföreningar via det de äter.

                                                                                      

När cellandningen sker, vilket är

när djuren och växter förbränner

sockret i sina celler, släpps koldioxid

ut i till omgivningen igen. I vatten

som är fattigt på syre och på kalla platser,

arbetar bakterierna och andra

nedbrytare långsammare än på

varma platser. Då kan döda växter

och djur lagras en lång tid i t.ex.

slam på sjöbottnar eller som torv

i kärr, utan att falla sönder.

Om de döda växterna och djuren förpackas

och blir utsatta för väldigt högt tryck under en

väldigt lång tid, kan de förvandlas till bl.a.

stenkol, bergolja eller naturgas. Vi kan

använda dessa fossila bränslen eftersom

de innehåller brännbara kolföreningar trots

packningen och utsättningen för det höga trycket.

Vid förbränning av de fossila bränslena släpps

det ut koldioxid i omgivningen, precis som vid

cellandningen som jag skrev om tidigare.

De fossila bränslena har lagrats och bildats

under flera miljoner år. När vi förbränner dem

på bara några få årtionden, så släpps det plötsligt

ut så mycket koldioxid i luften, att det

chockhöjer jordens medeltemperatur till

gränsen av vad jorden klarar av. Detta är

ett miljöhot av extrema proportioner, som

vi måste ta om hand om nu. Växthuseffekten

är ett faktum, om vi inte försöker att lösa den

uppgiften nu så kommer miljontals människor att få lida.

De stora isarna kommer att smälta, vattennivån att höjas och stora vattensamlingar kommer att torka ut. Vissa personer kommer att drunkna samtidigt som andra torkar ut.

"Kvävets Kretslopp"

Luften består till ca 78 % av kvävgas (N2). Ändå är kväve det näringsämne som ofta är begränsande för produktionen i ekosystemen. Kväve är ett ämne som finns i alla aminosyror och behövs i stora mängder som byggsten till proteiner, som sköter nästan alla livsprocesser (T.ex. fotosyntes och respiration). Växterna kan inte ta upp kvävet från luften, utan bara som nitrat och ammonium. 

Bakterier som är kvävefixerande kan

omvandla luftens kväve till en form,

som växterna kan fånga upp.

Vissa ärtväxter har skapat en

samlevnad med sådana bakterier.

De kan då, med hjälp av

bakterierna, ta upp det vanliga

"luftkvävet".

Människan har lärt sig utav

bakterierna och kan fixera

luftens kvävgas industriellt.

Kvävgasen används som gödsel.

Genom nedbrytning av organiskt material,

omvandling av ammonium till nitrat (nitrifikation)

och omvandling av nitrat till kvävgas (denitrifikation)

återförs organiskt kväve som kvävgas tillbaka till luften.

Därmed sluts kvävets kretslopp i biosfären.

"Näringskedjor"

En näringskedja är en linje som visar vilka som äter vad/vem. I näringskedjor finns det en rad av organismer/djur där den som är först, äts av den som är tvåa i kedjan, tvåan av den som är trea. Så fortsätter det tills man kommer till det största djuret. Den sista organismen/djuret i kedjan äts inte av någon. Man brukar säga att den sista organismen, den som står högst upp i näringskedjan är den mäktigaste och styr de andra djuren. Högst upp i kedjan är oftast människan.

I botten av varje näringskedja finns producenterna,

växter eller plankton i detta fall. Producenterna

kan tillverka sin egen näring.

Ovanför producenterna finns konsumenterna.

Konsumenterna äter växter eller andra djur.

Det finns många olika sorters konsumenter,

i detta exempel är konsumenterna följande:

Växtätare (primärkonsumenter) t.ex. hoppkräftor.

Köttätare (sekundärkonsumenter) t.ex. löja.

Köttätare (tredjehandskonsumenter) t.ex. abborre.

Köttätare (fjärdehandskonsumenter) t.ex. gädda.

Toppkonsumenter (sistahandskonsumenter) t.ex. rovfågel.

Köttätare (toppkonsumenter) kallas i folkmun för rovdjur.

Alla producenter och konsumenter bryts ner av nedbrytare.

Konsumenter kan ätas upp av asätare.

Nedbrytare räknas inte in i näringskedjan,

däremot kan asätare räknas som toppkonsumenter i vissa kedjor.

"Näringsväv"

Alla organismer (producenter och konsumenter) i ett ekosystem bildar en näringsväv.

I näringsväven kan man se vem som äter vem i ekosystemet

En näringsväv är egentligen bara flera näringskedjor som sitter ihop. Vävarna är självklart mer komplicerade än kedjorna. En väv kan ha flera producenter och flera toppkonsumenter.

Näringsväven är tänkt så att producenterna i väven är i botten och toppkonsumenterna i toppen, det är vad regeln säger om näringsvävar.

Många arter kan förekomma på fler nivåer i en näringsväv. I exemplet på näringsväven ovan, så är räven både förstahandskonsument och toppkonsument. Detta beror på att räven är en allätare, den äter alltså både växter och djur. Olika ekosystem har olika näringsvävar. T ex en näringsväv i skogen ser annorlunda ut, än näringsväven på en äng. Näringsväv är som en näringskedja fast lite mer rörigt.

Slutsats

Det jag har kommit fram till är det att det är en hyfsad miljö i Rakkuriområdet. Det är inte optimalt, men det är hyfsat. Det hade kunnat behövas lite förbättring t.ex. genom sanering och tillförsel av kemikalier, för att försöka få bland annat pH-värdet och nitratvärdet ner till normala nivåer.

Anledningen till de olika pH-värdena i marken är den att ju längre ner i marken som man kommer, desto mer hinner det försuras, eftersom det passerar flera olika lager med olika ämnen i. Att mineraljorden har högt pH-värde, trots att den är djupt ner i marken,  beror på att den innehåller mycket mineraler, därav namnet mineraljord.

Några faktorer som spelar in på hur snabbt vattnet flödar kan vara hur brant det är i bäckens område och hurdan botten det är i bäcken. På stenbotten rinner vattnet snabbare, men på en jord- eller sandbotten så fångas vattnet upp istället för att bara rinna över. Det är därför det är grumligt i vattendrag eller sjöar med t.ex. sandbotten. I Rakkuribäcken på det ställe som vi mätt vid (under bron)är det stenbotten, vilket gör att vattnet rinner snabbare, nedströms från bron ungefär där vi gjorde de kemiska vattenanalyserna, var det däremot sandbotten. Detta beror på att sten åkt ner i vattnet under bron när de byggde den.

Vattendraget i Rakkuri skiljer sig från andra fjällvattendrag, eftersom det tidigare har skett en

väldigt stor miljöförstöring där. Gråbergsspillet från LKAB innehöll rester av sprängmedel och när det regnade följde det med genom gråbergsspillet och vidare ner i marken och till Rakkuribäcken .  De giftiga ämnena från sprängmedlet fastnade på olika ställen på vägen genom bäcken. Det är nu åtgärdat, så att det inte ska bli någon miljöförstöring i området runt LKAB:s gruva. Det sker regelbundna tester för att kontrollera att området inte förstörs. Inga andra fjällvattendrag i Sverige har blivit utsatta för sådan miljöförstöring utav något gruvbolag. Det tog lång tid innan något började göras åt problemen.

Det djur och kryp som var mest förekommande för oss, var den filtrerande nattsländan. Den förekom ungefär 63 % av de gånger vi fick upp någonting levande ur bäcken.

De fossila bränslena har lagrats och bildats under flera miljoner år. När vi förbränner dem på bara några få årtionden, så släpps det plötsligt ut så mycket koldioxid i luften att det chockhöjer jordens temperatur till gränsen av vad jorden klarar av. Detta är ett miljöhot av extrema proportioner som vi måste ta om hand om nu. Växthuseffekten är ett faktum, om vi inte försöker att lösa den uppgiften nu så kommer miljontals människor att få lida.

De stora isarna kommer att smälta, vattennivån att höjas och stora vattensamlingar ko...