Kunskap är styrka – muskelstyrka Populärvetenskaplig sammanfattning

4895 visningar
uppladdat: 2010-01-02
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

 

Inledning

Kroppen är gjord för rörelse och är kapabel att anpassa sig till många olika situationer. Frågan är hur kroppen klarar av att utföra så pass skilda aktiviteter som simning, löpning och höjdhopp. Hemligheten bakom kroppens anpassningsförmåga ligger i musklerna och deras förmåga att reagera på yttre stimuli. Musklerna ändrar sig efter den typ av aktivitet som utförs. Det är därför man blir uthålligare av att springa och får starkare benmuskler av att hoppa. Musklerna klarar till och med att anpassa sig till att arbeta i vatten där kroppen är lättare och utsätts för stort motstånd från vattenmassan. Men man ska inte blanda allt för många träningssätt på samma gång, för då kommer resultaten att komma långsammare istället för snabbare. Detta kan jämföras med när flera personer försöker komma ut genom samma dörr. Det slutar med att personerna fastnar och det tar längre tid än det vanligtvis skulle ha gjort. Det är samma sak för muskler som måste svara på stimuli som motverkar varandra.

Olika Träningstyper

Vid styrketräning så anpassar sig musklerna till att arbeta under högt motstånd och kort tid. Motståndet kan komma från fria vikter eller den egna kroppsvikten, huvudsaken är att motståndet är så pass stort att typ II-muskelfibrer aktiveras. Dessa muskelfibrer har väldig låg uthållighet men kan alstra väldig hög kraft. Kreatinfosfat och glykogen är de huvudsakliga energikällorna för typ II-muskelfibrer och dessa kan användas under syrefattiga processer. Det är träning av typ II-muskelfibrer som ger störst ökning av muskelmassa. Detta beror på att träning mot högt motstånd stimulerar proteinsyntesen. En annan anledning till ökningen av muskelmassan är att typ II-fibrer har den största diametern av de två typer av muskelfibrer som finns hos människan (typ I är den andra muskelfibern). De personer som inriktar sig på att träna typ II-muskelfibrer är antingen ute efter styrkan eller ökningen i muskelmassa. Vanliga exempel på personer som tränar med dessa två mål är tyngdlyftare och kroppsbyggare.

Vid uthållighetsträning anpassas musklerna till att arbeta under lågt motstånd och lång tid. Löpning, cykling och simning är exempel på sporter som ger större uthållighet. Träningspassen kan vara från flera minuter till ett par timmar. De muskelfibrer som används vid denna typ av aktiviteter kallas för typ I-muskelfibrer. Denna fibertyp är väldig uthållig men klarar inte av att alstra samma kraft som typ II-fibrer. Muskler som består av typ I- fibrer får sin energi från oxidativa processer såsom fettförbränning. Eftersom energiomsättningen är oxidativ så krävs det gott om syre för att musklerna ska kunna alstra kraft. Uthållighetsträning anpassar muskler till att bli mer uthålliga. Denna typ av träning stimulerar också nybildande av kapillärer och mitokondrier. Mera kapillärer innebär att mera syre kan transporteras till musklerna, och det ökade antalet mitokondrier ger större oxidativ energiomsättning. Långdistanslöpare, cyklister och simmare tränar typ I-muskelfibrer och är främst ute efter uthålligheten. Typ I-muskelfibrer är mycket mindre än typ II-muskelfibrer vilket är positivt för de tidigare nämnda grupperna då de får mindre kroppstyngd att bära.

Många sportutövare har inte lyxen att bara träna en sorts muskelfibrer, de kan inte vara antingen starka eller uthålliga utan måste vara båda. Sporter som kräver detta från utövarna innefattar i princip alla lagsporter (fotboll, rugby, handboll m.m.), kampsporter och vissa olympiska grenar såsom gymnastik och 400 meter sprint.

 När man tränar både uthållighet och styrka så ska man tänka på att dessa två träningsformer ger olika stimuli och har inte samma energiprocesser. När muskler utsätts för två typer av stimuli så kan dessa motverka varandra och minska träningens effektivitet. Ett vanligt exempel är när en person på gymmet springer i över en halvtimma för att sedan börja lyfta vikter. Uthållighetsövningen kommer att ge signaler till att använda typ I-muskelfibrer och hindra den proteinsyntes som ger typ II-muskelfibrer. Denna stimulans kan hålla sig i flera timmar och motverka stimuleringen av typ II-muskelfibrerna. För att få ut det mesta av träningen så ska man inte träna båda typer av muskelfibrer under samma träningspass.

När man tränar så måste man också veta att det är vanligt för muskelfibrer att byta identitet beroende på vilken träningsform som används mest. Detta innebär att personer som tränar båda typer av muskelfibrer troligen inte blir lika starka som personer som bara tränar typ IImuskelfibrer. Vetskapen att muskelfibrer kan byta identitet är viktig för många sportsutövare, en kroppsbyggare skulle t.ex. inte vilja träna de mycket mindre typ I-muskelfibrerna. Det är också viktigt för tränare i lagsporter att förstå hur träning påverkar kroppens muskler. Tränaren måste t.ex. bestämma hur mycket uthållighet han är villig att offra för att få starkare spelare och vice versa. 

 Hälsotillskott

När man talar om träning på hög nivå så inkluderar detta oftast träningstillskott. Om tillskotten fungerar eller inte har oftast varit en underordnad faktor och effektiviteten hos många preparat kan oftast ifrågasättas. De vanligaste preparaten innehåller oftast proteiner och ibland även kreatin. Anabola steroider är ett annat preparat som används flitigt trots att det både är brottsligt och har många bieffekter.

 Protein

Proteiner är de enheter som bygger upp skelettmuskulaturen och de utsätts för ständig förändring beroende på de krav som ställs på kroppen. Proteinsyntesen påverkas utav vad man äter, hur mycket man äter och hur fysiskt aktiv man är. Vilken sorts aktivitet som man utför har också betydelse, t.ex. så ger Aktiviteter såsom styrketräning större proteinsyntes än långdistanslöpning. Detta beror främst på att typ II-fibrer används i styrketräning och typ Ifibrer i uthållighetsträning.

Vid fysisk aktivitet så ökar både proteinsyntesen och proteinnedbrytningen. När födointaget inte är tillräcklig så sjunker proteinsyntesen och det bryts ned fler proteiner än det bildas. Nedbrytningen av proteiner är inte i sig negativ, den är viktig för att ta bort skadade muskelproteiner och felaktiga proteiner. Atleter har under lång tid använt proteintillskott i form av aminosyror för att öka proteinsyntesen och på så sätt muskelmassan. De flesta vetenskapliga prövningar visar dock att ökningen i muskelmassa är marginell i jämförelse med personer som äter en välbalanserad kost.

 Kreatin

Kreatin är en kväverik organisk syra som bildas i levern och njurarna och upp till   95 % av all kreatin i kroppen lagras i skelettmuskulaturen. Kreatintillskott är ett vanligt hälsotillskott och ger vid intag en 10-40 % ökning av kreatin och kreatinfosfat i kroppen.

Vid intensiv fysisk aktivitet så används ATP som energikälla genom att ATP omvandlas till ADP och oorganiskt fosfat. Kreatinet tar upp fosfatgruppen och omvandlas till kreatinfosfat. Kreatinfosfat ger tillbaka fosfatgruppen till ADP och nybildar ATP. Kreatintillskott har visat sig kunna öka orken hos sportutövare och används flitigt av både elitidrottare och kroppsbyggare. Den enda bieffekten vid användning av kreatin är en lättare dehydrering.

 Anabola steroider

Anabola steroider missbrukas ofta av sportutövare som vill öka sin prestation. Andra vanliga grupper av missbrukare är ungdomar och kroppsbyggare som främst är ute efter den estetiska aspekten med större och mer synliga muskler. Anabola steroider är syntetiskt modifierat testosteron (det manliga könshormonet) och är på grund av modifieringarna effektivare än naturligt förekommande testosteron. Anabola steroider kan t.ex. modiferas så att de stannar längre i blodomloppet.

Anabola steroider ger ökad muskeltillväxt genom att öka proteinsyntesen samtidigt som nedbrytningen av proteiner minskar. Den ökade mängden muskelmassa beror inte bara på den ökade proteinsyntesen kroppen får även en förbättrad förmåga att återanvända aminosyror. Anabola steroider ökar storleken på muskelfibrerna men inte deras antal. Styrkeökningen...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Agarkova, I., Ehler, E., Lange, S., Scoenauer, R. & Perriard, J.C. 2003. M-band: a safeguard for sarcomere stability? Journal of muscle research and cell motility 24: 191-203 Baar, K. 2006. Training for endurance and strength: lessons from cell signaling. Medicine & science in sports & exercise doi: 10.1249/01.mss.0000233799.62153.19 Bassel-Duby, R. & Olson, E.N. 2006. Signaling pathways in skeletal remodeling. Annual review of biochemistry 75: 19-37 Bloor, C.M. 2005. Angiogenesis during exercise and training. Angiogenesis 8: 263-271 Brameld, J.M. 2004. The influence of undernutrition on skeletal muscle development. Brittish journal of nutrition 91: 327-328 Brosnan, J.T. & Watford, M. 2005. Starvation: metabolic changes. Encyclopedia of life sciences doi: 10.1038/npg.els.0000642 Brown, M.D. & Hudlicka, O. 2003. Modulation of physiological angiogenesis in skeletal muscle by mechanical forces: Involvement of VEGF and Metalloproteinases. Angiogenesis 6: 1-14 Dhawan, J. & Rando, T.A. 2005. Stem cells in postnatal myogenesis: molecular mechanisms of satellite cell quiescence, activation and replenishment. Trends in cell biology 12: 666-673 Ehrhardt, J. & Morgan, J. 2005. Regenerative capacity of skeletal muscle. Current opinion in neurology 18: 548-553 Eriksson, A., Kadi, F., Malm, C. & Thornell, L.E. 2005. Skeletal muscle morphology in power-lifters with and without anabolic steroids. Histochemistry and cell biology 124: 167-175 Figueiredo, P.A., Mota, M.P., Appell, H.J. & Duarte, J. 2006. Ceasing of muscle function with aging: is it the consequence of intrinsic muscle degeneration or a secondary effect of neuronal impairments? European Review of aging and physical activity 3: 37-83 Fitts, R.H. 2003. Effects of regular exercise training on skeletal muscle contractile function. American journal of physical medicine & rehabilitation doi: 10.1097/01.PHM.0000059336.40487.9C Hall, R.C.W. & Hall, R.C.W. 2005. Abuse of supraphysiologic doses of anabolic steroids. Southern Medical journal 98: 550-555 Herbst, K.L. & Bhasin, S. 2004. Testosterone action on skeletal muscle. Current opinion in clinical nutrition and metabolic care 7: 271-277 Kam, P.C.A. & Yarrow, M. 2005. Anabolic steroid abuse : physiological and anesthic considerations. Anaesthesia 60: 685-692 Koulmann, N. & Bigard, A.X. 2005. Interaction between signalling pathways involved in skeletal muscle responses to endurance exercise. European journal of physiology 452: 125-139 Kreider, R.B. 2003. Effects of creatine supplementation on performance and training adaptions. Molecular and cellular biochemistry 244: 89-94 Labeit, S. & Granzier, H. 2004. The giant protein titin: a major player in myocardial mechanics, signaling, and disease. Circulation research 94: 284-295 Lazareva, E.A. 2004. Interrelations between the constitution type and features of muscular activity energetics in sprinters and stayers. Human physiology 30: 605-609 Lee,W.S., Cheung, W.H., Qin, L., Tang, N. & Leung, K.S. 2006. Age-associated decrease of type IIA/B human skeletal muscle fibers. Clinical Orthopaedics and related research 450: 231-237 Lieberman, D.E. 2001. Musculoskeletal system overview. Encyclopedia of life sciences doi: 10.1038/npg.els.0001858 Lombardo, J.A. 2004 . Supplements and athletes. Southern medical Journal 97: 877-879 Hesselink, M.K.C., Minnaard, R. & Schrauwen, P. 2006. Eat the meat or feed the meat: protein turnover in remodeling muscle. Current opinion in clinical and metabolic care 9: 672-676 Melnik, B., Jansen, T. & Grabbe. S. 2007. Abuse of anabolic-androgenic steroids and bodybuilding acne: an underestimated health problem. Journal der Deutschen Dermatologischen Gesellschaft 5: 110-117 Nader, G.A. 2006. Concurrent strength and endurance training: from molecules to man. Medicine & science in sports & exercise doi: 10.1249/01.mss.0000233795.39282.33 Prior, B.M., Lloyd, P.G., Yang, H. T. & Terjung, R.L. 2003. Exercise-induced vascular remodeling. Exercise and sport sciences rewiews 31: 26-33 Rennie, M.J., Wackerhage, H., Spangenburg, E.E. & Booth, F.W. 2004. Control of the size of the human muscle mass. Annual review of physiology 66: 799-828 Scime, A. &. Rudnicki, M.A. 2006. Anabolic potential and regulation of the skeletal muscle satellite cell populations. Current opinion in clinical and metabolic care 9: 214-219 Squire, J.M. 2005. Muscle contraction. Encyclopedia of life sciences doi: 10.1038/npg.els.0003955 Squire, J.M. 2001. Muscle contraction: regulation. Encyclopedia of life sciences doi: 10.1038/npg.els.0000674 Volek, J.S., Ratamess, N.A., Rubin, M.R., Gomez, A.L., French, D.N., McGuigan, M.M., Scheet, T.P., Sharman, M.J., Häkkinen, K. & Kraemer, W.J. 2004. The effects of creatine supplementation on muscular performance and body composition responses to short-term resistance training overreaching. European journal of applied physiology 91: 628-637 Volpi, E., Nazemi, R., & Fujita, S. 2004. Muscle tissue changes with aging. Current opinion in clinical nutrition and metabolic care 7: 405-410 Wakabayashi, K., Ueno, Y., Takezawa, Y. & Sugimoto, Y. 2001. Muscle contraction mechanism: use of synchrotron X-ray diffraction. Encyclopedia of life sciences doi: 10.1038/npg.els.0000675

Kommentera arbetet: Kunskap är styrka – muskelstyrka Populärvetenskaplig sammanfattning

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2010-01-02]   Kunskap är styrka – muskelstyrka Populärvetenskaplig sammanfattning
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=58488 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×